fredag 4 februari 2011

En socialförsäkring som fungerar

I dagens osignerade ledare i DN (jag gissar dock på att det är Hanne som skrivit) kan man läsa följande:

Enskilda har tveklöst tagit skada av det nya regelverket. Men det ska inte ses som ett bevis för att de nya reglerna skapar ohälsa, utan att de gamla tenderade att permanenta dem.

Detta är det huvudspår som regeringen inför sin prövning av reformen måste hålla i huvudet. Det är riktigt att nästan hälften av dem som går över i arbetslivsintroduktion återvänder till sjukförsäkringen. Men det ska jämföras med hur det var förr när så gott som alla långtidssjukskrivna snubblade över i förtidspension.


Jag tycker att citatet på ett jättebra sätt sammanfattar de stora fördelarna med den socialförsäkringsreform som regeringen genomförde under förra mandatperioden. Absolut, det har varit svårt för vissa av de personer som befunnit sig i sjukförsäkringen länge. Kan kan inte förnekas.

Många har dock fått hjälp tillbaka, något som näst intill var omöjligt i det gamla systemet. Där fick folk regelmässigt sjukersättning (förtidspensionering) för att sedan glömmas bort. Jag har svårt att förstå hur någon kan längta tillbaka till det.

Den enda tråkiga med DN:s ledare är att den inte är villig att titta på de förändringar som Holland gjort i sitt system. Där har man något som liknar en socialförsäkringspeng som följer med individen. Den kan sedan välja vilket försäkringsbolag som bäst tillvaratar de intressen man har.

Jag tycker att det är något som vi borde titta på här också. Förhoppningsvis så gör den parlamentariska socialförsäkringsutredningen det. Jag tror dock inte att socialdemokraterna någonsin kommer gå med på en sådan lösning, men man kan alltid hoppas.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

4 kommentarer:

Purpendicular sa...

En äkta frihetlig reform vore att lägga ner hela eländet.

Fast de flesta tror väl på struntpratet att "samhället är så mycket mer komplicerat nu". Skitsnack.

År 1900:
- 7% av BNP skattetryck,
- inget socialförsäkringssystem alls utom fattighuset.
- 6 år i skolan i medel.

År 2011:
- 47% av BNP skattetryck ungefär
- Otroligt komplext socialförsäkringssystem baserat på TVÅNG.
- Över 14 år i skolan i medel.
- 10 gånger rikare än år 1900.
- Antagligen jämnare inkomstfördelning.
- 2-10 gånger lägre risk att dö beroende på ålder.

Tydligen är man i Sverige år 2011 omyndig tills man dör. Ett alternativ är att anta att under de senaste 2 miljoner åren, fram till 1970, gick folk omkring med ständig ångest, "jag har så många saker att bestämma själv, kan ingen ta min frihet ifrån mig och bestämma i mitt ställe?".

Varför spelar "borgarna" på sossarnas planhalva med sossarnas regelbok???

Unknown sa...

Jag förstår hur du tänker men nånstans känner jag att man måste laga efter läge. Vi har system som ser ut som det gör. Att förändra det tar tid och måste även få göra det. Självklart är människor förmögna till ett större eget ansvar, även i socialförsäkringssystemet. Att förändra det kräver dock en bredare uppgörelse än vad alliansen ensam är förmögen till (om vi inte vill att beslutet ska rivas upp vid eventuell valförlust vill säga).

Purpendicular sa...

Jag håller faktiskt på att skriva en bok bl a om detta. Vi får se när den kommer ut.

Jag förstår att det låter extremt och förstår också din vilja att "gilla läget". Problemet är att ett samhälle är ett mycket komplext system där varje ändring ger bieffekter som vi ser som nya problem som behöver lösas. Såvitt jag kan se så gör detta att det helt enkelt är omöjligt att både gilla läget och också sänka skattetrycket i någon större omfattning. För att lyckas måste man istället helt enkelt ta bort hela sektorer från statens gebit.

Man kan göra lite jämförelser. Hong Kong har ett skattetryck på 12-13% och i stort sett samma välstånd och HDI (Human Development Index) som Sverige ("mycket högt).

Sverige under Per-Albin hade ett skattetryck på ca 12%. Thatcher, övertygad liberal (i klassisk bemärkelse, och stor beundrare av Hayek) lyckades under 11 år vid makten, genom att "gilla läget", sänka skattetrycket från 42 till 36% (jag citerar från minnet).

Å ena sidan en dogmatisk socialist som Per-Albin med 12%, å andra sidan en "nyliberal" Thatcher med tre gånger högre skatter.

Jag vet inte om det någonsin kommer att gå att sänka skattetrycket i Sverige, men att resonera utifrån var vi är och vara lagom gör det i stort sett garanterat omöjligt.

Unknown sa...

Nejdå, jag tycker inte att det låter extremt, jag försöker bara vara realpolitisk =)

Ser fram emot din bok. Jag hoppas att du låter oss veta när den kommer ut?