Med risk för att framstå som framstegsfientlig så måste jag bara säga att jag verkligen hoppas att de enorma summor som läggs ner på forskning om partikelfysik och antimateria faktiskt leder till något användbart i slutändan.
Om någon känner till vad användningsområdet kan tänkas vara så får ni gärna skriva det i kommentarsfältet. Och jag kommer bli besviken om det bara handlar om att ta reda på hur Big Bang gick till.
Exp, AB, SvD.
7 kommentarer:
Kolla in nobelprize.org och klicka dig in på fysikpriset. Du kommer att upptäcka att grundläggande upptäckter ofta får oväntade applikationer, inte sällan många decennier efter upptäckten. T.ex. hur relativitetsteorin möjliggör GPS, hur lasern möjliggör internet, hur framsteg i materiallära möjliggjorde integrerade kretsar, osv.
Ett stort misstaget många människor gör är att de tror att vi lever i en värld som någon, någonstans, förstår och kan förutsäga. Det är förstås lätt att förstå hur man kan göra det misstaget - världen förefaller ju nästan så på det lokala planet, så länge man inte tänker efter för noga i alla fall.
Faran är bara att sådana människor ofta också tror att man kan styra samhället som en maskin (dvs centralt via en välutvecklad byrokrati) på ett bra sätt. Därför drar dessa lätt iväg åt det som kallas social ingenjörskonst, vilket allt som oftast ger samma problem som allt för mycket medicin - biverkningarna och biverkningarna från medicinerna mot de ursprungliga biverkningarna (etc) blir värre än det ursprungliga problemet. Nu vet jag inte alls om du har sådana tendenser, men en sådan syn på förutsägbarhet och en sådan syn på social ingenjörskonst går ofta hand i hand, har jag märkt.
Jag hade tänkt skriva en kommentar, men föregående skribent har redan skrivit en del av vad jag tänkte skriva. Det här är grundforskning, som närmaste per definition saknar känd tillämpning. Det kanske närmast kan jämföras med när man för ungefär hundra år sedan grunnade på hur atomer fungerade - gissningsvis helt utan tillämpningar då, men en förutsättning för all elektronik i dag.
Tack så hemskt mycket för kommentarer och synpunkter! Jag avskyr social ingenjörskonst och jag vill inte styra samhället som en maskin så jag får hoppas på att det kommer något värdefullt ur partikelfysiken helt enkelt.
Detta är en intressant fråga för konservativa. Det finns en mycket bra bok i ämnet, The Economic Laws of Scientific Research av Terence Kealey.
För det första påpekar han att idén "grundforskning" -> "tekniska framsteg" är felaktig. Till största delen bygger ny teknik på gammal teknik och ny forskning på gammal forskning. Endast en mycket liten del av ny teknik bygger på ny forskning och tvärtom.
Sedan har han med statistik visat att följande emipiriska lagar gäller:
• The First Law of Funding for Civil R&D states that the percentage of national GDP spent increases with national GDP per capita.
• The Second Law of Funding for Civil R&D states the public and private funding displace each other.
• The Third Law of Funding for Civil R&D states that the public and private displacements are not equal: public funds displace more than they do themselves provide.
Alltså, mest pengar, både till grundforskning och till tillämpad forskning spenderas av ett land där staten lägger ner NOLL kronor på detta. Rubbet är privat. T ex lade den brittiska staten inte ner en sekin på forskning mellan ungefär 1830 och 1920. Sedan blev trycket för stort från dem som vill "göra något", så staten gick in och sabbade.
Det bästa Sverige kunde göra vore att helt sluta låta skattepengar gå till forskning. Det skulle bli mer pengar, forskningen skulle bli oberoende av makten, och man skulle inte behöva tänka på om skattepengar ska gå till t ex partikelfysik.
Darwin var t ex självfinansierad. Han hade aldrig klarat av att arbeta på universitet, utbilda doktorander och prostituera sig genom att tvingas skriva anslagsansökningar.
Perpendicular; Tack så väldigt mycket för ditt inlägg, mycket spännande. Resonemanget att ny teknik bygger på gammal teknik och ny forskning på gammal forskning stödjer visserligen tesen att grundforskning behövs, åtminstone i mina ögon.
Slutsatserna kring finansiering däremot är ju extremt intressanta. Det skulle delvis förklara varför det är USA som tar hem nobelprisen (hög grad och privat finansiering) och inte Sverige (låg grad av privat finansiering).
Hittade boken i fråga här: http://bit.ly/cPp0MQ
Kul att du fann den intressant. På slutet diskuterar han behovet av att staten blandar sig i skolan. Det gjorde de inte alls i Storbritannien före 1870. Då gick 99% av barnen i skola, i snitt 5.7 år vill jag minnas. Och det närmade sig 100% lite senare, men inte för att staten började lägga sig i.
Arbetarklassen var otroligt ivrig att se till att deras barn gick i skola. Rubbet var privat fram till 1870. Precis som Carnegie, Rockefeller och Gates ger bort pengar, gavs mycket bort till skolor och högre utbildning. Kyrkan drev många skolor också. Men det fanns varken skolplikt eller av staten uppgjorda läroplaner. Och "Britannia ruled the sea" som världens i särklass mäktigaste och rikaste land.
Skicka en kommentar