onsdag 4 november 2009

Mer pengar = högre kvalitet = inte nödvändigtvis sant

I vår analys har vi inte kunnat visa något statistiskt samband mellan hur mycket resurser en kommun satsar på skolan och resultaten för eleverna, sedan vi tagit hänsyn till skillnader i elevunderlag mellan kommunerna beroende på föräldrarnas utbildningsnivå med mera. Vi har inte heller funnit något positivt samband mellan lärartäthet och elevernas prestationer, utan till och med ett svagt negativt sådant. Fler lärare ger inte automatiskt bättre prestationer.

Återigen har den gamla välfärdsmyten allt-blir-bättre-bara-vi-får-lite-mer-pengar fått sig en törn. Svenskt Näringsliv visar i sin senaste rapport att det inte finns någon direkt korrelation mellan mer pengar till skolan och högre kvalitet. Kvalitet beror i stället på andra saker som antal undervisningstimmar etc. Det finns dock en föreställning om att skolan fått mindre pengar de senaste åren, en myt som de kommenterar så här:

När kritik framförs om brister i skolans kvalitet är en vanlig förklaring från såväl politiker som fackliga företrädare att skolans resurser skulle ha minskat. Vi har tagit fram statistik som visar att skolans resurser tvärtom ökat med 8 procent per elev, mätt i fasta priser, under den senaste femtonårsperioden.

Det är alltså inte bristen på pengar som är problemet. Något som osökt får mig att tänka på SKL:s rapport Välfärdsmysteriet. I den kunde man konstatera att välfärdens resurser ökat långt mycket mer än vad den demografiska utvecklingen motiverat.

Kanske har det något med resursutnyttjande och effektivitet att göra, vad tror du?

(redigering) Och gissa om Metta Fjelkner inte håller med =)

4 kommentarer:

SuperMangus sa...

Kan det ha med att gör att lärarna som utbildats de senaste 10-15 åren tillhör de studenter som har sämst betyg av alla studenter eftersom läraryrket blivit ett ams-yrke? Lärarhögskolor finns överallt och alla kommer in. Har du inget att göra sök en lärarutbildning. Universitet och högskolor sänker kraven och ambitionsnivån till minimum när studenterna fortfarande ligger kvar på grundskolenivå i kunskaper och mognad. De som är riktigt duktiga gör allt de kan för byta yrke så fort som möjligt och de som ändå brinner för barn och undomar är kvar i minoritet och kan tyvärr inte bära en hel skola själva. I skolan arbetar också massor med outbildade som visserligen i många fall kan ha en "bra hand med barn" men som inte har varken kunskaper eller intresse mer än att klara dagen och lyfta lön. Om det inte finns några krav på de blivande lärarna så kommer det inte bli mycket med de flesta eleverna heller.

Roger Sjölander sa...

Den där SuperMangus är verkligen idog. Det här är den andra bloggen han skickar exakt samma inlägg till.

Ja, och jag tittar också runt, men har i övrigt inte mycket att tillägga. Tjingeling!

Roger

Unknown sa...

Roger: Han har ju en bra poäng så då är det väl bara att köra på =)

Jag har själv läst på en lärarhögskola i ett år så jag är tyvärr smärtsamt medveten om att han har ganska så rätt (jag valde dock att läsa till en Pol Mag-examen i stället för att bli lärare =).

Anonym sa...

Hur det nu ska gå till, hoppas jag innerligt att läraryrket kraftigt uppvärderas på alla de vis, och att allt fler studiebegåvningar söker till allt bättre lärarutbildningar.

Utan tillräckligt många, verkligt bra lärare, är det nog svårt att få till en riktigt bra svensk skola rent generellt. Därmed är det inte oväsentligt vilken kvalitet det är på landets lärarhögskolor, och vilken kvalitet det är på sökande till dessa.

Ska Sverige vara ett bra land att leva i, måste vi vara ett framgångsrikt land. Ska vi vara ett framgångsrikt land, måste vi vara ett land påtagligt präglade av ödmjuka, kunniga, och intellektuellt nyfikna människor.

För att få fram sådana människor, inbillar jag mig att vi måste ha en hög klass på det svenska utbildningsväsendet.

Mycket hög klass.

Mvh,
En stillsam tvilling