I Expressen i dag skriver Fredrik Sjöholm om svårigheterna med internationellt bistånd. Hans slutsats sammanfattar dock mina tankar i frågan.
"Lika uppenbart är att ekonomisk tillväxt är centralt för alla utvecklingsländer. I avsaknad av tillväxt kan en långsiktig förbättring av folks levnadsstandard inte åstadkommas. Befolkningens missnöje och intressegruppers kamp om stagnerade resurser kommer då leda till politisk instabilitet."
Vårt bistånd måste fokusera på hjälp-till-självhjälp. I decennier har vi skickat pengar som har gått direkt in i korrupta administrationer och ner i fickorna på giriga ledare. Där västerländska pengar har strömmat in, där har man också dragit tillbaka sin egen finansiering... vilket lett till att inga förbättringar har skett.
Bistånd bör gå till småskaliga projekt som syftar till att hjälpa människor att bygga upp företag och demokratiska organisationer. Projekt som sedan kan utvärderas. Vi kan inte bara skicka pengar som försvinner in i svarta hål i undermåliga administrationer. Hellre då att satsa pengarna på befolkningen i utvecklingsländerna direkt. Först då kan ekonomisk tillväxt bli verklighet.
Tillägg: läs även Nima Sanandajis artikel i VLT på samma ämne. Mycket bra och läsvärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar