torsdag 15 augusti 2013

Släktforskning

I våras började jag släktforska. Jag hade funderat på att börja ganska länge och när ett kusinbarn bjöd in mig att titta på hans släktträd på Ancestry så kände jag att det var dags. Hans träd täckte bara min mors sida (eftersom det är på den sidan som vi är släkt) och jag ville fylla på med min fars sida.

Det är lätt att bli ödmjuk när man släktforskar. Man stöter på människor som lever under povra omständigheter och som med största sannolikhet gick igenom fler motgångar i livet än vad man själv någonsin kommer komma i närheten. Men framför allt så blir man, jag i alla fall, ödmjuk inför vilken osannolik slump det är att man över huvudtaget lever.

Den omedelbara familj som man lever med under livet är kanske inte så stor, men det totala antal människor som har krävts för att just jag ska finnas till är nästan överväldigande. På nio generationer bakåt så handlar det redan om över 1000 personer. Och sedan fördubblas det för varje generation.

I alla fall rent teoretiskt. Få har dock det teoretiskt totala maxantalet anor i sitt släktträd. Det beror på något som på släktforskningsspråk kallas för anförlust, det vill säga att två personer som är släkt med varandra har skaffat barn och att det då blir färre antal unika personer i trädet bakåt (eftersom de har samma anor).

Oaktat det så kan det inte betraktas som något annat än ren tur att man finns till. Om man då tänker på vad alla ens förfäder har gått igenom för att man ska kunna sitta här på ett tåg och blogga år 2013 så är det svårt att inte bli tacksam. Det gör också att man vill veta mer om alla de som har gått före. Nu när jag själv är far så bidrar också det till att jag vill att mitt barn ska veta var vår familj kommer ifrån.

För mig är det viktigt att känna till sin plats i historien. Det skapar en känsla av samhörighet med tidigare generationer men också med framtiden eftersom jag vet att jag är en länk i en väldigt lång kedja som kan fortsätta i all evighet om slumpen artar sig så.

Så börja ni också. Dagens teknik gör det dessutom oerhört mycket enklare än vad det var för bara några år sedan. De flesta tjänster tar betalt men det är det värt för den information man hittar är ovärderlig.

Och jag då, var kommer jag i från? På farfars sida primärt från Södermanland (Floda socken), Örebro (Nysund och Kvistbro socknar) och Östergötlands (Norrköping och Dagsbergs socken) län. På farmors sid nästan uteslutande från Södermanland (Björnlunda/Gnesta och trakterna ner mot Nyköping). På morfars sida Östergötland (Tjällmo/Godegård socknar) och på mormors sida Småland (Uråsa/Väckelsång). Det är torpare och soldater, inhysehjon och häradsdomare, statare och bönder i en salig blandning.

Inga kommentarer: