I dag är det Moderaternas födelsedag! Den 17 oktober 1904 samlades ett antal representanter för riksdagens olika högergrupperingar på restaurang Runan i Stockholm och bildade Allmänna Valmansförbundet, det som senare kom att bli dagens Moderaterna.
Det är således en pigg 109-åring som samlas till arbetsstämma i Norrköping i dag. Passande tycker jag!
Visar inlägg med etikett moderaterna. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett moderaterna. Visa alla inlägg
torsdag 17 oktober 2013
onsdag 27 februari 2013
Fler böcker
Biblioteket utökas ytterligare. Återstår bara att hitta tid att läsa alla intressanta böcker också.
måndag 25 februari 2013
Som ett brev...
...på posten fick jag den här boken i brevlådan i dag.
Genom Antikvariat.net kan man hitta mycket spännande och intressant litteratur.
Genom Antikvariat.net kan man hitta mycket spännande och intressant litteratur.
söndag 17 februari 2013
Söndagsläsning - Frihet och Framsteg
I dag sitter jag och tittar lite i boken Frihet och Framsteg - En krönika om Högerpartiet. Det är en omfattade bok från 1961 som behandlar Högerpartiets historia fram till då. Den läses kanske inte bäst från pärm till pärm utan snarare som uppslagsverk när man vill titta närmre på någon mer specifik fråga. Jag gillar särskilt inledningen på förordet.
Den som vill ha ett eget exemplar hittar ett här. Den brukar dock dyka upp på Tradera med jämna mellanrum, och då ofta till en något billigare peng.
För den som vill läsa något direkt rekommenderas Lars Anders Johansson artikel i Svensk Tidskrift (från i höstas) där boken i fråga nämns. Då dock i en mer allmän diskussion om den moderna borgerlighetens väg framåt.
Den som vill ha ett eget exemplar hittar ett här. Den brukar dock dyka upp på Tradera med jämna mellanrum, och då ofta till en något billigare peng.
För den som vill läsa något direkt rekommenderas Lars Anders Johansson artikel i Svensk Tidskrift (från i höstas) där boken i fråga nämns. Då dock i en mer allmän diskussion om den moderna borgerlighetens väg framåt.
onsdag 17 oktober 2012
Moderaterna fyller 108 år
I dag är det 108 år sedan föregångaren till dagens Moderata samlingsparti, Allmänna valmansförbundet, grundandes på restaurang Runan i Stockholm. Det firas med denna pin från 50-årsjubileet.
torsdag 20 september 2012
En inblick i politikens vardag
Jag skriver som ni kanske har uppmärksammat aldrig om mitt jobb här. Och det kommer jag inte göra nu heller. Däremot tänker jag tipsa om min kollegas nya blogg. Där kan ni följa hennes (och mitt och våra kollegors) arbete i Stockholms stadshus.
Det kommer inte handla så mycket om politiken utan snarare ta med läsarna på en tur "bakom "kulisserna". Kanske tycker några av er att det är intressant.
Bloggen heter Dagar med Sten och ni hittar den här. Bilden nedan är tagen från bloggen.
Det kommer inte handla så mycket om politiken utan snarare ta med läsarna på en tur "bakom "kulisserna". Kanske tycker några av er att det är intressant.
Bloggen heter Dagar med Sten och ni hittar den här. Bilden nedan är tagen från bloggen.
lördag 17 mars 2012
Anders Borg på #Sverigemotet
Nedan lösryckta (och kanske inte alltid helt korrekt återgivna) citat från finansministerns avslutningstal på Sverigemötet.
"Vi är det enda land i Europa som kan satsa framöver".
"Sverige har goda förutsättningar att gå framåt".
"Tillväxten, sysselsättning och inflationen har utvecklats starkare i Sverige än i euro-zonen och OECD-länderna i övrigt".
"Vi är ett land som präglas av stabilitet och ordning och reda".
"Vi klarar oss genom kriser och står starkare".
"Sen vi kom ut krisen har sysselsättningen ökat med 190 000 personer".
"Vi har klarat tillväxt och stabilitet med bibehållen sammanhållning".
"Vi har alldeles för höga trösklar för att komma in på arbetsmarknaden ... och det drabbar unga människor och invandrare".
"Blir det fler företagare om man lägger ytterligare belastningar på snabbväxande företagssektorer?". (Om Lövens arbetsmarknadspolitik)
"Vi måste göra om försörjningsstödet".
"Vi måste upprätthållna arbetslinjen i socialförsäkringen".
"Vi måste förstärka yrkesutbildningarna".
"Vi behöver en arbetsmarknad som ger plats för alla".
Nyheter: DN, SvD.
fredag 16 mars 2012
Alla jobb behövs
Är just nu på ett spännande seminarium med rubriken Alla jobb behövs. Det knyter an till Reinfeldts tal tidigare i dag och Ulf Kristersson och Hillevi Engström berättar om vad regeringen gör för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.
Ovan ses även en viktig bild av lite siffror som rör sjukskrivningar längre än 6 månader.
Ovan ses även en viktig bild av lite siffror som rör sjukskrivningar längre än 6 månader.
Reinfeldts tal på #Sverigemotet
"Hela Sverige är här, och Sverige är på rätt väg" var statsminister Fredrik Reinfeldts inledning på sitt tal på Sverigemötet i dag.
Nedan kommer ett antal lösryckta citat från talet i övrigt. (observera att detta är simultanskrivet och att citat kanske därför inte är helt korrekt återgivna)
"När andra lånar satsar vi. 10 procent lägre statsskuld än när vi tillträdde 2006".
"Vi ska se samhällsproblem och möta väljare".
"Andra partier löser problem som andra inte ser".
"Vi lovar inte störst, vi lovar inte mest, men när vi lovar så gäller det".
"Vi har gjort mycket. Vi ska rusta oss för att göra ännu mer". (Om trygghet)
"En global utmaning måste få globala svar".
"Politik kan inte vara det enda svaret på människors problem".
"Det här partiet verkar besatt av jobb och jag vill bekräfta att ja, så är det".
"Tro inte på dem som säger att man automatiskt får fler jobb när befolkningen växer".
"Det enda svaret kan vara att fler ska få arbete".
"Sysselsättningen har ökat med 200 000 personer ... och utanförskapet har minskat med 200 000 personer sedan Göran Persson styrde Sverige".
"Den breda gruppen samhällsbärare tycker att det ska löna sig att arbeta men ser också ett behov av att samhället ska fungera".
"Det som vill ha flera jobb ska satsa på en regeringen som är bäst på stabila finanser".
"Om alla ska ha jobb i Sverige så behövs alla jobb, och alla jobb behövs för alla människor behövs".
"Vi tänker ta de samhällsproblem vi ser på allvar".
På det stora hela ett mycket bra tal. Engagerat, entusiasmerande och faktiskt tydligt ideologiskt, särskilt i jobbfrågan. Precis vad som behövs i ett mellanvalår för att inte tappa fokus.
Inledningstal av Arkelsten
Partisekreterare Sofia Arkelsten inledningstalar på Sverigemötet. Hon tar upp goda exempel från det moderata kommunsverige och pekar på vikten av att hålla politiken lokal.
Jag kanske ska uppmuntra henne till att ta upp frågan om skilda valdagar med sina partisekreterarkollegor? Kommunalvalet är trots allt det val som har störst betydelse för de allra flesta.
Som det är i dag så drunknar dock lokalfrågorna i rikspolitikens töcken. Skilda valdagar skulle leda till större fokus på de frågor som faktiskt är aktuella i just det aktuella valet. Något att jobba för om ni frågar mig.
torsdag 15 mars 2012
På plats i Örebro
Nu är jag på plats i Örebro, och jag har minst sagt bra utsikt över Conventum från mitt hotellrum. Skulle nästan kunna stanna här och ändå känna mig som deltagare.
Nu blir det middag med kollegor och i morgon bitti drar det igång på allvar!
Är du också här?
Nu blir det middag med kollegor och i morgon bitti drar det igång på allvar!
Är du också här?
Snart dags för Sverigemöte
I dag gick jag upp för tidigt för att ha hunnit inspireras av morgontidningen så här dags. I stället så sitter jag redan på tåget på väg till Stockholm. Jag vill vara upp tidigt i dag eftersom det är mycket som ska hinnas med innan jag kan lämna kontoret för att åka till Örebro i eftermiddag.
I kväll smygstartar nämligen Moderaternas Sverigemöte, det vill säga det som tidigare hette Kommunala Rikskonferensen. 1 900 moderater kommer samlas i Örebro för att gå på seminarier, lyssna på statsministern och bara ha trevligt. Det startar dock inte ordentligt förrän i morgon bitti.
Min tanke är att jag ska försöka uppdatera er lite på vad som händer under dagarna så återkom gärna hit under helgen.
I kväll smygstartar nämligen Moderaternas Sverigemöte, det vill säga det som tidigare hette Kommunala Rikskonferensen. 1 900 moderater kommer samlas i Örebro för att gå på seminarier, lyssna på statsministern och bara ha trevligt. Det startar dock inte ordentligt förrän i morgon bitti.
Min tanke är att jag ska försöka uppdatera er lite på vad som händer under dagarna så återkom gärna hit under helgen.
tisdag 13 mars 2012
Stockholmshögern 1942
1942 gjordes politisk reklam lite annorlunda i dag. Jag har svårt att se att någon av i dag skulle vilja sitta igenom 16 minuter politisk reklamfilm. Men annat var det 1942, då gjorde Stockholmshögern följande reklamfilm: På prövad grund.
fredag 9 december 2011
Alla jobb behövs
Frågan om hur man skapar en arbetsmarknad för personer utan särskilda yrkeskvalifikationer är en hård nöt att knäcka. Dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på utbildning och erfarenhet, vilket gör det svårt för personer som inte kan uppvisa detta.
Särskilt svårt är det för personer som kommer till Sverige utan att kunna språket, och kanske är helt utan utbildning.
Ett liknande problem finns inom gruppen personer med funktionshinder. En allt mer strömlinjeformad arbetsmarknad gör det svårt för dem som inte är högpresterande att passa in.
Historiskt sätt så har Socialdemokraternas linje kring frågan varit att å ena sidan tala varmt om utsatta grupper, och å andra sidan, tillsammans med facket, undanröja alla möjligheter till arbete för grupperna i fråga.
Solidarisk lönepolitik, kombinerat med höga skatter och ett förakt för tjänstesektorn, har gjort det allt svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Som tur är så har vi en regering som försöker göra någonting åt det. Fredrik Reinfeldt säger i dagens DN:
Jag för en strid med Socialdemokraterna om att alla jobb behövs. Jag försöker hålla liv i och förstärka en servicebaserad ekonomi som ger jobb även till dem med dålig utbildningsbakgrund. Därför har vi rut och rot och sänkt restaurangmoms. Men Håkan Juholt vill bekämpa allt. Han fnyser, angriper, tar ner. Min stillsamma fråga till honom är: Var finns den arbetsmarknad som fungerar för dem från Afghanistan och Somalia och alla obehöriga till gymnasiet? Alternativet är stora förtidspensioneringar. Det som Göran Persson höll på med.
Kanske, kanske kan vi på sikt skapa en arbetsmarknad där alla får plats. Det är i alla fall målsättningen.
Nyheter: DN, GP.
Särskilt svårt är det för personer som kommer till Sverige utan att kunna språket, och kanske är helt utan utbildning.
Ett liknande problem finns inom gruppen personer med funktionshinder. En allt mer strömlinjeformad arbetsmarknad gör det svårt för dem som inte är högpresterande att passa in.
Historiskt sätt så har Socialdemokraternas linje kring frågan varit att å ena sidan tala varmt om utsatta grupper, och å andra sidan, tillsammans med facket, undanröja alla möjligheter till arbete för grupperna i fråga.
Solidarisk lönepolitik, kombinerat med höga skatter och ett förakt för tjänstesektorn, har gjort det allt svårare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Som tur är så har vi en regering som försöker göra någonting åt det. Fredrik Reinfeldt säger i dagens DN:
Jag för en strid med Socialdemokraterna om att alla jobb behövs. Jag försöker hålla liv i och förstärka en servicebaserad ekonomi som ger jobb även till dem med dålig utbildningsbakgrund. Därför har vi rut och rot och sänkt restaurangmoms. Men Håkan Juholt vill bekämpa allt. Han fnyser, angriper, tar ner. Min stillsamma fråga till honom är: Var finns den arbetsmarknad som fungerar för dem från Afghanistan och Somalia och alla obehöriga till gymnasiet? Alternativet är stora förtidspensioneringar. Det som Göran Persson höll på med.
Kanske, kanske kan vi på sikt skapa en arbetsmarknad där alla får plats. Det är i alla fall målsättningen.
Nyheter: DN, GP.
torsdag 1 december 2011
Bidrag, stöd och lotter
Sedan partistödet infördes i Sverige har våra svenska partier blivit nästan helt beroende av de stöd som betalas ut via stat, kommuner och landsting. Medlemsavgifter täcker endast en bråkdel av de kostnader som ett riksdagsparti har.
Partistödet anses allmänt skapa oberoende partier som därmed inte är hänvisade till en godtycklig marknad av oberäkneliga medlemmar eller till utomstående finansiärer.
Som i alla andra fall går det dock att ifrågasätta det sunda i att vara helt beroende av det offentliga. Det är inte nyttigt på individnivå och torde inte heller vara det på organisationsnivå.
Det här vet våra svenska partier om och man har lite olika tillvägagångssätt för att inte vara helt utelämnade till det offentligas goda vilja. Centern hade sina tidningar (som numera har förvandlats till en stor förmögenhet), Socialdemokraterna sitt lotteri och Moderaterna sina insamlingar.
De pengar som partierna har fått in på ovanstående verksamheter har redovisats i respektive partis årsredovisningar. Vänsterpartierna har dock haft synpunkter på att Moderaterna inte har redovisat vilka enskilda individer som skänkt pengar till partiet.
Nu verkar det emellertid som att partiledningen öppnat upp för en översyn av den ståndpunkten. Något som jag kan tycka är olyckligt.
Ingen kräver att partierna ska redovisa vilka enskilda individer som är medlemmar i respektive parti. Då borde man följaktligen inte heller behöva redovisa vilka enskilda individer som skänker pengar. Det handlar om föreningsfrihet.
För jag har inga problem med att Sossarna har sitt lotteri (även om det känns som en lite lustig kvarleva från en tid då Bellman krängde statliga lotter). Jag har heller inga problem med att Centern förvaltade sina tidningskoncerner på ett för dem positivt sätt. Så länge eventuella intäkter redovisas på ett eller annat sätt borde det vara en icke-fråga.
Då torde diskrepansen inom LO-förbunden i fråga om bidrag till Socialdemokraterna vara ett större (internt) problem. Skiljelinjen i den frågan torde stå mellan å ena sidan passiva medlemmar som är medlemmar i facket för att de vill ha en försäkringar snarare än "arbetarkamp" och å andra sidan förtroendevalda fackliga aktivister som lever för facklig-politisk samverkan.
Det här är, precis som systemets försvarare brukar hävda, en intern fråga. Jag har dock svårt att se hur LO ska kunna fortsätta legitimera förfarandet när en allt större andel av medlemmarna röstar borgerligt.
Fast det är klart. De som röstar borgerligt blir aldrig ombudsmän eller förtroendevalda. Vilket så klart är praktiskt. Då kan man nämligen hänvisa till diverse LO-kongressbeslut (som fattats av människor som ofta har uppdrag för Socialdemokraterna samtidigt som de är LO-aktiva) även i fortsättningen.
Nyheter: DN, DN, Exp, GP, SvD, SvD.
Bloggar: Persson, Lundbäck, Santesson.
Partistödet anses allmänt skapa oberoende partier som därmed inte är hänvisade till en godtycklig marknad av oberäkneliga medlemmar eller till utomstående finansiärer.
Som i alla andra fall går det dock att ifrågasätta det sunda i att vara helt beroende av det offentliga. Det är inte nyttigt på individnivå och torde inte heller vara det på organisationsnivå.
Det här vet våra svenska partier om och man har lite olika tillvägagångssätt för att inte vara helt utelämnade till det offentligas goda vilja. Centern hade sina tidningar (som numera har förvandlats till en stor förmögenhet), Socialdemokraterna sitt lotteri och Moderaterna sina insamlingar.
De pengar som partierna har fått in på ovanstående verksamheter har redovisats i respektive partis årsredovisningar. Vänsterpartierna har dock haft synpunkter på att Moderaterna inte har redovisat vilka enskilda individer som skänkt pengar till partiet.
Nu verkar det emellertid som att partiledningen öppnat upp för en översyn av den ståndpunkten. Något som jag kan tycka är olyckligt.
Ingen kräver att partierna ska redovisa vilka enskilda individer som är medlemmar i respektive parti. Då borde man följaktligen inte heller behöva redovisa vilka enskilda individer som skänker pengar. Det handlar om föreningsfrihet.
För jag har inga problem med att Sossarna har sitt lotteri (även om det känns som en lite lustig kvarleva från en tid då Bellman krängde statliga lotter). Jag har heller inga problem med att Centern förvaltade sina tidningskoncerner på ett för dem positivt sätt. Så länge eventuella intäkter redovisas på ett eller annat sätt borde det vara en icke-fråga.
Då torde diskrepansen inom LO-förbunden i fråga om bidrag till Socialdemokraterna vara ett större (internt) problem. Skiljelinjen i den frågan torde stå mellan å ena sidan passiva medlemmar som är medlemmar i facket för att de vill ha en försäkringar snarare än "arbetarkamp" och å andra sidan förtroendevalda fackliga aktivister som lever för facklig-politisk samverkan.
Det här är, precis som systemets försvarare brukar hävda, en intern fråga. Jag har dock svårt att se hur LO ska kunna fortsätta legitimera förfarandet när en allt större andel av medlemmarna röstar borgerligt.
Fast det är klart. De som röstar borgerligt blir aldrig ombudsmän eller förtroendevalda. Vilket så klart är praktiskt. Då kan man nämligen hänvisa till diverse LO-kongressbeslut (som fattats av människor som ofta har uppdrag för Socialdemokraterna samtidigt som de är LO-aktiva) även i fortsättningen.
Nyheter: DN, DN, Exp, GP, SvD, SvD.
Bloggar: Persson, Lundbäck, Santesson.
söndag 6 november 2011
Varsågod DN
Det verkar som att DN lånat lite information från min blogg i dag, utan att uppmärksamma det.
Tur att jag är en generös själ.
Uppdatering 7/11 kl. 09.45: Journalisten till DN-artikeln ovan har nu meddelat att hon kommer länka till mig när hon återkommer till jobbet på fredag.
Tur att jag är en generös själ.
Uppdatering 7/11 kl. 09.45: Journalisten till DN-artikeln ovan har nu meddelat att hon kommer länka till mig när hon återkommer till jobbet på fredag.
torsdag 3 november 2011
Sveriges Kennedy är död
Den förre Högerpartiledaren Yngve Holmberg har avlidit vid en ålder av 86 år. Holmberg var Högerpartiets/Moderata Samlingspartiets partiledare mellan 1965 och 1970.
Holmberg, som var en stilig karl, lanserades i svensk politik som en svensk Kennedy. Det gick dock aldrig särskilt bra för partiet under Holmbergs ledning och efter uteblivna valframgångar efterträddes han av Gösta Bohman på partiledarposten.
I SVT:s arkiv finns en intervju med Yngve Holmberg från 1967, utförd av Åke Ortmark. Notera att Folkpartiet och Centerpartiet kontinuerligt genom intervjun refereras till som "mittenpartierna".
GP, D, SvD, AB, DN, Sk, M.
Holmberg, som var en stilig karl, lanserades i svensk politik som en svensk Kennedy. Det gick dock aldrig särskilt bra för partiet under Holmbergs ledning och efter uteblivna valframgångar efterträddes han av Gösta Bohman på partiledarposten.
I SVT:s arkiv finns en intervju med Yngve Holmberg från 1967, utförd av Åke Ortmark. Notera att Folkpartiet och Centerpartiet kontinuerligt genom intervjun refereras till som "mittenpartierna".
GP, D, SvD, AB, DN, Sk, M.
tisdag 25 oktober 2011
Moderaternas historia och vänsterns svartmålning
Även om ett partis förehavanden för ett sekel sedan kan förefalla ointressanta i dag 2011 så känns det ändå som att de senaste dagarnas diskussioner om Moderaternas historia återigen aktualiserar den sammanställning av svar på Ung Vänsters beskyllningar som Johan Westrin hjälpte mig att ta fram för 2-3 år sedan. Beskyllningar som återigen florerar på nätet.
Håll till godo!
Ung Vänsters beskyllning ”Moderaterna var:”
1916 Mot allmän olycksfallsförsäkring
Fel. Alla partier var eniga om att det behövdes en olycks¬fallsförsäkring i arbetet, men man var oeniga om utformningen. Slutresultatet blev en kompromiss.
1918 Mot allmän och lika rösträtt för män
Fel. Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907.
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
1919 Mot kvinnlig rösträtt
Fel. Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.
1919 Mot 8-timmars arbetsdag
Rätt. Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Det blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig. (1923 var arbetslösheten nere på den tidigare nivån igen.)
1921 Mot dödsstraffets avskaffande
Högern var splittrad i frågan. I andra kammaren bifölls propositionen utan votering. I första kammaren gick högern emot förslaget med hänvisning till samhällets nödvärns- och vedergällningsrätt.
1927 Mot folkskolereformerna
Rätt. Men ändå ger påståendet en felaktig uppfattning, eftersom det får det att verka som att högern skulle ha motsatt sig att alla skulle få gå i skolan. (Den allmänna folkskolan hade genomförts redan 1842.) I själva verket var det vissa föreslagna förändringar i folkskolan som man gick emot. Högern hade en lång reservation i utskottet (huvudsakligen författad av Claes Lindskog), där man framförde sitt eget förslag till reformer i skolan. Det förslaget röstade man för också i kamrarna (vilket alltså innebar att man röstade emot regeringens proposition).
1931 Mot statliga bidrag till sjukkassorna
Fel. Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
1934 Mot statliga bidrag till A-kassorna
Rätt. Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter. Arbetslöshetskassorna bygger på den s.k. Gent-modellen, som innebär att det är staten som står för huvuddelen av pengarna, men det är facket som har makten över A-kassan.
1935 Mot folkpensioner
Fel. Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. (Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 som tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.) Beslutet 1935 om införande av ett särskilt dyrortstillägg (d.v.s. att de som bodde i städerna skulle få högre folkpension än de som bodde på landsbygden) stödde även högern. Däremot motsatte den sig när regeringen året efter ville göra justeringar som ännu mer gynnade dem som bodde i städerna.
1938 Mot 2-veckors semester
Högern motsatte sig inte införande av 2-veckors semester, men ville genomföra reformen i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig om hur den skulle finansieras.
1941 Mot sänkt rösträttsålder
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.)
1946 Mot fria skolmåltider
Partiet var splittrat i frågan. Majoriteten inom partiet ville att skolmåltider endast skulle ordnas för barn med särskilda behov.
1946 Mot allmän sjukförsäkring
Fel. Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.
1947 Mot allmänna barnbidrag
Fel. Högern hade en hel del ändringsförslag (i förhållande till regeringens proposition) i sin partimotion i riksdagen, men motsatte sig inte införande av barnbidrag som sådant. Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls till slut enhälligt av riksdagen. Däremot förslog Högerpartiet 1960 avskaffande av första barnbidraget (som skulle kompenseras genom sänkt skatt).
1951, 1963 Mot 3- respektive 4- veckors semester
Fel. Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.
1953 Mot fri sjukvård
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.
1959 Mot ATP
Ja. Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionssystem.
1970 Mot möjlighet till förtidspensionering vid 63 år
Fel. Förtidspension får man p.g.a. sjukdom, handikapp eller liknande. Vad Moderaterna motsatte sig var att man kunde ta ut pension tidigare utan sådan orsak.
1973 Mot lagen om anställningsskydd
Fel. Moderaterna var kritiska till delar av förslaget, bl.a. ville man ge möjlighet till provanställning (i motsats till propositionen) och ansåg att också duglighet och lämplighet - inte bara anställningstid, borde beaktas vid uppsägningar. Men man röstade inte emot förslaget i sin helhet.
1981 beslutade riksdagen om provanställningar i enlighet med Moderaternas reservation 1973.
1976 Mot 5- veckors semester
Fel. Propositionen (1976/77:90) lades av en borgerlig trepartiregering som Moderaterna ingick i.
1983 Mot löntagarfonder
Rätt! Moderaterna var hela tiden emot de s.k. löntagarfonderna, som innebar att näringslivet via särskilda skatter skulle finansiera sin egen socialisering. Beslutet genomdrevs av socialdemokraterna, med stöd av kommunisterna, trots stort folkligt motstånd. Löntagarfonderna avskaffades av den borgerliga 4 partiregeringen 1992.
1994 Nej till partnerskapslag för homosexuella
Rätt. Majoriteten av moderata riksdagsgruppen röstade emot, men några (bl.a. MUF:arna Fredrik Reinfeldt, Henrik Landerholm och Ulf Kristersson) röstade för.
Därtill brukar politiska meningsmotståndare anklaga Moderaterna för att ha varit för apartheid. Det har sin grund i att Högerpartiet på 1960-talet hade linjen att om Sverige skulle delta i internationella bojkotter skulle de vara beslutade av FN. Bojkotten mot Sydafrika var inte sanktionerad av FN och därför var Högerpartiets linje att Sverige inte skulle delta i den.
Nyheter: AB, AB, FB, Exp, DN.
Bloggar: Böhlmark, Böhlmark, Olsson, Andersson, AB, Munkhammar.
Håll till godo!
Ung Vänsters beskyllning ”Moderaterna var:”
1916 Mot allmän olycksfallsförsäkring
Fel. Alla partier var eniga om att det behövdes en olycks¬fallsförsäkring i arbetet, men man var oeniga om utformningen. Slutresultatet blev en kompromiss.
1918 Mot allmän och lika rösträtt för män
Fel. Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907.
När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
1919 Mot kvinnlig rösträtt
Fel. Beslutet om den kvinnliga rösträtten fattades (av konstitutionella skäl) först på våren 1919, men det var en del i samma ”paket” som den lika rösträtten till kommuner och landsting för män. Högern röstade inte mot den kvinnliga rösträtten. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919.
1919 Mot 8-timmars arbetsdag
Rätt. Högern motsatte sig åttatimmarsdagen, som man menade skulle leda till dyrare produktion och därmed ökad arbetslöshet. Det blev också en dramatiskt ökad arbetslöshet de följande åren, även om den krisen blev relativt kortvarig. (1923 var arbetslösheten nere på den tidigare nivån igen.)
1921 Mot dödsstraffets avskaffande
Högern var splittrad i frågan. I andra kammaren bifölls propositionen utan votering. I första kammaren gick högern emot förslaget med hänvisning till samhällets nödvärns- och vedergällningsrätt.
1927 Mot folkskolereformerna
Rätt. Men ändå ger påståendet en felaktig uppfattning, eftersom det får det att verka som att högern skulle ha motsatt sig att alla skulle få gå i skolan. (Den allmänna folkskolan hade genomförts redan 1842.) I själva verket var det vissa föreslagna förändringar i folkskolan som man gick emot. Högern hade en lång reservation i utskottet (huvudsakligen författad av Claes Lindskog), där man framförde sitt eget förslag till reformer i skolan. Det förslaget röstade man för också i kamrarna (vilket alltså innebar att man röstade emot regeringens proposition).
1931 Mot statliga bidrag till sjukkassorna
Fel. Högern motsatte sig inte fortsatt statligt stöd till de frivilliga försäkringskassorna, men motsatte sig den omorganisation av verksamheten som föreslogs i propositionen.
1934 Mot statliga bidrag till A-kassorna
Rätt. Högern ville inte medverka till en bidragskonstruktion, som kunde leda till okontrollerbara statliga utgifter. Arbetslöshetskassorna bygger på den s.k. Gent-modellen, som innebär att det är staten som står för huvuddelen av pengarna, men det är facket som har makten över A-kassan.
1935 Mot folkpensioner
Fel. Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. (Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 som tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.) Beslutet 1935 om införande av ett särskilt dyrortstillägg (d.v.s. att de som bodde i städerna skulle få högre folkpension än de som bodde på landsbygden) stödde även högern. Däremot motsatte den sig när regeringen året efter ville göra justeringar som ännu mer gynnade dem som bodde i städerna.
1938 Mot 2-veckors semester
Högern motsatte sig inte införande av 2-veckors semester, men ville genomföra reformen i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig om hur den skulle finansieras.
1941 Mot sänkt rösträttsålder
Någon sänkning av rösträttsåldern skedde inte 1941. (Rösträttsåldern till riksdagens andra kammare var 1909: 24 år, 1921: 23 år, 1945: 21 år och 1965: 20 år. Till enkammariksdagen: 1971: 19 år och 1974: 18 år.)
1946 Mot fria skolmåltider
Partiet var splittrat i frågan. Majoriteten inom partiet ville att skolmåltider endast skulle ordnas för barn med särskilda behov.
1946 Mot allmän sjukförsäkring
Fel. Högern ville att staten skulle stå för 61 % av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72 %. Men man motsatte sig inte reformen som sådan.
1947 Mot allmänna barnbidrag
Fel. Högern hade en hel del ändringsförslag (i förhållande till regeringens proposition) i sin partimotion i riksdagen, men motsatte sig inte införande av barnbidrag som sådant. Propositionen om införande av bidrag till barn under 16 år bifölls till slut enhälligt av riksdagen. Däremot förslog Högerpartiet 1960 avskaffande av första barnbidraget (som skulle kompenseras genom sänkt skatt).
1951, 1963 Mot 3- respektive 4- veckors semester
Fel. Högern hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet, men motsatte sig inte reformerna som sådana.
1953 Mot fri sjukvård
1953 års beslut innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen som bl.a. innebar lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt och ville få frågan bättre utredd, varför man yrkade på uppskov. I propositionen fanns t.ex. inte angivet hur reformen skulle finansieras.
1959 Mot ATP
Ja. Högerpartiet var mot ATP-förslaget. Men man hade i stället ett eget förslag till tjänstepension enligt premiereservmodellen. Om det förslaget hade genomförts, hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionssystem.
1970 Mot möjlighet till förtidspensionering vid 63 år
Fel. Förtidspension får man p.g.a. sjukdom, handikapp eller liknande. Vad Moderaterna motsatte sig var att man kunde ta ut pension tidigare utan sådan orsak.
1973 Mot lagen om anställningsskydd
Fel. Moderaterna var kritiska till delar av förslaget, bl.a. ville man ge möjlighet till provanställning (i motsats till propositionen) och ansåg att också duglighet och lämplighet - inte bara anställningstid, borde beaktas vid uppsägningar. Men man röstade inte emot förslaget i sin helhet.
1981 beslutade riksdagen om provanställningar i enlighet med Moderaternas reservation 1973.
1976 Mot 5- veckors semester
Fel. Propositionen (1976/77:90) lades av en borgerlig trepartiregering som Moderaterna ingick i.
1983 Mot löntagarfonder
Rätt! Moderaterna var hela tiden emot de s.k. löntagarfonderna, som innebar att näringslivet via särskilda skatter skulle finansiera sin egen socialisering. Beslutet genomdrevs av socialdemokraterna, med stöd av kommunisterna, trots stort folkligt motstånd. Löntagarfonderna avskaffades av den borgerliga 4 partiregeringen 1992.
1994 Nej till partnerskapslag för homosexuella
Rätt. Majoriteten av moderata riksdagsgruppen röstade emot, men några (bl.a. MUF:arna Fredrik Reinfeldt, Henrik Landerholm och Ulf Kristersson) röstade för.
Därtill brukar politiska meningsmotståndare anklaga Moderaterna för att ha varit för apartheid. Det har sin grund i att Högerpartiet på 1960-talet hade linjen att om Sverige skulle delta i internationella bojkotter skulle de vara beslutade av FN. Bojkotten mot Sydafrika var inte sanktionerad av FN och därför var Högerpartiets linje att Sverige inte skulle delta i den.
Nyheter: AB, AB, FB, Exp, DN.
Bloggar: Böhlmark, Böhlmark, Olsson, Andersson, AB, Munkhammar.
lördag 22 oktober 2011
Det var väl för väl
I går på Moderaternas partistämma röstades partistyrelsen förslag om statligt reglerad kvotering till bolagstyrelser ner. Ett stort tack till alla som debatterade frågan, och kanske främst till Jessica Rosencrantz som varit tydlig och ihärdig i frågan från början till slut.
Nyheter: R&D, DI, SvD, SR.
Bloggar: Engnell.
Nyheter: R&D, DI, SvD, SR.
Bloggar: Engnell.
fredag 21 oktober 2011
Att bära eller att bäras
- Pragmatism. Att utgå från människors vardag när politiken utvecklas.
- Samhälle. Respekt för att samhället byggs ur starka och oberoende institutioner.
- Människan. Partiets grundideologi är synen på människan och dess förmåga att växa.
- Sammanhållning. Människor vill höra ihop och ett bra samhälle tar hand om dem som det går snett för.
Vad är nu detta? Utgångspunkterna för ett nytt socialkonservativt parti i Sverige? Man skulle nästa kunna tro det i alla fall. Men jag gissar att ni redan vet var punkterna kommer i från. Det är de punkter som statsminister Fredrik Reinfeldts vill att de nya Moderaterna ska ta avstamp ifrån och som han lanserade i DN i går.
Och det har jag absolut ingenting emot. Jag tycker att punkterna andas den försiktighet som man bör förvänta sig av en politiker, samtidigt som man erkänner individen och det samhälle som hon verkar i (och jag tolkar samhälle som civilsamhälle, inte stat).
Tyvärr är jag inte lika förtjust i Fredriks fortsättning eftersom han säger att "är man stark i de här fyra delarna kan man beskriva sig själv som ett samhällsbärande parti som förtjänar att bära regeringsmakten". Dels anser jag inte att ett parti ska vara samhällsbärande, dels så räcker det inte med de ovanstående fyra punkterna för att förtjäna regeringsmakten.
Punkterna måste omsättas i politik också. Och för att göra det så måste det finnas en riktning som syftar till någonting mer än att bara aspirera på regeringsinnehavet. Det måste dessutom utgå från någonting mer än bara ett luddigt "allmänintresse".
Att utgå från vad man tror är ett allmänintresse är dessutom vanskligt eftersom gränsen mot var populismen tar vid är synnerligen flytande. Även gränsen för när allmänintresset börjar trampa på enskilda individers intressen än tunn och flytande.
Jag är dock optimistisk och övertygad om att partiets ideologiska ställningstaganden lever och vägleder merparten av partiets företrädare. Reinfeldts punkter fungerar dessutom utmärkt som fond i formulerandet av en borgerlig kritik av samhället (även om citatet "att dela upp rätt från fel idéer går emot min idé om att man måste förena detta med pragmatism och lyssnande" är långt ifrån lysande).
Moderaterna kommer därför att fortsätta vara en stor kyrka där många åsikter samsas, stöts och blöts. Precis som sig bör. I dag ska dessutom partiets nya idéprogram diskuteras och antas och det verkar ha skett förbättringar redan. Det ska bli spännande att se hur det ser ut i färdigt skick och den som vill hålla koll på diskussionerna kan följa Fredrik Kärrholm som enligt egen utsaga ska rapportera från debatten.
Nyheter: SvD, SvD, SvD, FB, AB, DN, Exp.
Bloggar: Andersson, Böhlmark, Antonsson, Engnell.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)