tisdag 8 november 2011

Moral, normer och den fria viljan

Människan är en bräcklig varelse. Fysiskt, så väl som psykiskt. Vi har en fri vilja som låter oss välja mellan olika valmöjligheter men det är långt ifrån alltid som vi väljer sådant som är positivt för oss själva och för vår omgivning.

Den fria viljan kan således vara bedräglig och någonting som de flesta av oss kämpar med från tid till annan. Vi vet oftast vad som är ett rimligt val, men det är långt från alltid som vi väljer just det.

Olika omständigheter kan i stället göra att vi väljer sådant som har en uppenbar negativ påverkan, eller till och med skadar oss själva.

Grupptryck kan vara en orsak till beslut av mer negativ karaktär. Även bristande överblick eller kunskap kan leda till *fel* beslut. Det fråntar emellertid inte det egna ansvaret inför det felaktiga beslutet. Även när vi gör dåliga val är vi således ansvariga för de val vi ändå gör.

Ett sätt att undvika åtminstone några av de mer uppenbart dåliga valen människor gör är att på samhällsnivå styras av ett gemensam normsystem.

Göran Hägglund fick utstå en hel del spott och spe för sin debattartikel om att den ekonomiska krisen delvis kunde förklaras av en brist på kristna värderingar.

Nu var det ju visserligen inte främst kristen tro som avsågs av Hägglund, utan snarare det normsystem som byggts upp av det västerländska kristen-humanistiska arvet. Men det var belackarna inte särskilt intresserade av.

Nu har dock bröderna Sanandaji skrivit en artikel i tidningen Axess på samma tema. De skriver bland annat:

Normer påverkar både privatekonomiskt och medborgerligt ansvarstagande. [...]  Bristande ansvarstagande inom USA:s offentliga sektor har lett till galopperande statsskuld. Det är inte bara i USA som väljare har prioriterat kortsiktigt egenintresse framför samhällsansvar, samma fenomen har uppträtt i södra Europa.

Vidare konstaterar de att...

Psykologer har visat att människan saknar perfekt självkontroll. Många äter onyttig mat som de inte borde äta, dricker för mycket alkohol, skjuter upp jobbiga arbetsuppgifter och sparar för lite inför framtiden. Majoriteten av befolkningen erkänner till exempel själva att de inte klarar av att spara så mycket som de skulle vilja.

Normer är ett sätt att råda bot på problemen med självkontroll. En person med starka normer jobbar och sparar därför mer än den som endast styrs av sin kortsiktiga njutningar.

Det går alltså att påverka självkontrollen och de val vi gör. Förutsättningen verkar vara ett tydligt normsystem som bygger på eget ansvarstagande, omtanke och eftertänksamhet.

I Sverige finns det i allt väsentligt ett sådant normsystem men ingenting är någonsin skrivet i sten. Även normsystem måste underhållas av dem som delar det. Görs inte det är det lätt hänt att andra värden tar över.

Enskilda individers motståndskraft (mot dåliga beslut) minskar också när färre delar det normsystem som tidigare fick dem att avstå från vissa saker.

Att odla och upprätthålla ett positivt normsystem bör därför vara en viktig uppgift för ett samhälle. Görs det kanske vi slipper allt för stora svängningar (och störtdykningar) i ekonomin i framtiden.

SvD, Axess.

2 kommentarer:

Kristoffer sa...

Det där var det vackraste inlägget jag läst sedan jag upptäckte den här bloggen. Samhällsansvar kommer från ansvarsfulla individer. Inte från vänsterkollektivet och inte från nyliberalt ansvarslösa kortsiktiga konsumenter.

martin-edgelius sa...

Stort tack för de vänliga orden!