fredag 15 maj 2009

Konst

Här skulle jag kunna skriva något om att konst bör vara avbildande, inte provocerande. Om att konst borde vara till för skönhetens skull, och inte åsikters...

Men det vore för enkelt.

Och ja, jag har en väldigt snäv definition av vad som kan kategoriseras som konst.

3 kommentarer:

Anonym sa...

”Här skulle jag kunna skriva något om att konst bör vara avbildande, inte provocerande. Om att konst borde vara till för skönhetens skull, och inte åsikters...”

Ibland kan det enkla vara det riktigt sköna värt..! 

Vad sedan gäller konstfackstudenten Anna Odell, och alla hennes omtalade aktioner, har ju dessa tydligen lett till åtal för den konstaktion där hon agerade psykiskt sjuk på Liljeholmsbron i Stockholm. Fröken (?) Odell riskerar uppenbarligen fängelse för åtalspunkterna falsklarm, oredligt förfarande och våldsamt motstånd.
Om detta är ett rimligt agerande av denna student, och om det är rimligt att av samhället att respondera som det gör, lämnar jag med varm hand över åt andra att bedöma.
Det går väl ändå att, lite försiktigt, skilja mellan konstproduktion jämfört med samhällsdebatt/provokationer/politik, och jag… jag är traditionalistisk nog att mena att konsten kan få hålla sig lite grann för sig, utan att behöva bli så vansinnigt politisk… men… det är ju jag det..! ;)

”… Och ja, jag har en väldigt snäv definition av vad som kan kategoriseras som konst.”

När det sedan handlar om konsten i sig, och den definition som olika människor ev. vill använda för att ringa in företeelsen konst, sällar även jag mig till en rätt snäv definition. I mitt stilla sinne, upplever jag att min kulturkonsumtion känns som mest behaglig, och naturlig, och givande, när jag läser romaner med en tydlig handling, lyssnar på musik med en urskiljbar melodi, och ser på konst som faktiskt föreställer någonting.
Host.

Så tenderar jag också att vara lite gammalmodig av mig. Ja, banne mig om jag inte rent av är en smula… ähum… harkling… konservativ.

Mvh

Unknown sa...

"Ja, banne mig om jag inte rent av är en smula… ähum… harkling… konservativ"

Välkommen i gänget! Och tack för dina kommentarer.

Anonym sa...

"Välkommen i gänget! Och tack för dina kommentarer."

Var så god!

Rent allmänt känns det som om jag någonstans en bit på väg i livet, har börjat få en lite mer fast ideologisk punkt att hålla mig till rörande min politisk-ideologiska världsåskådning.

Grundhållningen torde här vara någon form av modern vänsterkonservativ hållning, oavsett hur denna mer precist ska beskrivas.

Det kanske för övrigt inte alltid är så kritiskt viktigt att vi konservativa alltid vet exakt hur vi ska göra en avgränsning gentemot kommunister, socialister och liberaler; huvudsaken är väl dock att vi gör det, och försöker lyfta fram fördelarna med ett konservativt synsätt.

Avgränsningar som görs gentemot andra ideologier, behöver alls intet vara grova, eller uttryckas i förklenande termer gentemot ev. meningsmotståndare.
Personligen föredrar jag en eftertänksam, rentav lite försynt hållning där vi konservativa - med full respekt för avvikande åsikter - uttrycker våra tankar och ståndpunkter.
Det bör kunna ske på ett hänsynsfullt sätt via ett vårdat språkbruk osv., och jag inbillar mig att det är via en kombination av sådant som kunnande, ödmjukhet och en respektfull framtoning som konservativa visar att denna ism är viktig även i ett tämligen rött Sverige.
Kanske till och med mycket viktig roll.

En konservativ som jag alltid tyckt har en kunnig, ödmjuk och respektfull framtoning, är nestorn Alf Svensson. Glädjande nog ställer han upp i EU-valet för kd, och kandidaturen tycks uppskattas av många kända svenskar. Här märkas till och med den gamle vänsterkillen Leif GW Persson.

Persson har genom årens lopp sagt att han visserligen gillar dynamiken inom näringslivet, och ogillar bristen på densamma i offentlig sektor, men att det pga. uppväxten i ett socialdemokratiskt hem varit känslomässigt omöjligt att rösta borgerligt. Uppenbarligen har något hänt - förmodligen resultatet och kombinationen av en socialdemokrati som alltmer tappat fart, samt GWs kristna tro - och detta tycks sammantaget ha gjort den berömde kriminologen och författaren beredd att stödja kd. Åtminstone i detta val.

Även jag är beredd att stödja den förre kd-ledaren. Han lär förmodligen kunna framhålla olika traditionella värden på ett attraktivt sätt även för yngre generationer. I bästa fall kan äldre, bildade och erfarna politiker som Svensson - som förhoppningsvis även har sina ungdomliga sinnen i behåll - bidra till en energisk start på en modern, anspråkslös, konservativ rörelse.

Apropå konservativ. I detta sammanhang, och i denna samtalstråd, går det ju att stillsamt undra över Pastor Alfs konstsyn..? Måhända en ungdomlig konstsyn, vilande på traditionella värderingar..?

:)

Mvh