Fildelning

Från Dick Erixons blogg:

Det resonemanget fick advokaten Monique Wadsted att ställa den helt centrala frågan: varför är vi beredda att betala dem som tillverkar datorer och håller med nätverken, men inte dem som står för det kreativa skapandet? Vi är beredda att betala för apparaterna men inte för det innehåll de ska fyllas med. Musiker och andra upphovsmän har rätt till respekt för sin ansträngning, sa hon.

Här trillade för mig ner en pollett: första gången jag hörde en livlig diskussion om fildelning var mellan Oscar Swartz och Alexander Bard. Det förvånade mig att två så utpräglade och skärpta liberaler kunde ha så diametralt motsatta uppfattningar. Men Wadsted fick mig att förstå: Swartz kunde tjäna pengar som internetoperatör, han kunde ta betalt för sina tjänster, därför kan han vara utan upphovsrätt – och är följdriktigt emot den. Alexander Bard är som artist och kompositör beroende av upphovsrätten för att kunna få betalt för sina tjänster, därför är han för den.

Här skulle man kunna citera Karl Marx: intresset ljuger aldrig.

Mycket bra och tänkvärt skrivet. Att uppmuntra till fildelning av upphovsrättsskyddat material är inget annat än socialism (för att citera Johan Staël von Holstein som jag var och lyssnade på här om dagen). Att betala och göra rätt för sig borde sitta i ryggraden på alla som värnar om marknadsekonomin.