Per Wirtén skrev för en tid sedan en förvirrad artikel i Expressens kulturbilaga. Den handlade om det påstådda hotet från den europeiska konservatismen. Att han blandat ihop konservatism med någon blandning av rasism och fascism verkade dock inte bekymra honom nämnvärt.
I dag har Roland Poirier Martinsson svarat på Per Wirténs artikel och han säger mycket bra, bland annat konstaterar han:
Den konservatism som faktiskt driver idéutvecklingen inom högern struntar i det nationalistiska och bejakar det mångkulturella samhället. Den drivs av ett frihetsideal som förutsätter ett starkt civilt samhälle. Där är familjer, församlingar, fackförbund, föreningsliv, folkrörelser och företag motgift både till staten som monster (fascismen och socialismen) och individualismens rotlöshet (den skenande liberalismen).
Den sistnämnda parentesen är dock tyvärr något symtomatisk för Roland, vilket också Fredrik Segerfeldt konstaterar. För hur mycket jag än ogillar värdenihilism så tycker jag att Rolands påhopp på liberalismen blir lite tröttsamma ibland.
Även Johan Lundberg refererar till nyliberalismens släktskap med vänsterns värdenihilism. Jag tycker dock att man, om man vill utveckla konservatismen inom den moderna borgerliga berättelsen, ska fokusera på följande formuleringar:
En konservatism som slår vakt om det civila samhället, som bejakar de upplysningsvärden som har vuxit fram organiskt under de senaste århundradena, som ser människan i ett evolutionärt perspektiv men samtidigt hyser respekt för dem roll som religionen och kulturtraditionen spelat för framväxten av ett civiliserat beteende.
En sådan konservatism, formulerad i till exempel Thomas Manns efterföljd, ser givetvis sina fiender i såväl islamism som i fascism, socialism, kommunism och nationalism.
Dessa tankar faller ju väl i linje med vad både jag själv och Roland Poirier Martinsson anser vara det som ska föra samhället framåt. Att bråka med liberaler om värdenihilism känns därför föga upphetsande. Bättre då att formulera vad som är önskvärt i stället.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, konservatism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar