Just nu pågår något som kallas Folknykterhetens vecka. Det är primärt IOGT-NTO som uppmärksammar den även om jag gissar att de andra nykterhetsförbunden också gör det. De torde i alla fall uppmärksamma morgondagen eftersom Folknykterhetens dag brukar "firas" på Kristi himmelsfärds dag.
IOGT:s tema för veckan går under rubriken "Fest för alla". Ett lovvärt initiativ om vikten och behovet av alkoholfria mötesplatser. Tyvärr går argumenten och kraven i samma hjulspår som de brukar. Bland annat vill man förbjuda alkoholservering på idrottsevenemang (eller skapa alkoholfria zoner på arenor som de själva uttrycker det).
Tidigare år har man bland annat ställt krav på att idrotten inte ska samarbeta med alkoholindustrin. Tittar man dessutom på vad IOGT ställer krav på övriga veckor på året så framträder en organisation som inte verkar ha några andra visioner än att allt som man inte tycker om ska förbjudas.
Och missförstå mig rätt; jag är själv nykterist och har så varit i snart 18 år. Jag tycker inte heller om alkohol (eller andra droger) och jag skulle helst se att människor inte ville nyttja dem. Jag tror dock inte att förbud är ett vare sig särskilt attraktivt, eller ett möjligt, tillvägagångssätt om målet är att människor ska dricka mindre alkohol.
Jag har skrivit om den här frågan tidigare och tänker inte trötta er med ytterligare ett långt inlägg om saken. Kortfattat kan man dock säga att den som oftast och högst skriker efter ny lagstiftning, faktiskt inte vinner.
Nyheter: SMP.
Visar inlägg med etikett alkohol. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett alkohol. Visa alla inlägg
onsdag 16 maj 2012
söndag 13 november 2011
Är alkohol en förmildrande omständighet?
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har i en undersökning visat att rattonyktra som skadar eller dödar andra i trafiken i genomsnitt får en månads kortare fängelsestraff än opåverkade.
Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och nu ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund, spekulerar i huruvida domare omedvetet tänker att det är värre att utsätta någon för skada i nyktert tillstånd än i onyktert.
Någonting säger mig att det "allmänna rättsmedvetandet" inte håller med om den bedömningen. Och jag gör det inte heller. Snarare borde onykterheten ses som en ytterligare belastning eftersom rattonykterhet i sig är ett brott.
Alkohol bör hur som helst inte kunna betraktas som en förmildrande omständighet. Jag hoppas därför att VTI:s studie på något sätt påverkar den praxis som finns vid våra tingsrätter. Att straffen för rattonyktra blir lägre än för nyktra känns nämligen inte tillfyllest.
Nyheter: DN, SvD, Exp, SR, NV.
Bloggar: Erixon.
Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och nu ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund, spekulerar i huruvida domare omedvetet tänker att det är värre att utsätta någon för skada i nyktert tillstånd än i onyktert.
Någonting säger mig att det "allmänna rättsmedvetandet" inte håller med om den bedömningen. Och jag gör det inte heller. Snarare borde onykterheten ses som en ytterligare belastning eftersom rattonykterhet i sig är ett brott.
Alkohol bör hur som helst inte kunna betraktas som en förmildrande omständighet. Jag hoppas därför att VTI:s studie på något sätt påverkar den praxis som finns vid våra tingsrätter. Att straffen för rattonyktra blir lägre än för nyktra känns nämligen inte tillfyllest.
Nyheter: DN, SvD, Exp, SR, NV.
Bloggar: Erixon.
torsdag 20 oktober 2011
Sprit hemma eller sprit borta
Ni som har följt min blogg en längre tid, det vill säga sen innan jag flyttade hit till Nyheter24, vet troligtvis att jag är nykterist. Det har jag varit sedan 1994 då jag var 14 år. I dagsläget tänker jag inte nämnvärt på det för egen del men det är helt klart att jag har behövt stå till svars för mitt val genom åren. Mer än en gång.
Jag har dock ständigt haft en umgängeskrets där flertalet inte heller har druckit. Kombinerat med att jag bryr mig tämligen lite om vad folk tycker om mig så har det aldrig varit något problem med att vara nykter. Problemet verkar främst ligga hos andra.
I dagarna har det pågått en diskussion om hur huruvida det är ok att bjuda sina tonårsbarn på alkohol hemma. Diskussionen startade efter att Drottning Silvia sagt att det hänt att hon bjudit sina tonårsbarn på alkohol hemma. Trots att de inte varit myndiga.
Detta fick IOGT-NTO:s Anna Carlstedt att gå i taket. Något som sedan mynnade ut i en diskussion om de vetenskapliga beläggen för att det är farligt, alternativt harmlöst, att bjuda sina tonårsbarn på sprit.
Just den diskussionen tänkte jag lämna därhän. Jag kommer aldrig bjuda mina (eventuella) barn på sprit. Det kommer dock främst bero på att det inte kommer finnas någon hemma att bjuda på. Det verkar dessutom som att det är svårt att säga vad som är kausalitet och hönan eller ägget i frågan om alkohol hemma respektive utesupande.
Det jag främst funderat på dessa dagar, och ganska ofta annars också för den delen, är varför svenska nykterhetsorganisationer fungerar som de gör. Allt som oftast arbetar man efter förbudslinjen. Att alla ska rätta sig efter deras pipa medelst tvång.
Jag, som ju också är nykterist, anser emellertid att människor i deras förhållande till alkohol, precis som i alla andra fall, har ett stort eget ansvar. Jag skulle helst se att inga drack eller nyttjade andra former av droger.
Men jag vill i minsta möjliga mån förbjuda andra att göra det. IOGT-NTO:s linje är den motsatta; eftersom folk inte gör som vi vill så måste vi förbjuda dem att göra det ändå.
Det här tycker jag är en tråkig syn, både på människor och på opinionsbildning. Den som bara ropar på lagstiftning tas sällan på allvar. Varför jobbar man inte mer med opinion och faktabaserad information?
Det är inte så att det lider brist på vetenskapliga studier angående alkoholens inverkan på både kropp och samhälle. Använd dem för att övertyga människor i stället. När någon avstår från något av egen vilja så är det så mycket mer värt än när någon tvingas till det.
Den nykterhetsorganisation som blir först med att avstå från juridiska krav skulle jag faktiskt kunna tänka mig att gå med i.
Jag har dock ständigt haft en umgängeskrets där flertalet inte heller har druckit. Kombinerat med att jag bryr mig tämligen lite om vad folk tycker om mig så har det aldrig varit något problem med att vara nykter. Problemet verkar främst ligga hos andra.
I dagarna har det pågått en diskussion om hur huruvida det är ok att bjuda sina tonårsbarn på alkohol hemma. Diskussionen startade efter att Drottning Silvia sagt att det hänt att hon bjudit sina tonårsbarn på alkohol hemma. Trots att de inte varit myndiga.
Detta fick IOGT-NTO:s Anna Carlstedt att gå i taket. Något som sedan mynnade ut i en diskussion om de vetenskapliga beläggen för att det är farligt, alternativt harmlöst, att bjuda sina tonårsbarn på sprit.
Just den diskussionen tänkte jag lämna därhän. Jag kommer aldrig bjuda mina (eventuella) barn på sprit. Det kommer dock främst bero på att det inte kommer finnas någon hemma att bjuda på. Det verkar dessutom som att det är svårt att säga vad som är kausalitet och hönan eller ägget i frågan om alkohol hemma respektive utesupande.
Det jag främst funderat på dessa dagar, och ganska ofta annars också för den delen, är varför svenska nykterhetsorganisationer fungerar som de gör. Allt som oftast arbetar man efter förbudslinjen. Att alla ska rätta sig efter deras pipa medelst tvång.
Jag, som ju också är nykterist, anser emellertid att människor i deras förhållande till alkohol, precis som i alla andra fall, har ett stort eget ansvar. Jag skulle helst se att inga drack eller nyttjade andra former av droger.
Men jag vill i minsta möjliga mån förbjuda andra att göra det. IOGT-NTO:s linje är den motsatta; eftersom folk inte gör som vi vill så måste vi förbjuda dem att göra det ändå.
Det här tycker jag är en tråkig syn, både på människor och på opinionsbildning. Den som bara ropar på lagstiftning tas sällan på allvar. Varför jobbar man inte mer med opinion och faktabaserad information?
Det är inte så att det lider brist på vetenskapliga studier angående alkoholens inverkan på både kropp och samhälle. Använd dem för att övertyga människor i stället. När någon avstår från något av egen vilja så är det så mycket mer värt än när någon tvingas till det.
Den nykterhetsorganisation som blir först med att avstå från juridiska krav skulle jag faktiskt kunna tänka mig att gå med i.
lördag 26 juni 2010
tisdag 28 april 2009
Alkoholens skadeverkningar
Till min stora glädje så har media de senste dagarna fylls med rapporter om alkoholens skadeverkningar, ett ämnesområde som i mitt tycke diskuteras allt för sällan. Programmet Kaliber i Sveriges Radio har på ett tydligt sätt kopplat vår allt mer våldsamma miljö till alkoholkonsumtionen, och en nyligen publicerad studie har visat samband mellan alkoholintag och våldtäkter.
Jag anser att det personliga ansvaret är överhängande i den här frågan, men en aspekt som ofta glöms bort är den sociala. Varför säger vi inget om någon i vår närhet verkar dricka för mycket, eller för ofta? Varför vågar vi inte säga ifrån när vänner och familj uppenbarligen inte kan hantera alkohol? Kanske beror det i viss mån på vårt individualiserade och självcentrerade samhälle, men jag är helt övertygad om att människor mår bra av social kontroll. Det handlar om att visa respekt och omtanke för sig själv och sina medmänniskor, och det är absolut inte något fult.
Därför är det verkligen glädjande att se att även DN pekar på problemen med alkoholens inverkan i vårt samhälle. Det är även glädjande att se att media allt oftare skriver om de nyktra "kändisar" som trots allt finns. Förhoppningsvis kan de visa att det går att leva utan alkohol, det går att ha roligt, men framför allt... man slipper alkoholens baksidor som genomgående stavas våld, sjukdomar och tragedi.
Men till dess att vågen tippar över till fördel för oss som valt att avstå från alkohol så kvarstår monopolet, som någon form av garant för att saker och ting inte går helt överstyr.
Jag anser att det personliga ansvaret är överhängande i den här frågan, men en aspekt som ofta glöms bort är den sociala. Varför säger vi inget om någon i vår närhet verkar dricka för mycket, eller för ofta? Varför vågar vi inte säga ifrån när vänner och familj uppenbarligen inte kan hantera alkohol? Kanske beror det i viss mån på vårt individualiserade och självcentrerade samhälle, men jag är helt övertygad om att människor mår bra av social kontroll. Det handlar om att visa respekt och omtanke för sig själv och sina medmänniskor, och det är absolut inte något fult.
Därför är det verkligen glädjande att se att även DN pekar på problemen med alkoholens inverkan i vårt samhälle. Det är även glädjande att se att media allt oftare skriver om de nyktra "kändisar" som trots allt finns. Förhoppningsvis kan de visa att det går att leva utan alkohol, det går att ha roligt, men framför allt... man slipper alkoholens baksidor som genomgående stavas våld, sjukdomar och tragedi.
Men till dess att vågen tippar över till fördel för oss som valt att avstå från alkohol så kvarstår monopolet, som någon form av garant för att saker och ting inte går helt överstyr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)