Som bekant så pågår en debatt i USA om Obamas sjukvårdsreform. Och nu verkar det ha gått så långt att Obama tänker tvinga igenom förslaget. Jag har skrivit om reformen tidigare och tänkte inte gå in på den igen. För vad debatten har satt fokus på är även hur man driver igenom politiska reformer i USA.
För en svensk ter det sig ganska märkligt att en sittande president med majoritet i sina parlamentariska församlingar inte lyckas genomföra det som han har tänkt. Det sätter dock fingret på hur annorlunda det amerikanska systemet är från det svenska, och i mina ögon även bättre. Den amerikanska lagstiftningsprocessen är ju nämligen skapad för att det ska vara svårt att driva igenom förslag som inte är förankrade i (så gott som) alla läger. Det förhindrar populism och det förhindrar ogenomtänkta och förhastade beslut. Sen finns det tyvärr en baksida med en utbredd kohandel som knappast är gynnsam för de amerikanska skattebetalarna men det borde man kunna komma runt om man bara vill.
I Sverige har vi haft maktdelning tidigare. Regeringsformen från 1809 var i stora drag inspirerad av montesquieus maktdelningslära, den modell som ligger till grund för det amerikanska systemet. Sedan 1974 har vi emellertid en i internationell bemärkelse extrem parlamentarism där nästan alla makt i stället har förskjutits till regeringskansliet och Statsministern. I vårt nuvarande system har enskilda ledamöter i Sveriges riksdag tämligen lite att säga till om, och skillnaden mot USA blir i det fallet hiskelig.
Så vad göra? En möjlighet är att stärka riksdagens kontrollapparat, en annan är att öka personvalsinslaget så att partierna får mindra makt över listorna. Det finns dock inga enkla vägar och självfallet finns det även fördelar med vårt nuvarande system. En medelväg vore kanske att snegla på england (där enmansvalkretsarna gör att parlamentsledamöterna känner ett större ansvar gentemot sina väljare) och åtminstone införa tvåkammarsystem igen.
Eller så återgår vi till 1809 års regeringsform =)
1 kommentar:
"... Så vad göra? En möjlighet är att stärka riksdagens kontrollapparat, en annan är att öka personvalsinslaget så att partierna får mindra makt över listorna. Det finns dock inga enkla vägar och självfallet finns det även fördelar med vårt nuvarande system. En medelväg vore kanske att snegla på england (där enmansvalkretsarna gör att parlamentsledamöterna känner ett större ansvar gentemot sina väljare) och åtminstone införa tvåkammarsystem igen.
Eller så återgår vi till 1809 års regeringsform =)"
Jag vet inte riktigt vad vi i Sverige ska göra, men det borde gå att åtminstone göra något för att förbättra parlamentarismens effektivitet.
Dagens sju riksdagspartier är nog för många för att riksdagens ska vara verkligt snabb och effektivt.
Att små partier som mp kan få ett betydande inflytande torde vara någon slags minoritetens förtryck av majoriteten. Detta i sig är näppeligen någon djupare form av demokrati.
Att väljares vilja att få fram vissa, men ej andra, kandidater i valen inte riktigt verkar fungera alla gånger, gör nog att personvalsinslaget i valen bör stärkas.
Det finns mycket att fundera över, och det finns mycket att göra i termer av förändringar. Något bör göras.
Mvh,
Thomas
Skicka en kommentar