Jag gillar skvaller. Det är inte tu tal om det. Jag tycker att det är roligt att veta vad som händer och vad människor gör. Både i stort och i smått.
I det politiska skvallret finns det dessutom en ytterligare dimension till skvallret som jag gissar handlar om insyn, kunskap och makt. Det kan vara livsviktigt att veta vad andra planerar, både av strategiska som av personliga skäl.
Thomas Bodström verkar nu ha skrivit en bok som helt och hållet går ut på att "avslöja" sådant som tidigare varit okänt, i alla fall för den bredare allmänheten. Jag är dock osäker på om jag verkligen vill läsa hans bok.
Jag kan nämligen inte släppa känslan av att Bodström bara är en bitter gnällspik som vill ha uppmärksamhet. Och jag känner därför instinktivt att han inte bör få den uppmärksamheten.
Bodströms möjligheter till någon form av comeback inom socialdemokratin såg redan dåliga ut. Men i stället för att vänta på rätt läge för att åter kliva ut i det politiska rampljuset skrev han i stället en bok om dem som han tycker har felat.
Småsint? Ja, antagligen. Dumdristigt? Högst troligt.
Jag är övertygad om att Bodström hade kunnat komma tillbaka till politiken om några år, om han bara velat. Nu är jag inte längre lika säker på att det går.
I alla fall inte så länge som eventuella antagonister sitter kvar på ledande poster inom socialdemokratin.
(Min nyfikenhet säger mig dock att jag kommer läsa boken ändå, förr eller senare).
Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, DN1, DN2, SyD, SvD1, SvD2, SR, AB1, AB2, GP.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar