Jämställd sifferexercis

Håkan Juholt och Carin Jämtin säger sig drömma om ett jämställt samhälle där det inte spelar någon roll om man är man eller kvinna. Ett samhälle där alla spelar efter samma spelregler och där lagar inte gör skillnad på människor.

I det sammanhanget borde "könsblindhet" vara det finaste ord man kan tänka sig. Trots det används det som ett skällsord på dagens DN-debatt.

Regeringen anklagas för att inte göra tillräckligt för jämställdheten, eller rättare sagt för att motverka den. Kritiken mot vårdnadsbidraget är samma gamla vanliga. Kritiken mot regeringen är samma gamla vanliga.

Artikeln visar dock att man egentligen inte är särskilt intresserad av jämställdhet och lika förutsättningar. Allt man vill ha är statistik som gör att det ser ut som att samhället är jämställt.

Varför skulle man annars föreslå lagstiftning angående rätt till heltid? En sådan lagstiftning skulle nämligen, med stor sannolikhet, leda till att ett stort antal personer i kvinnodominerade yrken blir arbetslösa när deras deltider används för att fylla upp andras.

Och varför är man så avogt inställd till kvinnors företagande i vård- och omsorgsbranschen? Att män startar företag som bygger sjukhus eller tillhandahåller maskiner till dem är tydligen inget problem. Kvinnor som vill starta vårdföretag för att förbättra den svenska vården ska däremot motarbetas, eller åtminstone inte tillåtas göra vinst på sin verksamhet.

Så när Juholt och Jämtin säger sig vilja göra Sverige mer jämställt så är det främst på pappret eftersom man endast ser till siffror och utfall. Vad människor vill eller tycker spelar mindre roll. I kampen för det perfekta samhället är nämligen alla medel tillåtna. Och individualitet är mest till besvär.

Nyheter: Metro, DI, HD.

Bloggar: Böhlmark, Persson, Antonsson, Andersson.