Från Dick Erixons blogg:
Det resonemanget fick advokaten Monique Wadsted att ställa den helt centrala frågan: varför är vi beredda att betala dem som tillverkar datorer och håller med nätverken, men inte dem som står för det kreativa skapandet? Vi är beredda att betala för apparaterna men inte för det innehåll de ska fyllas med. Musiker och andra upphovsmän har rätt till respekt för sin ansträngning, sa hon.
Här trillade för mig ner en pollett: första gången jag hörde en livlig diskussion om fildelning var mellan Oscar Swartz och Alexander Bard. Det förvånade mig att två så utpräglade och skärpta liberaler kunde ha så diametralt motsatta uppfattningar. Men Wadsted fick mig att förstå: Swartz kunde tjäna pengar som internetoperatör, han kunde ta betalt för sina tjänster, därför kan han vara utan upphovsrätt – och är följdriktigt emot den. Alexander Bard är som artist och kompositör beroende av upphovsrätten för att kunna få betalt för sina tjänster, därför är han för den.
Här skulle man kunna citera Karl Marx: intresset ljuger aldrig.
Mycket bra och tänkvärt skrivet. Att uppmuntra till fildelning av upphovsrättsskyddat material är inget annat än socialism (för att citera Johan Staël von Holstein som jag var och lyssnade på här om dagen). Att betala och göra rätt för sig borde sitta i ryggraden på alla som värnar om marknadsekonomin.
3 kommentarer:
Hela frågan har varken med socialism eller liberalism att göra. - Jag skulle vilja kalla det för politikens sammanbrott och förräderi mot det svenska folket. Tanken går snarare mot facism
Här lagstiftas det hej vilt för att beivra en miljon svenska fildelare utan att någon politiker eller upphovsrättsvän har kunnat presentera några som helst hållbara bevis för att den "olagliga fildelningen" är till skada för samhället - dom berörda branscher eller dom sk kreatörerna/kulturarbetarna/artisterna.
Varför är vi beredda att betala dem som tillverkar datorer och håller med nätverken?
För att det är en nödvändighet i dagens samhälle. - Att människor har upptäckt att det går att - fritt och utan några som helst vinstintressen- byta filer med varandra är endast en biproduct - och eftersom ingen har kunnat lägga fram några som helst bevis för att de skadar någon så borde det vara tillåtet.
Musiker har fildelarnas respekt - men att hävda att Monique Wadsted värnar musikernas intressen är löjlig. - Varför har dessa kreatörer/kulturarbetare/artister aldrig organiserat sig och med en röst protesterat mot den "olagliga fildelningen" själva? - Man skulle tro - efter mer än 10 år av fildelning som sägs hota alla kreatörers/kulturarbetares/artisters hela existens - att den gruppen för länge sedan skulle ha gått man ur huset för att demonstrera och protestera mot fenomenet? - Men icke!!
Man skulle också tro att dom politiker som nu föreslår en ny lag som skulle ge dom amerikanska särintressena makten att spionera och åtala fildelare åtminstone skulle kunna presentera något substansiellt som skulle stödja behovet av en sådan lag - Men icke!!!
Så - socialism? - liberalism? - vad bryr sig svenska folket om er löjliga ordfäktning? - Majoriteten av folket sympatiserar med fildelarnas sak och anser inte att de som fritt och utan visntintressen delar innehållet på sina hårddiskar med varandra begår ett brott - och säkert inte ett brott av sådan art att det måste föranleda en gigantisk slöseri med samhälleliga resurser och politisk energi.
Nja... att betala och göra rätt för sig låter ju bra förstås, men se på vad det innebär. Jag är orolig för att vi bygger upp en alltför mäktig kontrollfunktion. För om viss fildelning ska vara förbjudet innebär det att all fildelning måste övervakas. Det är inte rimligt. Rimligt är istället att bevaka den ekonomiska aspekten, så att det går att komma åt piratsajter som tjänar på annonsintäkter.
Jag tycker fildelning av upphovsrättsskyddat material är moraliskt godtagbart, däremot inte att i det sammanhanget tjäna pengar som rätteligen tillhör någon annan. DÄR sker stölden.
Skicka en kommentar