Hur kommer det sig att så många miljödebattörer anser att just miljöpolitiken är ett område som lämpar sig särskilt bra för planekonomi? Senast i raden av dylika debattörer är Miljöpartiets ena språkrör Åsa Romson som vill införa en ny klimatlag i Sverige.
Förebilden säga vara det finanspolitiska ramverket som regeringen använder sig av för att hålla statens finanser i schack. Skillnaden mellan det befintliga ekonomiska ramverket och Romsons föreslagna klimatlag är dock avsevärd om man tittar på tidshorisonten för de båda.
Det finanspolitiska ramverket sätter upp ett utgiftstak för de kommande tre åren, men revideras varje år. Den föreslagna klimatlagen kräver dock en helt annan planering. Åsa Romson föreslår att:
"Åren fram 2050 delas upp i budgetperioder, exempelvis på fem år. Budgetperiodernas utsläppstak antas tre perioder (femton år) i förväg och anger de utsläppsminskningar som varje regering måste förhålla sig till."
Det blir inte mycket till spelrum för de regeringar som får att förhålla sig till en dylik klimatlag. Och troligtvis kommer förhandlingarna var femtonde år bli minst sagt tuffa.
Om nu inte tanken är att de kommande femton åren ska omförhandlas var femte år, det framgår inte riktigt av texten. Jag tolkar emellertid Romson som att femtonårsplanen ska gälla i just femton år. Hur som helst så vore även fem år en lång tid att planera för eftersom ingen av oss kan se in i framtiden.
Fem år, eller femton. Båda tidsperspektiven skvallrar om en planekonomisk syn på ekonomi och på vad som är möjligt att planera för. Historien har dock visat oss vad som händer när man tror att man via modeller kan förutse vad som kommer att hända i framtiden.
Men det är klart; meteorologen Per Holmberg ansåg för ett par år sedan att det här med demokrati nog mest var ett besvär för klimatpolitiken. Så man kanske inte ska bli allt för förvånad när Miljöpartiet föreslår planekonomiska "lösningar".
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
måndag 2 april 2012
torsdag 2 februari 2012
Tacka "miljö"rörelsen för oljekraftverken
Sedan kärnkraftsomröstningen så har moderniseringen av våra svenska kärnkraftverk varit tämligen blygsam. Man har lappat och lagat och till och med tagit reaktorer ur drift.
Men oavsett vad Miljöpartister och andra försöker hävda så finns det fortfarande ingen bra, säker och miljövänlig ersättningskälla till kärnkraft. än. Inte i ett land som får merparten av sin el från kärnkraft i alla fall.
Något som leder till att vi i Sverige, när rysskylan nu sveper in, måste starta upp gamla oljekraftverk för att hålla uppe elproduktionen (eftersom kärnkraftverken inte går för fullt).
Man undrar om det verkligen var det här som kärnkraftsmotståndarna såg framför sig för när de röstade för en avveckling.
Nyheter: GP, E24, SvD, SR.
Men oavsett vad Miljöpartister och andra försöker hävda så finns det fortfarande ingen bra, säker och miljövänlig ersättningskälla till kärnkraft. än. Inte i ett land som får merparten av sin el från kärnkraft i alla fall.
Något som leder till att vi i Sverige, när rysskylan nu sveper in, måste starta upp gamla oljekraftverk för att hålla uppe elproduktionen (eftersom kärnkraftverken inte går för fullt).
Man undrar om det verkligen var det här som kärnkraftsmotståndarna såg framför sig för när de röstade för en avveckling.
Nyheter: GP, E24, SvD, SR.
tisdag 16 augusti 2011
Har vi glömt Vega?
För 130 år sedan ansågs en öppen Nordostpassage vara något odelat positivt och något som man drömde om. Nordenskiöld blev dessutom en av Sveriges främsta hjältar efter att ha fört skeppet Vega genom den trånga passagen. Han frös visserligen fast i isen på vägen men det kan nog tänkas främst ha berott på att dåtidens skepp inte var lika snabba som senare tiders motordrivna fartyg.
Då såg man möjligheten till kortare resvägar, billigare varor och snabbare kommunikationer, för hela världen. Passagen har dock främst nyttjats av Ryssland, av förklarliga skäl. Oftast har man behövt använda isbrytare för att komma igenom men ibland har farleden varit isfri sommartid.
I dag verkar inte en öppen Nordostpassage åtnjuta samma framtidsinriktade skimmer (DN:s Karin Bojs skriver om det i dagens tidning men artikeln verkar inte ligga ute på nätet), utan ses främst som ett tecken på klimatförändringar och en allmänt högre temperatur i världen.
Tänk vad synsätt kan förändras. Trots att vi vet att mängden is fluktuerar från år till år.
Då såg man möjligheten till kortare resvägar, billigare varor och snabbare kommunikationer, för hela världen. Passagen har dock främst nyttjats av Ryssland, av förklarliga skäl. Oftast har man behövt använda isbrytare för att komma igenom men ibland har farleden varit isfri sommartid.
I dag verkar inte en öppen Nordostpassage åtnjuta samma framtidsinriktade skimmer (DN:s Karin Bojs skriver om det i dagens tidning men artikeln verkar inte ligga ute på nätet), utan ses främst som ett tecken på klimatförändringar och en allmänt högre temperatur i världen.
Tänk vad synsätt kan förändras. Trots att vi vet att mängden is fluktuerar från år till år.
onsdag 1 juni 2011
Apokalypsen är fortfarande jättelångt bort
Som jag skrev här om dagen: "Miljörörelsen kan börja med att släppa sina låsningar inför visa energislag och utvecklingsmöjligheter".
Sen kan jag även upplysa Fridolin med flera att Tysklands nyligen fattade beslut knappast är ett resultat av "självförtroende", utan av populism.
Och en sista kommentar; att inte tycka samma sak, är inte samma sak som att sakna "politisk vilja".
DN.
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, Miljöpartiet, klimatalarmism, politik.
Sen kan jag även upplysa Fridolin med flera att Tysklands nyligen fattade beslut knappast är ett resultat av "självförtroende", utan av populism.
Och en sista kommentar; att inte tycka samma sak, är inte samma sak som att sakna "politisk vilja".
DN.
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, Miljöpartiet, klimatalarmism, politik.
måndag 30 maj 2011
Apokalypsen är fortfarande långt bort
Stora delar av den aktiva miljörörelsen lever i tron att världen kommer gå under och mänskligheten dö ut om dagens utvecklingsländer börjar leva på samma sätt som vi i västvärlden. De tycker således att det är viktigare att hålla en stor del av världen i fattigdom än att bidra till att utveckla mer resurseffektiva tillvägagångssätt att bruka mark och framställa energi etc.
Utvecklingen i Tyskland just nu är ett tragiskt exempel på vad jag menar. Som ett resultat av att man vill visa handlingskraft har man beslutat att all kärnkraft i landet ska vara avvecklad om tio år. Det här i ett land där kärnkraft står för 23 procent av elproduktionen och vindkraft etc för 17 procent.
Resterande elproduktion kommer från kol och olja. Sannolikheten för att den avvecklade kärnkraften ersätts med till exempel vindkraft fullt ut torde vara minimal. I alla fall på tio år. Det som återstår då är att öka effekten i redan befintliga kol- och oljekraftverk. Är det någon som på fullt allvar ser det som en miljövinst?
Precis som DN:s ledarsida konstaterade i går så är det enda sättet att faktiskt göra något åt eventuella miljöproblem, men framför allt resursproblem, att fortsätta utveckla mer effektiva sätt att tillverka saker, bruka mark, köra bil, resa etc.
För västvärlden kommer inte vilja lägga om sitt sätt att leva i någon större utsträckning. Och dagens utvecklingsländer kommer inte gå med på att hållas tillbaka av den internationella miljörörelsens dåliga samvete.
Så vad göra? Miljörörelsen kan börja med att släppa sina låsningar inför visa energislag och utvecklingsmöjligheter.
DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, DI, SR, Exp, SyD.
GH, TB, S.
Läs även andra bloggares åsikter om energi, fattigdom, klimatalarmism, kärnkraft, miljö, politik.
Utvecklingen i Tyskland just nu är ett tragiskt exempel på vad jag menar. Som ett resultat av att man vill visa handlingskraft har man beslutat att all kärnkraft i landet ska vara avvecklad om tio år. Det här i ett land där kärnkraft står för 23 procent av elproduktionen och vindkraft etc för 17 procent.
Resterande elproduktion kommer från kol och olja. Sannolikheten för att den avvecklade kärnkraften ersätts med till exempel vindkraft fullt ut torde vara minimal. I alla fall på tio år. Det som återstår då är att öka effekten i redan befintliga kol- och oljekraftverk. Är det någon som på fullt allvar ser det som en miljövinst?
Precis som DN:s ledarsida konstaterade i går så är det enda sättet att faktiskt göra något åt eventuella miljöproblem, men framför allt resursproblem, att fortsätta utveckla mer effektiva sätt att tillverka saker, bruka mark, köra bil, resa etc.
För västvärlden kommer inte vilja lägga om sitt sätt att leva i någon större utsträckning. Och dagens utvecklingsländer kommer inte gå med på att hållas tillbaka av den internationella miljörörelsens dåliga samvete.
Så vad göra? Miljörörelsen kan börja med att släppa sina låsningar inför visa energislag och utvecklingsmöjligheter.
DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, DI, SR, Exp, SyD.
GH, TB, S.
Läs även andra bloggares åsikter om energi, fattigdom, klimatalarmism, kärnkraft, miljö, politik.
torsdag 21 april 2011
Allemansrätten ses över
Allemansrätten som den är utformad i dag skapar en del problem, särskilt i sammanhang där den ställs mot äganderätten. Den senare av dessa får i dagsläget stryka på foten då allemansrätten anses gå före.
Detta leder bland annat till att företag inom till exempel bärplockarbranschen kan anställa 100 personer som plockar bär på annans mark, utan att markägaren kan göra någonting åt saken.
Eller att sportfiskeföretag kan leda fiskegrupper in på privat mark i Östersjön och fiska i betydligt större skala än vad vattenägaren någonsin kommer att göra för egen maskin.
Nu verkar det emellertid som att Naturvårdsverket ska se över det överutnyttjande av allemansrätten som den hör typen av verksamhet innebär. För att inte säga det intrång i äganderätten som det innebär.
Ett mycket välkommet besked om ni frågar mig. Jag har tidigare skrivit om frågan ett par gånger och jag har då angripit det mer industriella användandet av annan persons mark för kommersiella ändamål.
Ett förfarande som man borde kunna komma till rätta med, utan att inskränka enskilda individers rätt att ströva i skog och mark.
SR1, SR2, SyD, ATL1, ATL2, ATL3, ÖA.
Läs även andra bloggares åsikter om allemansrätt, miljö, politik, vatten, ägande, äganderätt.
Detta leder bland annat till att företag inom till exempel bärplockarbranschen kan anställa 100 personer som plockar bär på annans mark, utan att markägaren kan göra någonting åt saken.
Eller att sportfiskeföretag kan leda fiskegrupper in på privat mark i Östersjön och fiska i betydligt större skala än vad vattenägaren någonsin kommer att göra för egen maskin.
Nu verkar det emellertid som att Naturvårdsverket ska se över det överutnyttjande av allemansrätten som den hör typen av verksamhet innebär. För att inte säga det intrång i äganderätten som det innebär.
Ett mycket välkommet besked om ni frågar mig. Jag har tidigare skrivit om frågan ett par gånger och jag har då angripit det mer industriella användandet av annan persons mark för kommersiella ändamål.
Ett förfarande som man borde kunna komma till rätta med, utan att inskränka enskilda individers rätt att ströva i skog och mark.
SR1, SR2, SyD, ATL1, ATL2, ATL3, ÖA.
Läs även andra bloggares åsikter om allemansrätt, miljö, politik, vatten, ägande, äganderätt.
måndag 4 april 2011
Miljöpartister och härskartekniker
I går hade jag en flera timmar lång twitterdebatt med två personer från Supermiljöbloggen. Det hela började med att de blev upprörda över att jag kallade mig för klimatskeptiker. Det resulterade i ett förhör där jag fick stå till svars för mina åsikter.
Det användes även ett par ganska osnygga knep som de flesta vänstermänniskor skulle kalla för härskartekniker om de utsattes för dem själva. Påförande av skuld och skam var nog det främsta målet. Man försökte även få mig att skämmas för mina åsikter inför min arbetsgivare.
Att det var fritt fram att använda dessa tekniker gentemot mig var dock tämligen uppenbart. Och dessutom symptomatiskt för miljö/klimatdebatten som helhet. Den som inte håller med om konsensus ska hängas ut och helst förnedras.
Så vad var det då vi diskuterade? Jo, huruvida världens varmare klimat är en konsekvens av mänsklig påverkan. Och det kanske den är. Jag vet inte. Inte du heller gissar jag?
Jag tror dock att det finns naturliga orsaker till att världen blir varmare. Särskilt med tanke på att temperaturen i världen har gått upp och ner i cykler genom världshistorien. Att då slå fast att den innevarande temperaturökning till största del är påverkan av människan känns som en överanalysering. Det betyder dock inte att det är fel.
Det jag framför allt är jag skeptisk mot är därför inte debatten kring huruvida temperaturen ökar eller inte, utan de många "lösningar" som klimatdebattörer för fram. De förutsätter nämligen att det skulle vara ett oövervinneligt problem för människan att jorden blir några grader varmare.
Den har uppenbarligen varit det tidigare, utan att jorden har gått under (vi har till exempel kunnat odla vindruvor här i norden tidigare, utan problem). Vi har i dagsläget dessutom långt mycket bättre möjligheter att parera eventuella problem som kan uppstå i världen. Detta tack vare den globalisering som klimatalarmister så innerligt verkar hata.
Människan är anpassningsbar till naturen. Och det finns i många fall goda ekonomiska skäl att förändra vårt sätt att leva. Om oljan till exempel skulle ta slut nån gång så underlättar det om det finns ett alternativ.
Att från det dra slutsatsen att hela världen måste lägga om sitt sätt att leva, just nu, är dock steget ganska långt. I alla fall i min värld.
Jag förnekar således inte att världen blir varmare, jag vänder mig däremot de svulstiga lösningar som många för fram. De andas nämligen allt som oftast socialism och bygger på kollektiva lösningar, samt en idé om att det kanske inte är önskvärt att dagens utvecklingsländer får ta del av samma utveckling som västvärlden har genomgått.
Men som sagt, genom ekonomisk utveckling och globalisering kan vi anpassa oss till eventuella förändringar som äger rum i världen. Vi har gjort det historiskt, vi gör det hela tiden och vi kommer göra det i framtiden.
Socialistiska storvulna planer är därför inte lösningen. Det är tack vare sådana som Aralsjön inte längre är världens fjärde största insjö (för att ta ett exempel).
I stället bör man, som Björn Lomborg föreslår, satsa pengar på mer konkreta och direkta åtgärder i världen. Att människor i Afrika dör av lungsjukdomar orsakade av vedeldning inomhus är till exempel är större problem än att Sverige är en halv grad varmare nu än för 100 år sedan.
Att genomföra åtgärder som hjälper mot ovanstående ger dessutom direkt utdelning och det går att se vad pengarna har gått till. De globala insatser som andra förespråkar riskerar att leda till att man lägger stora pengar på sådant som sedan visar sig vara verkningslöst.
Vi vet nämligen inte vad som kommer att hända i framtiden. Vilka upptäcker som kommer att göras eller vilka uppfinningar som kommer att skapas. Därför är det extremt vanskligt att satsa enorma summor på något som egentligen bara är gissningar.
Men hey, that's my two cents. Man får gärna försöka övertyga mig om motsatsen.
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, Miljöpartiet, klimatalarmism, politik.
Det användes även ett par ganska osnygga knep som de flesta vänstermänniskor skulle kalla för härskartekniker om de utsattes för dem själva. Påförande av skuld och skam var nog det främsta målet. Man försökte även få mig att skämmas för mina åsikter inför min arbetsgivare.
Att det var fritt fram att använda dessa tekniker gentemot mig var dock tämligen uppenbart. Och dessutom symptomatiskt för miljö/klimatdebatten som helhet. Den som inte håller med om konsensus ska hängas ut och helst förnedras.
Så vad var det då vi diskuterade? Jo, huruvida världens varmare klimat är en konsekvens av mänsklig påverkan. Och det kanske den är. Jag vet inte. Inte du heller gissar jag?
Jag tror dock att det finns naturliga orsaker till att världen blir varmare. Särskilt med tanke på att temperaturen i världen har gått upp och ner i cykler genom världshistorien. Att då slå fast att den innevarande temperaturökning till största del är påverkan av människan känns som en överanalysering. Det betyder dock inte att det är fel.
Det jag framför allt är jag skeptisk mot är därför inte debatten kring huruvida temperaturen ökar eller inte, utan de många "lösningar" som klimatdebattörer för fram. De förutsätter nämligen att det skulle vara ett oövervinneligt problem för människan att jorden blir några grader varmare.
Den har uppenbarligen varit det tidigare, utan att jorden har gått under (vi har till exempel kunnat odla vindruvor här i norden tidigare, utan problem). Vi har i dagsläget dessutom långt mycket bättre möjligheter att parera eventuella problem som kan uppstå i världen. Detta tack vare den globalisering som klimatalarmister så innerligt verkar hata.
Människan är anpassningsbar till naturen. Och det finns i många fall goda ekonomiska skäl att förändra vårt sätt att leva. Om oljan till exempel skulle ta slut nån gång så underlättar det om det finns ett alternativ.
Att från det dra slutsatsen att hela världen måste lägga om sitt sätt att leva, just nu, är dock steget ganska långt. I alla fall i min värld.
Jag förnekar således inte att världen blir varmare, jag vänder mig däremot de svulstiga lösningar som många för fram. De andas nämligen allt som oftast socialism och bygger på kollektiva lösningar, samt en idé om att det kanske inte är önskvärt att dagens utvecklingsländer får ta del av samma utveckling som västvärlden har genomgått.
Men som sagt, genom ekonomisk utveckling och globalisering kan vi anpassa oss till eventuella förändringar som äger rum i världen. Vi har gjort det historiskt, vi gör det hela tiden och vi kommer göra det i framtiden.
Socialistiska storvulna planer är därför inte lösningen. Det är tack vare sådana som Aralsjön inte längre är världens fjärde största insjö (för att ta ett exempel).
I stället bör man, som Björn Lomborg föreslår, satsa pengar på mer konkreta och direkta åtgärder i världen. Att människor i Afrika dör av lungsjukdomar orsakade av vedeldning inomhus är till exempel är större problem än att Sverige är en halv grad varmare nu än för 100 år sedan.
Att genomföra åtgärder som hjälper mot ovanstående ger dessutom direkt utdelning och det går att se vad pengarna har gått till. De globala insatser som andra förespråkar riskerar att leda till att man lägger stora pengar på sådant som sedan visar sig vara verkningslöst.
Vi vet nämligen inte vad som kommer att hända i framtiden. Vilka upptäcker som kommer att göras eller vilka uppfinningar som kommer att skapas. Därför är det extremt vanskligt att satsa enorma summor på något som egentligen bara är gissningar.
Men hey, that's my two cents. Man får gärna försöka övertyga mig om motsatsen.
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, Miljöpartiet, klimatalarmism, politik.
fredag 1 april 2011
Dagens länkar (från Konservativa tankar)
Lång sammanställning över hur svensk media vinklar sin nyhetsrapportering när det gäller USA i allmänhet och det republikanska partiet i synnerhet.
Malin Siwe skriver om kommunpolitiker som är dåliga på att prioritera.
Professor Ingemar Nordin ger svar på tal mot anklagelser om att gå både tobaks- och oljeindustrins ärenden.
Trevlig helg!
Läs även andra bloggares åsikter om länkar, nyheter, bloggar, miljö, usa, Ekonomi.
Malin Siwe skriver om kommunpolitiker som är dåliga på att prioritera.
Professor Ingemar Nordin ger svar på tal mot anklagelser om att gå både tobaks- och oljeindustrins ärenden.
Trevlig helg!
Läs även andra bloggares åsikter om länkar, nyheter, bloggar, miljö, usa, Ekonomi.
torsdag 3 mars 2011
Dagens länkar (från Konservativa tankar)
Ainsley Hayes on the Equal Rights Amendment. Bra klipp från West Wing.
Johannes Forssberg skriver bra om Åsa Linderborgs enögdhet.
Göran Pettersson skriver om viktig kritik mot klimatpolitiken.
Gert Fylking skriver om statlig skrämselpropaganda.
Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, blogg, miljö, klimatalarmism.
Johannes Forssberg skriver bra om Åsa Linderborgs enögdhet.
Göran Pettersson skriver om viktig kritik mot klimatpolitiken.
Gert Fylking skriver om statlig skrämselpropaganda.
Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, blogg, miljö, klimatalarmism.
fredag 27 augusti 2010
...eller så subventionerar vi ingen industrisektor
plus tar bort alla handelshinder för den ena...
...och ser vilken som överlever.
Läs även andra bloggares åsikter om vapen, export, miljö, mp
...och ser vilken som överlever.
Läs även andra bloggares åsikter om vapen, export, miljö, mp
måndag 14 juni 2010
Mera kärnkraft!
Vad håller egentligen Greenpeace på med? Om de hade någon form av rim och reson i kroppen så skulle de vara för kärnkraft, för en vidareutveckling av processerna som ger oss el och energi genom kärnkraft, samt för en utbyggnad av hela kärnkraftsapparaten.
Men i stället så är man mot. Och visar det genom att bryta sig in på Forsmark. Utklädda till förnyelsebara energikällor...
Energikällor som i dagsläget endast bidrar med en bråkdel i förhållande till kärnkraften. Enerigkällor som inte klarar sig utan statliga subventioner för att över huvudtaget vara livskraftiga.
Men visst ja... Greenpeace (och Miljöpartiet) vill ju att vi ska glömma bort våra liv som vi lever dem i dag, och att i stället "återgå" till ett mer naturligt leverne. Utan bilar, flygplan, världsvida kommunikationer och annat trams.
Hur många tror de egentligen att de ska få med sig på det?
Men i stället så är man mot. Och visar det genom att bryta sig in på Forsmark. Utklädda till förnyelsebara energikällor...
Energikällor som i dagsläget endast bidrar med en bråkdel i förhållande till kärnkraften. Enerigkällor som inte klarar sig utan statliga subventioner för att över huvudtaget vara livskraftiga.
Men visst ja... Greenpeace (och Miljöpartiet) vill ju att vi ska glömma bort våra liv som vi lever dem i dag, och att i stället "återgå" till ett mer naturligt leverne. Utan bilar, flygplan, världsvida kommunikationer och annat trams.
Hur många tror de egentligen att de ska få med sig på det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)