Kent Persson är inte helt ute och cyklar när han i dag skriver:
Jag tror att byggandet av det svenska folkhemmet 2.0 ska utgå ifrån människors möjligheter att ta eget ansvar. De möjligheterna ska stärkas med ökad valfrihet och stärkt ekonomisk frihet. Det handlar om att återigen visa att frihetens värderingar är viktiga att genomföra i Sverige. Ska vi lyckas med det måste det dock bygga på att tryggheten ökar i Sverige. Oron är för många alltför stor. Politikens ansvar är att hålla ihop samhället och att just skapa trygghet. Jag är övertygad om att en berättelse om hur trygghetens ska ökas i vårt samhälle skulle gillas av många. Tryggheten är en av vår tids största utmaningar och den ska borgerligheten ge svaren på hur vårt samhälle kan utvecklas till ett tryggt samhälle som omfattar alla. Med tryggheten i fokus för idépolitiken tillsammans med frihetens idéer kan borgerligheten skapa en intressant och viktig debatt inför kommande val.
Jag är dock inte helt pigg på idén att använda termen Folkhemmet, även om jag förstår vad Kent menar när han skriver Folkhemmet 2.0. De negativa implikationer som finns i ordet, och den vurm som vissa inom Socialdemokratin och Sverigedemokraterna hyser för "folkhemmet" är dock inte något som jag nödvändigtvis vill sammanblandas med.
En ny (nygammal?) borgerlig berättelse bör nog försöka skapa sin egen terminologi. Folkhemmets främsta kännetecken var inte ekonomisk frihet och valfrihet, därför blir det olyckligt att använda sig av ett sådant ord när man ska formulera något som bygger på det ovan nämnda.
Så vad kallar vi berättelsen om ekonomisk frihet, eget ansvar och valfrihet? Varför inte det Borgerliga Sverige? eller kanske bara; Sverige? Enkelhet behöver inte vara av ondo.
Barran, JF, HT, SvD1, SvD2.
Läs även andra bloggares åsikter om Borgerligheten, politik, konservatism, idédebatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar