Ja, vad ska man säga? Kaos och kalabalik är väl bara förnamnet.
Socialdemokraterna står åter utan partiordförande och statsministerkandidat och läget måste kännas minst sagt uppgivet för många.
Och trots att Juholt faktiskt tar på sig någon form av eget ansvar i hans intervju med Östran (SvD, DN, Exp) så kan jag inte låta bli att känna att han faktiskt inte förstår varför väljarna inte har förtroende för honom.
Jag hoppas därför att Juholt, och alla som försöker hävda att det är medias fel att han tvingas avgå, läser Hanne Kjöllers ledare i dag.
Att Juholt är opassande som ledare för ett parti, och än mindre för ett land, torde vara uppenbart för de flesta. De som inte ser det förringar vikten av personligt ansvar och ledarskap.
För att förhindra liknande problem framöver kanske Socialdemokraterna borde ta efter det amerikanska primärvalssystemet, vilket Roland Poirier Martinsson föreslagit.
Hade man gjort det när man hade tid hade man nämligen upptäckt att Juholt var Socialdemokraternas svar på Republikanernas Rick Perry. Det vill säga han som säger "oops" i talarstolen för att han inte minns sina egna politiska förslag. I en sådan process hade Juholt aldrig klarat sig.
Och jag förstår att man tycker att man har ont om tid nu, man att likt SSU hävda att det inte finns tid för en öppen process känns mer än lovligt dumt. Ungefär som att man vill försätta sig i samma situation igen. Vilket jag ändå förutsätter att man faktiskt inte vill.
Hur vägen framåt ser ut får vi nog inte veta förrän på fredag då partistyrelsen ska sammanträda. Räkna dock med att tidningarna kommer fyllas av spekulationer hela veckan fram till dess.
Uppdatering 09:17
Enligt media kommer det komma besked om vägen framåt redan i dag.
Uppdatering 16:30
Nu verkar det igen som att besked om framtiden inte kommer förrän i slutet av veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar