Alkoholens skadeverkningar

Till min stora glädje så har media de senste dagarna fylls med rapporter om alkoholens skadeverkningar, ett ämnesområde som i mitt tycke diskuteras allt för sällan. Programmet Kaliber i Sveriges Radio har på ett tydligt sätt kopplat vår allt mer våldsamma miljö till alkoholkonsumtionen, och en nyligen publicerad studie har visat samband mellan alkoholintag och våldtäkter.

Jag anser att det personliga ansvaret är överhängande i den här frågan, men en aspekt som ofta glöms bort är den sociala. Varför säger vi inget om någon i vår närhet verkar dricka för mycket, eller för ofta? Varför vågar vi inte säga ifrån när vänner och familj uppenbarligen inte kan hantera alkohol? Kanske beror det i viss mån på vårt individualiserade och självcentrerade samhälle, men jag är helt övertygad om att människor mår bra av social kontroll. Det handlar om att visa respekt och omtanke för sig själv och sina medmänniskor, och det är absolut inte något fult.

Därför är det verkligen glädjande att se att även DN pekar på problemen med alkoholens inverkan i vårt samhälle. Det är även glädjande att se att media allt oftare skriver om de nyktra "kändisar" som trots allt finns. Förhoppningsvis kan de visa att det går att leva utan alkohol, det går att ha roligt, men framför allt... man slipper alkoholens baksidor som genomgående stavas våld, sjukdomar och tragedi.

Men till dess att vågen tippar över till fördel för oss som valt att avstå från alkohol så kvarstår monopolet, som någon form av garant för att saker och ting inte går helt överstyr.

Intervjun med mig är nu upplagd

Det går nu att båda läsa om, och lyssna på mig, på Tidningen Barometerns hemsida.

Mycket nöje!

Social ingenjörskonst i kvadrat

I DN i dag står det om två familjer som försöker uppfostra sina barn helt utan förutbestämda könsroller. Värre utslag av social ingenjörskonst har jag nog aldrig skådat. Jag kan verkligen inte förstå varför det är så viktigt med vilka leksaker ett barn leker med, och vad spelar det för roll om ett barn härmar ett annat barn? Mår det barnet verkligen bra av att bli tillrättavisat som om det gjort något fel, bara för att till exempel ha lekt krig (vilket pojkar tydligen inte får göra enligt rätttogna)?

Hur främjar det ett barns utveckling att försöka anpassa sig till en förälders nycker, nycker som ett barn rimligtvis aldrig kan förstå. Om jag får en son som vill leka krig, fine. om jag får en son som vill leka med dockor, fine. Handlar inte föräldraskap om att uppmuntra sina barn i dess livsval?

Om det nu är så att flickor vill leka stillsamma lekar, borde man inte uppmuntra dem i deras val. På samma sätt som man borde uppmuntra pojkar i deras val. Vi väljer olika, och vi beter oss olika. Att som föräldrar tvinga barn till en könslös, identitetslös uppväxt är att be om att få betala psykologräkningar senare i livet.

Dagens feministiska debatt går till stor del ut på att förringa allt som är kvinnligt, till förmån för något påstått könlöst (manligt). Borde det inte vara mer relevant att jobba för att det som är kvinnligt värderas högre än vad det gör i dag? På så sätt så skulle det inte spela någon roll om barnet är pojke eller flicka (på riktigt). Flickans val att göra lumpen är precis lika viktigt som pojkens val att börja med hästhoppning. Precis som flickans val att bli sjuksköterska är precis lika viktigt som pojkens val att bli bilmekaniker.

Intervjuad av Per Dahl

Jag har just, i egenskap av konservativ bloggare, blivit intervjuad av Per Dahl på Barometern. Resultatet kommer att publiceras här när det finns tillgängligt.

barns rätt till sin familj

Magdalena Streijffert (s) står just nu i den migrationspolitiska debatten i kammaren och talar sig varm för barns rätt till sin familj (med anledning av förslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring). Hur kan det komma att det plötsligt är ett legitimt argument för (s) när de inte kan tänka sig att applicera samma tanke på andra områden?

konservatism.se

Om du som läser detta, mot förmodan, inte redan är konservativ. Eller åtminstone inte vet vad konservatism är, så har en ny sida - för just dig - sett dagens ljus.

På www.konservatism.se kan du läsa om vad den konservativa idéströmmningen innebär, vad som är dess kännetecken, samt vad den förespråkar. Du kan även se "vilken" konservatism som passar just dig bäst. Är du kanske värdekonservativ, liberalkonservativ, eller socialkonservativ?

Själv är jag nog någon form av blandning av de tre ovanstående.

Påskledigt

Nu tar jag ledigt, vi ses efter Påsk!