Det verkar i dag som att DN är för ett NATO-medlemskap samt ett djupare samarbete med internationella aktörer för att säkra väpnade insatser i mån av behov.
Vilket så klart är positivt. Sverige är redan en trovärdig aktör i de sammanhangen och det vore synd om utvecklingen skulle gå i motsatt riktning.
Jag har dock lite svårt att hänga med i turerna när man skriver att svensk vapenexport är en del av vår svenska utrikespolitik. När blev den det och hur menar man att det i så fall tar sig i praktiskt uttryck? (Brukar vi till exempel använda oss av vapenexport som påtryckningsmedel mot andra stater?)
Men framför allt; finns det andra exportområden inom det svenska näringslivet som DN anser är aktuella för en så pass långtgående inskränkt näringsfrihet som föreslås för vapenindustrin? Och menar man att nuvarande regelverk är otillräckligt?
Många frågor blev det.
JW, SyD, SR.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Visar inlägg med etikett FN. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FN. Visa alla inlägg
onsdag 11 maj 2011
fredag 30 juli 2010
Är allt mänskliga rättigheter?
De senaste dagarna har media rapporterat att FN slagit fast att rent vatten och sanitär utrustning är grundläggande mänskliga rättigheter. Vissa rapportörer har också varit mer eller mindre upprörda över att att Sverige la ner sin röst i FN:s generalförsamling. Till exempel säger Jan Eliasson att det är "orimligt att Sverige inte röstade för resolutionen!"
Men är det verkligen det? Är det inte mer orimligt att hävda att rent vatten ska vara en juridiskt bindande rättighet? Vem ska till exempel se till att rättigheten tillhandahålls, och vad blir straffet för att inte göra det? Kan man stjäla vatten om man inte har något? Vad går i så fall först, äganderätt eller rätt till vatten? Som jag ser det så öppnar det här åter upp för en diskussion angående vad som överhuvudtaget är och bör vara mänskliga rättigheter.
Artikel 1-21 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna handlar i huvudsak om vad som brukar kallas negativa rättigheter. Alla är födda fria och har lika värde, ingen får hållas i slaveri, ingen får godtyckligt hållas fängslad etc. Detta är rättigheter som i stort sätt inte kräver någonting av någon annan, annat än att man låter människor vara i fred och göra som de vill.
Artikel 22-30 handlar dock om helt andra saker, och är om jag inte missminner mig tillagda vid ett senare tillfälle (antagligen 1966 när FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antogs). Där står det till exempel att alla har rätt till sociala rättigheter, valfritt arbete och betald semester. Det vill säga positiva rättigheter.
Nu är visserligen ordet positivt lite lurigt men det innebär i korthet att någon annan måste tillhandahålla det som av artikel 22-30 stadgas som mänskliga rättigheter. Och helt plötsligt förväntas det att någon kan betala, att det finns en rätts- och väldfärdsstat som kan leverera etc... Något som emellertid inte uppstår automatiskt.
Skillnaden är alltså;
artikel 1-21= negativa rättigheter, kräver inget av någon annan.
artikel 22-30= positiva rättigheter, kräver att någon betalar och levererar.
Och jag säger inte att det inte är önskvärt med sociala rättigheter, arbete eller betald semester men... det kan knappast ses som grundläggande mänskliga rättigheter eftersom de kräver att andra människors rättigheter inskränks, till exempel äganderätten. Därför kan inte heller rent vatten vara en universell mänsklig rättighet.
Det är önskvärt att alla har rent vatten men om vi vill att mänskliga rättigheter verkligen ska betyda något så tror jag att det är viktigt att vi renodlar dem och håller oss till det mest grundläggande. Får man de negativa rättigheterna på plats så kommer oftast de positiva med på köpet eftersom det ligger i de flestas intresse. De ska dock inte tvingas eller krävas fram utan uppstå genom frivillighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Mänskliga rättigheter, MR, FN, vatten
Men är det verkligen det? Är det inte mer orimligt att hävda att rent vatten ska vara en juridiskt bindande rättighet? Vem ska till exempel se till att rättigheten tillhandahålls, och vad blir straffet för att inte göra det? Kan man stjäla vatten om man inte har något? Vad går i så fall först, äganderätt eller rätt till vatten? Som jag ser det så öppnar det här åter upp för en diskussion angående vad som överhuvudtaget är och bör vara mänskliga rättigheter.
Artikel 1-21 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna handlar i huvudsak om vad som brukar kallas negativa rättigheter. Alla är födda fria och har lika värde, ingen får hållas i slaveri, ingen får godtyckligt hållas fängslad etc. Detta är rättigheter som i stort sätt inte kräver någonting av någon annan, annat än att man låter människor vara i fred och göra som de vill.
Artikel 22-30 handlar dock om helt andra saker, och är om jag inte missminner mig tillagda vid ett senare tillfälle (antagligen 1966 när FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antogs). Där står det till exempel att alla har rätt till sociala rättigheter, valfritt arbete och betald semester. Det vill säga positiva rättigheter.
Nu är visserligen ordet positivt lite lurigt men det innebär i korthet att någon annan måste tillhandahålla det som av artikel 22-30 stadgas som mänskliga rättigheter. Och helt plötsligt förväntas det att någon kan betala, att det finns en rätts- och väldfärdsstat som kan leverera etc... Något som emellertid inte uppstår automatiskt.
Skillnaden är alltså;
artikel 1-21= negativa rättigheter, kräver inget av någon annan.
artikel 22-30= positiva rättigheter, kräver att någon betalar och levererar.
Och jag säger inte att det inte är önskvärt med sociala rättigheter, arbete eller betald semester men... det kan knappast ses som grundläggande mänskliga rättigheter eftersom de kräver att andra människors rättigheter inskränks, till exempel äganderätten. Därför kan inte heller rent vatten vara en universell mänsklig rättighet.
Det är önskvärt att alla har rent vatten men om vi vill att mänskliga rättigheter verkligen ska betyda något så tror jag att det är viktigt att vi renodlar dem och håller oss till det mest grundläggande. Får man de negativa rättigheterna på plats så kommer oftast de positiva med på köpet eftersom det ligger i de flestas intresse. De ska dock inte tvingas eller krävas fram utan uppstå genom frivillighet.
Läs även andra bloggares åsikter om Mänskliga rättigheter, MR, FN, vatten
Etiketter:
FN,
MR,
Mänskliga rättigheter,
vatten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)