söndag 4 juli 2010

Allmänintresse vs. särintresse pt.II

Ett annat positivt inslag i DN i dag är Hanne Kjöllers artikel om David Lega. David är bekant för de flesta som elithandikappsimmare och föreläsare men just nu kandiderar han även till riksdagen för Kd. Och det räcker att läsa följande citat ur Hannes artikel för att man ska gilla David:

– Att bli kränkt är något man väljer. Jag kan inte känna mig kränkt för det någon gjort oavsiktligt. För att jag ska känna mig kränkt måste det finnas ett syfte att såra.

– Dessutom, fortsätter Lega, har jag ett ansvar. Jag kan ringa i förväg och höra efter hur det ser ut. Min framkomlighet är inte bara andras ansvar.

...
Kanske kan vi få en ny ton i kammaren med en politiker som vägrar att delta i den ständigt pågående tävlingen om hur eländigt synd det är om alla.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad?! En svensk som vägra gnälla?! Vad menas?!

Jag förstår inte hur detta ska sluta egentligen... om nu David Lega kommer in i riksdagen, och får svenskar att sluta satsa massor av tid och kraft på att tycka synd om sig själva, och lägga skulden för sina tillkortakommanden på allt annat än sig själva... vad ska då folket ägna sig åt?

Det får bli en ny världsbild, med nya aktiviteter, antar jag.
Lika så gott det.
Ut med det gamla, och in med nytt.
Här ska vädras, och här bör rivas för att få luft och ljus.

Tack för ordet.

Unknown sa...

Ja, vad menas egentligen? Det är lite chockande faktiskt =)