Folkrätten

Nu när regimen i Burma skjuter mot demonstranterna sker det med fullt godkännande av folkrätten. Det är vi som protesterar mot dödandet som inte har stöd i folkrätten. Folkrätten gav Slobodan Milosevic rätt att döda tusentals muslimer i Srebrenica. Folkrätten gav Saddam Hussein rätt att systematiskt döda hundratusentals irakier. Och folkrätten ger Burmaregimen rätt att skjuta buddhistiska munkar på gatorna.

Detta eftersom folkrätten sätter staternas suveränitet i centrum. De här nämnda händelserna är "inre angelägenheter" som folkrätten förbjuder FN och omvärlden att agera emot. Mänskliga rättigheter är underordnad folkrätten. Staternas rätt går före människornas liv. Detta är vidrigt och fullständigt otidsenligt. I vår globala värld måste mänskliga friheter komma först i världssamfundets värderingar. Burmaregimens agerande borde innebära att det är legitimt för världssamfundet att avsätta dem. - Saxat från Dick Erixon

Är det inte konstigt att folk helt plötsligt går man ur huse för burmesernas rätt till liv och frihet, men att (i stort sätt) samma personer demonsterade mot en invasion av Irak? Har det att göra med att det är munkar som protesterar och blir mördade, och inte bara "vanligt" folk, vilket var fallet i Irak?

Jag är helt för statssuveränitet, men någonstans går ändå gränsen för vad som är en "inre angelägenhet". Att stå upp för det burmesiska folkets rätt till frihet och demokrati borde vara lika självklart som att stå upp för det irakiska folkets rätt till detsamma.

stressad +Lomborg

På grund av höstbudget, allmän motionstid och ett i övrigt stressat schema så har det inte blivit så mycket skrivet här på sistone. I dag uppmanar jag dock alla att läsa Björn Lomborgs utmärkta artikel som publicerades i DN i dag.

Alarmism och panikåtgärder kommer aldrig att svara mot ett problem, hur reellt det problemet än må vara. Det kommer snarare att leda till, mer eller mindra negativa, oförutsedda konsekvenser. Eftertänksamhet som idé borde på ett mer tydligt sätt genomsyra dagens miljörörelse. Eller dagens miljödebatt över huvudtaget.

irriterad

Det fanns mycket att bli upprörd över den här morgonen upptäckte jag på väg till jobbet. Hugo Chávez har fått för sig att han ska ändra på tiden i Venezuela, med motiveringen att de minsann inte ska följa ett tidssystem som imperialistiska USA har dikterat. Som om det är just den här förändringen som Venezuela behöver.

Vidare står det i Metro i dag att Svenska kyrkan i Stockholm har beslutat att brudens far inte längre får lämna över bruden i samband med vigseln. Vad det är tänkt att man ska uppnå förstår jag inte riktigt men det känns onekligen som en något missriktad jämställdhetssatsning (för att uttrycka sig milt).

Det tredje som irriterade mig (som så många gånger förr) var Mugabes framfart i Zimbabwe. Nu har han drivit igenom att han själv ska få välja sin efterträdare. Någon som tror att saker och ting kommer att förändras nämnvärt efter Mugabes bortgång?

Härlig dag det här... tur att man ha så mycket att göra på jobbet så att man slipper tänka på alla konstigheter där ute.

Ella Bohlin

Vi människor behöver moraliska kompasser i tillvaron. Utan dessa hållpunkter seglar vi vilse. Det är min övertygelse att valet 2010 kommer att handla om värderingar. Den relativisering av viktiga värdefrågor som nu sker är enbart destruktiv och leder inte mot framtiden. Vi behöver tala om ägande och den enskildes ansvar. Om familjens betydelse för samhällsutvecklingen, om den unga generationens välbefinnande och hur vi med vår livsstil kan främja hållbar utveckling. Jag vill förena ett genomgripande förändringsperspektiv - med socialt ansvarstagande. Det får inte enbart handla om individens projekt utan om varje människa som en del av någonting större. Ensam är inte stark - utan oftast bara ensam.

Saxat ur en artikel i senaste numret av Kristdemokraten. Mycket välformulerat och tänkvärt. Ella har sina fördelar. Ska dock bli spännande att se vad Charlie kan göra nu när Ella ska vara mammaledig. Den som lever får se.

Gorilla Biscuits

I går fick jag äntligen se ett av mina absoluta favoritband, Gorilla Biscuits live. Eftersom de la ner 1991 så trodde jag länge att jag aldrig någonsin skulle få se dem men efter en återföreningsvåg över hardcore-världen så bestämde sig även GB för att göra en turné. Och vilken spelning det var. 500 personer på Debaser, trångt, varmt... och ett helt sagolikt framförande av GB. De var samspelta, tighta och ärligt peppade... vilket syntes på dem.

Gårdagen överträffade verkligen alla förväntningar. Och i morgon ska jag till Linköping och se Bane och Have Heart. Har visserligen sett båda banden tidigare men de är två av mina favoritband bland aktiva band. Tre bra band inom loppet av 48 timmar, det är inte ofta det händer.

Time Flies

Svenskt? (del II)

Jacob Söderbaum är inne på samma spår som jag var i mitt senaste inlägg. Läs gärna hans blogg för ett utförligare resonemang.

Endast när man vet att alla människor har ett inskränkt omvärldsperspektiv, grundat på ens egna erfarenheter och den kultur man lever i, kan man uppbåda sann respekt för andra människor av annan bakgrund. Om Du går och tror att alla är som Du, att olika bakgrund inte spelar någon som helst roll och att det inte finns någon skillnad mellan mig och Dig eller vi och de, så är Du både blind och saknar möjlighet att visa kärlek och respekt för andra människor. Frågan är om Du då ens är människa?

Svenskt?

Med anledning av en artikel i Sydsvenskan i dag skriver Dick Erixon ett mycket tänkvärt inlägg på sin blogg.

Att förbjuda barn från att bära blågula landslagströjor är exakt det som skapar främlingsfientlighet. Då har makthavarna sagt att det svenska är något fult och misstänkliggjort, medan allt främmande görs till något eftersträvansvärt. Den som trivs med och vill leva med svenska värderingar tvingas då ta avstånd från det främmande för att kunna utöva sin egen kultur - i sitt eget land. Snacka om att driva fram främlingsfientlighet!

Inte förrän vi inser att Sverige besitter en egen kultur kan vi acceptera andra människors kulturyttringar. Att erkänna och bejaka det är antagligen det bästa sättet att motverka främlingsfientlighet och rasism på. Det är i alla fall vad jag tror.

Trygghetsnarkomani

Håller för närvarande på att läsa David Eberhards I trygghetsnarkomanernas land, en bok som jag varmt rekommenderar alla att läsa. I boken gör han upp med vår ständiga strävan efter "trygghet" och konstaterar att det faktiskt är denna strävan som gör oss så otrygga.

Genom att leva skyddat och kravlöst så skapar vi ett samhälle med människor som inte ens klarar av de enklaste av motgångar. Något som i sin tur är förödande, både för enskilda individer och för samhället i stort.

Människor behöver redan från tidig ålder lära sig att livet kommer att bjuda på motgångar, att detta är naturligt, och att man faktiskt klarar sig igenom det mesta... även om det känns jobbigt för stunden. Att följa "minsta motståndets lag" håller inte i längden. Det skapar otrygga människor som skriker efter "trygghet"... trots att vi redan lever i världens kanske mest trygga och skyddade land.