lördag 13 november 2010

Är en svensk konservativ tankesmedja möjlig?

Jag när en dröm just nu. Att starta (eller att det startas) en svensk konservativ tankesmedja. Förlagorna som jag ser det bör vara amerikanska tankesmedjor som till exempel Heritage Foundation, Reason Foundation och Freedom Works.

Tankesmedjan ska vara fokuserad på opinionsbildning och informationsspridning, samt bygga på värden om fria marknader, fria tankar, längre skatter, mindre statlig inblandning, vikten av familj och civilsamhälle samt eget ansvar och moral.

Jag vet att vissa av er kommer att säga att Timbro redan opinionsbildar inom merparten av ovan nämnda områden. Men de skulle till exempel aldrig ta ton i frågan om familjens värde. De skulle inte heller argumentera i frågan om könsneutrala äktenskap eller farorna med en allt för ensidig genforskning.

Jag tror således att det finns ett vakuum i svensk opinionsbildning. Frågan är bara hur det ska fyllas? Det går åt ganska mycket pengar och jag har svårt att se att det skulle finnas någon svensk som är intresserad av att bidra (eller har råd för den delen). Om man inte vill sitta helt ensam så skulle jag gissa på att det behövs åtminstone 4 miljoner per år för att driva runt en organisation (med ett antal anställda som möjlighet att betala frilansare etc).

Norge lyckas dock (Minerva) så det borde inte vara omöjligt. Man kanske får vända sig direkt till USA och ansöka om pengar från de stiftelser som sponsrar en stor del av de Amerikanska tankesmedjorna (till exempel Scaife foundation och CGK foundation).

Någon som är sugen?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , .

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan tänka mig att en svensk konservativ tankesmedja är möjlig. För att en sådan tankesmedja ska få ett brett genomslag, bör den nog ha ett slags "tonläge" som är brett, folkligt, och verkligt inkluderande i sin ansats.

Detta är inte bara en lek med ord, ty om smedjan inte har en sådan ton, lär den nog överlag betraktas som en herrklubb av brittisk modell för missbelåtna, väletablerade, gamla gubbar. Detta eftersom misstänksamheten mot allt konservativt verkligen tycks vara djup i detta sekulär-progressiva kungarike.

Denna misstänksamhet kan i bästa fall motverkas genom att tillse att tankesmedjan blir allt annat än snobbigt esoterisk, och att texter skrivna inom smedjans hägn ska kunna tilltala traditionellt orienterade, måhända mer intellektuellt lagda, arbetare såväl som tjänstemän.

I sammanhanget tänker jag osökt på de många arbetare och lägre tjänstemän i den amerikanska mellanvästern och södern som enligt olika socioekonomiska resonemang förmodligen antas rösta på demokraterna, men som på övertygade socialkonservativa grunder t ex, alltid röstar på republikanerna.

Dessa individer är helt enkelt working class conservatives, och jag kan tänka mig att delar av traditionella S-väljare i vårt land, kanske speciellt män, är duktigt trötta på att ledningen för svenska arbetarrörelsen har valt att göra rörelsen så explicit liberal som den idag är ang social-, familje-, krimininal, utrikes- och försvarspolitik m m. Oavsett vad de idag röstar på, är det väl inte helt omöjligt att de skulle tycka det vara befriande med tankar och texter från ett nytt håll.

Det jag här försöker säga, är att om en konservativ tankesmedja ex började ge ut en tidskrift, vore det förnämligt om denna kunde vara attraktiv även för intellektuellt orienterade traditionalister i de breda folklagren.
En konservativ tankesmedja för konservativa inom snart sagt alla folklager.
En sådan ansats är kanske svår att genomföra, men låter dock mycket behaglig som tanke och idé.

Vad ekonomin angår för en konservativ tankesmedja, är ett förslag att organisera smedjan så att konservativa sympatisörer kan bli betalande medlemmar. Härigenom kan, i bästa fall, smedjan få en hyfsad initial ekonomi med medlemsavgifterna som bas.

Väl smedjan är startad, kan sedan - i bästa fall - större anslag sökas. Att söka pengar från Amerika är nog ingen dålig idé, eftersom många konservativt bekännande amerikaner förmodligen inte nöjer sig med enbart en lyckosam nykonservativ rörelse i det egna landet, utan gärna ser konservativa framgångar över hela Europa osv.

Jag är inte direkt sugen att delta aktivt själv så här på stört, men skulle kunna tänka mig att betala några hundra kronor för någon form av medlemskap i en sådan smedja. Detta oavsett att det kanske är ytterst ovanligt att tankesmedjor har betalande medlemmar. Så är ju också Sverige ett ovanligt land, genom sin mångåriga, verkligt uttalade vänsterorientering ideologiskt sett.

Det var några tankar ang tonläge och ekonomi för en ny, konservativ tankesmedja. Med detta har jag förhoppningsvis gett dig åtminstone lite inspiration att gå vidare.

Mvh

Unknown sa...

Precis en sådan ansats som jag tänker mig faktiskt. Inte så mycket teori utan mer praktisk politik. Som ska utgå från någon form av borgerligt/konservativt sunt förnuft. Självkart förankrat i konservativ idétradition men utan att skriva för en akademisk publik. Jag har även tänkt på möjligheten att låta intresserade personer bidra genom medlemskap, jag tror att det kan vara en möjlighet. Det genererar nog dock inte några större summor pengar.

Anonym sa...

Martin m fl;

"Precis en sådan ansats som jag tänker mig faktiskt. Inte så mycket teori utan mer praktisk politik. Som ska utgå från någon form av borgerligt/konservativt sunt förnuft. Självkart förankrat i konservativ idétradition men utan att skriva för en akademisk publik..."

Att låta texter och publikationer producerade inom en ny, fräsch konservativ tankesmedja - representerandes en modern form av konservatism - vara praktiskt-politiskt inriktade, utgående från borgerligt och konservativt sunt förnuft, samt förankrat i konservativ idétradition utan att bli akademisk torra, låter utmärkt.

Det är kanske inte vem som helst som kan skriva texter med denna ansats, men det slår mig att det dock kan finnas en och annan. En sådan är måhända den fria skribenten Johan Hakelius. Den senare har levererat såväl teoretiska verk om ex Wilhelm Röpke, som mer vardagligt inriktade texter i sin roll som kolumnist i Aftonbladet.
Denna typ av skribenter, som är gediget teoretiskt utbildade, konservativa i själ och hjärta, och som aldrig tappat förståelsen för vanligt folks liv, vore intressanta att knyta till en konservativ tankesmedja, inbillar jag mig.

Dick Erixon m fl, kunde nog också skriva många tänkvärda texter. Erixon verkar ha en god förmåga att lyfta fram och beskriva glappet mellan elitpolitikernas värld jämfört med de livsrealiteter som övriga lever under. Sådana texter har ju ett tidlöst värde, inte minst då makt, och stor långvarig makt, faktiskt tycks ha en sådan destruktiv påverkan på individer som den har. Det är nog alltid finnas en efterfrågan på tänkvärda texter som klart beskriver glappet mellan en faktiskt förd politik, och den politik som rent praktiskt behövs för att få landet att fungera bättre.

Några av skribenterna som skriver på Tradition & Fason kanske är intresserade av att bidra med litterära alster osv.

"... Jag har även tänkt på möjligheten att låta intresserade personer bidra genom medlemskap, jag tror att det kan vara en möjlighet. Det genererar nog dock inte några större summor pengar."

Medlemsavgifterna kanske inte innebär så väldigt stora summor i sig, men det kan ändock finnas ett flertal värden kopplade till sådana avgifter, och att ta ut dessa redan från tankesmedjans start.

Dels lär det nog kunna skapa en fin känsla av samhörighet i smedjan om alla/många sympatisörer har ett mer direkt deltagande i verksamheten, om inte annat än genom att ge finansiellt stöd.

Dels går det väl att utforma inbetalningsfakturan så att den sträcker sig från en minimisumma för medlemskap, till en summa som medlemmen själv väljer. Om den minimimala medlemsavgiften skulle ligga på säg 400 kr helåret, kunde medlemmar under år med god privatekonomi välja att istället betala 1 000 kr, eller mer.

Dels kan medlemsavgifter leda till även andra former av kapitalinflöden för tankesmedjan. Här tänker jag mig, att när väl administrativa rutiner är upparbetade för medlemsavgifterna, borde det gå smidigt att även införa en funktion där medlemmar - och övriga intressenter i form av företag, stiftelser m m - kan ge rena kapitaldonationer vid sidan av medlemsavgifterna.

Här kommer jag osökt att tänka på, att det borde göras möjligt att vara medlem i denna konservativa tankesmedja såväl för privatpersoner som juridiska personer. Om smedjan lyckas få några mer kapitalstarka organisationer att bli medlemmar, är det väl inte helt otänkbart, att dessa emellanåt kan ge någon lite mer signifikant donation. Här inbillar jag mig, att en tankesmedja som ex systematiskt väljer att tala om värdet av ett gott klimat för landets småföretagare, i bästa fall kunde intressera allehanda företagarorganisationer att ge bidrag.

Detta var några förslag angående det spännande projekt i form av en konservativ tankesmedja som du har börjat grunna på.

Mvh

Unknown sa...

Hakelius och Erixon vore två mycket bra namn. Tack för ditt engagemang i frågan!