Intersexuell idrott?

"Eller menar IOK kanske att vara lite manhaftig som kvinna är en sjukdom?"

Det skriver Claudio Tamburrini, docent i praktisk filosofi, i dagens DN. Som om intersexualism bara skulle innebära en så snäv (eller vag) definition av begreppet. Självklart är det så att det i idrottssammanhang spelar roll om utövaren är man eller kvinna.

Inom merparten av all idrott tävlar man könsuppdelat (just nu är ridsport den enda idrott som jag kan komma på där man inte gör det) och det finns naturliga, biologiska och fysiska skillnader till grund för det.

Män är starkare och presterar bättre inom så gott som alla idrotter (det finns dock garanterat undantag). Det räcker att titta på tv-sporten vilken kväll som helst för att konstatera det.

Vare sig idrottsmän som idrottskvinnor torde således vara särskilt intresserade av den blandning som Claudio verkar efterfråga. Jag tror dessutom att publiken skulle ha stora synpunkter eftersom det inom vissa idrotter skulle leda till att kvinnor inte når till elitnivå.

Nu handlar förvisso Claudios debattartikel om ett randfenomen som aldrig hade varit aktuellt för DN-debatt om det inte vore för att Caster Semenya ska springa på DN-galan i kväll.

Jag är övertygad om att män kommer att tävla mot män och kvinnor mot kvinnor inom en näst intill oöverskådlig framtid. Om inte Torbjörn Tännsjö får som han vill vill säga.

SvD1, SvD2, SvD3, AB, Exp, SMP.

Läs även andra bloggares åsikter om idrott, dn, Kön.

Sveriges kommuner protesterar mot fotbollens krav

I går, efter ett inslag på Radiosporten, så uppmärksammade jag på Twitter det orimliga i att enskilda idrottsförbund fattar beslut om hur till exempel arenor ska vara utformade, och sedan förväntar sig att Sveriges kommuner ska stå för ombyggnadskostnaderna.

Det här fick Göteborgs vice kommunstyrelseordförande Jonas Ransgård (M) att skriva ett brev till Radiosporten som jag publicerar i sin helhet här nedan.

Tack till Jonas som gav mig tillåtelse att göra det.

Sveriges kommuner protesterar mot fotbollens krav

Hej!

Skriver till er efter dagens inslag 16.45 "Nya UEFA-krav pressar superettanlag", med exempel från Falkenbergs FF.

Det är sant att UEFA fattat beslut om nya krav på arenorna från 2014. Men beslutet att dessa krav utan ändringar ska gälla också i Alllsvenskan och i Superettan har fattats av Svenska Fotbollförbundet.

Själv är jag vice ordförande i Göteborgs kommunstyrelse och en av tre politiker som av intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) utsetts att förhandla med Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden om kraven på arenorna.

Kommunernas intresseorganisation - SKL - har alltså tillsatt en förhandlingsgrupp på tre personer som ska diskutera elitidrottens arenakrav och hur kommunerna ska få möjlighet att påverka kraven.

Jag ingår i förhandlingsgruppen, vars övriga ledamöter är Eva Hellstrand (C) från Åre och Monica Haider (S) från Älmhult.

Ett väsentligt inslag både för spelet och för intäkterna är ju arenorna. Det traditionella mönstret är att specialförbunden definierar kraven på arenor för olika nivåer, förmedlar dessa till klubbarna som sedan går till arenaägarna - vanligtvis kommunerna - och meddelar vad de behöver.

Arenaägarna har hittills haft små möjligheter att ha synpunkter på kraven trots att det är de som oftast står för kostnaderna.

Ett annat aktuellt exempel är Rambergsvallen i Göteborg, Häckens hemmaarena. Där meddelade Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) i slutet på mars förra året att arenan inte uppfyllde kraven för allsvenskt spel och att fortsatt dispens inte skulle komma ifråga om inte vissa villkor uppfylldes. Bristerna i förhållande till de aktuella allsvenska kraven rörde främst att plantäckning saknades.

I dispensbeslutet meddelades att dispens endast skulle medges om Göteborgs kommunstyrelse vid sitt möte den 1 april beslutade om en genomgripande upprustning av arenan och att Göteborgs kommunfullmäktige under april bekräftade detta beslut. Kommunstyrelsen sade nej och BK Häcken fick ordna provisorisk plantäckning med partytält för att få fortsatt dispens.

Tidigare har man medgivits dispens med hänvisning till att Ullevi (Nya Ullevi) har plantäckning och kan vara reservarena.

Göteborgs fastighetsnämnd har utrett upprustningsbehovet på
Rambergsvallen. Utredningen innehåller två alternativ - ett för att uppfylla dagens allsvenska krav och ett som också uppfyller de krav som SvFF fastställt för allsvenskt spel från 2014.

Skillnaden mellan alternativen är drygt 20 miljoner kronor, en merkostnad som alltså beror på SvFF:s beslut om arenakraven, vilka kommunen inte fått någon chans att tycka till om. Någon invänder kanske att kraven fastställts av UEFA, men att de också ska gälla för allsvenskan och superettan är faktiskt ett beslut som SvFF förfogar helt över själva.

Vi tycker att det är viktigt att arenaägarna - oftast svenska kommuner - får chans att tycka till om kraven på arenorna innan de fastställs.

Det måste också finnas utrymme att diskutera vilka krav som är rimliga för skattebetalarna att stå för och vilka krav - t ex på VIP- utrymmens storlek eller belysningsstyrkor för att möjliggöra TV-sändningar - som mer är relaterade till klubbarnas intäkter och kanske inte bör belasta det allmänna.

Förhandlingsgruppen har haft möten med Riksidrottsförbundet (RF). Nästa steg är möten med de olika specialförbunden där SvFF förstås intar en särställning. Vi utgår ifrån att det finns ett ömsesidigt intresse av att arenaägarna får tillfälle att tycka till i processen att fastställa arenakrav. I annat fall får kommunerna själva definiera vad man tycker är rimligt för skattebetalarna att medverka till.

Hör gärna av er om ni har frågor/synpunkter!

Med vänlig hälsning,
Jonas Ransgård
Kommunstyrelsens vice ordförande i Göteborg

HH1, HH2, HH3.

Läs även andra bloggares åsikter om Ekonomi, moderaterna, nyheter, politik, idrott.