Stråla ur de blåa vecken

I dag är det Sveriges nationaldag. Hos vänsterakademiker och på Twitter höjs röster för att byta datum för nationaldagsfirande eftersom de händelser som den 6 juni refererar till inte är värda att högtidlighållas.

Att republikaner inte uppskattar att Gustav Vasa införde arvsmonarki kanske inte är så konstigt. Inte heller att socialister inte uppskattar 1809 års Regeringsform och den maktdelningslära som den genomsyrades av. Jag har dock svårt att se hur man kan bortse från vad dessa saker har betytt för Sverige samt vår syn på oss själva och vår nation.

För det som firas i dag är ju inte primärt vare sig Gustav Vasa eller Regeringsformen. I dag firar vi Sverige som nation. Vårt demokratiska styrelsesätt, vårt kulturarv. Inte enskilda händelser som sådana. Datumet den 6 juni knyter an till några historiskt viktiga händelser i vår nations historia.

Det fanns även en tradition av att högtidlighålla Sverige just detta datum (Svenska flaggans dag). Det var därför inte konstigt att just detta datum valdes när man valde att göra nationaldagen till helgdag. Vilket för övrigt beslutades av Regeringen Persson med motiveringen:

Det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturarvet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering förefaller bli mer och mer betydelsefull. Att göra nationaldagen till helgdag i Sverige skulle vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den har i dag.

Vilket är en mycket bra motivering i mina ögon.

Så skäms inte om du firar Sverige i dag. Var i stället stolt över vårt land, vår historia och vår kultur. För som PJ Anders Linder skriver i dagens SvD:

Nationalkänslan spelar en viktig roll som sammanhållande kraft när så mycket annat drar människor i sär, och jag är övertygad om att sammanhållning behövs för att det demokratiska samhället ska fungera. Att vi lyder lagarna och betalar skatt till det gemensamma beror inte bara på att vi blir straffade ifall vi låter bli, utan det beror på känslan av att vi hör ihop och har mer gemensamt än att vi råkar vara på samma plats samtidigt.

Med anledning av dagen tycker jag att det är passande att lägga upp ett av mina favoritstycken för manskör; Sveriges flagga. Lyssna och njut.



Flamma stolt mot dunkla skyar,
likt en glimt av sommarens sol
över Sveriges skogar, berg och byar,
över vatten av viol.
Du som sjunger, när du bredes,
som vår gamla lyckas tolk:
solen lyser! Solen lyser!
Ingen vredes åska slog vårt tappra folk.

Flamma högt, vårt kärlekstecken,
värm oss, när det blåser kallt!
Stråla ur de blåa vecken,
kärlek mera stark än allt!
Sveriges flagga, Sveriges ära,
fornklenod och framtidstolk.
Gud är med oss, Gud är med oss
Han skall bära stark vårt fria svenska folk.

AB1, AB2, SvD1, SvD2, DN1, DN2, Exp1, Exp2, GP, SR.
Böhlmark, Svansbo, Johansson, Ingerö, Söderbaum.

Läs även andra bloggares åsikter om svensk kultur, sverige, Nationaldagen, 6 juni.