lördag 10 september 2011

Sturmark förstår fortfarande inte skillnaden mellan stat och samhälle

Utan att gå in på den kritik som Annika Borg och Christer Sturmark för fram mot Svenska Kyrkan i allmänhet och ett antal namngivna personer i synnerhet så ska jag i stället göra det lätt för mig och återupprepa den kritik som jag tidigare har fört fram mot Humanisterna (på min gamla blogg).

På DN-debatt i dag står bland annat att läsa (vilket också är det som Christer Sturmark brukar framföra i olika sammanhang):

Humanisterna representerar en strävan mot ett sekulärt och kosmopolitiskt samhälle där alla människor ska respekteras på lika villkor oavsett sin livsåskådning. I ett sådant samhälle kompromissar man inte om mänskliga rättigheter till förmån för religiösa dogmer eller religiös lagstiftning. Religion är en del av samhället, men får inte styra till exempel lagstiftning, rättsskipning eller utbildningsväsende.

Längre ner i artikeln står det:

Så varför dra en gräns mellan dem som tror på en gudomlig existens och de som inte gör det? Den stora skiljelinjen går ju mellan dem som förespråkar ett samhälle byggt på humanistisk grund med en sekulär stat - där religion och politik inte aktivt sammanblandas - och de som vill ha en formell eller reell anknytning mellan politik, stat och religion.

Det framstår därför med all tydlighet att Sturmark fortfarande inte förstår skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle. Jag har tidigare skrivit:

Så vitt man kan förstå deras (Humanisternas) ståndpunkter så är det egentligen en sekulär stat de vill ha och efterfrågar. Och det har jag full förståelse för. En stat ska vara, om inte likgiltig, så åtminstone neutral i förhållande till sina medborgares trosuppfattningar.



Ett sekulärt samhälle å andra sidan förutsätter att vi inte längre har några människor som tillsammans kan utgöra ett samhälle. För så länge enskilda individer är religiösa och sluter sig samman i olika trossamfund, eller bara utövar sin tro hemma på kammaren, så kan inte samhället vara sekulärt.

Så att säga att striden står mellan dem som "förespråkar ett samhälle byggt på humanistisk grund med en sekulär stat [...] och de som vill ha en formell eller reell anknytning mellan politik, stat och religion" är helt enkelt fel. Särskilt som den senare kategorin i princip inte existerar i Sverige (något jag också skrivit om tidigare).

Striden står mellan dem som förstår skillnaden på en sekulär stat och ett sekulärt samhälle.

Nyheter: Dagen.

Bloggar: Sturmark, Humanistbloggen, Lindenfors, Brännberg, Westberg.

9 kommentarer:

Ragnfast sa...

Bra skrivet, men Sturmark vill säkert ändå ha ett sekulärt samhälle, även om det inte låter sig genomföras. På det sättet är ateister lika fanatiska som religiösa fundamentalister. det är synd om folk som inte har något annat än sitt bräckliga förnuft att luta sig mot.

Patrik Lindenfors sa...

Nej, dem viktiga frågan rör inte semantik. Men sekulär, som Sturmark använder ordet, betyder religionsneutral. Och ett religionsneutralt samhälle är också något eftersträvansvärt.

martin-edgelius sa...

Ragnfast: Tackar!

Lindenfors: Fast det handlar inte om semantik. Staten, det offentliga, ska absolut vara religionsneutral. Samhället, i bemärkelsen människorna i det, kan aldrig vara det. Inte så länge enskilda individer bär på en tro (oavsett vilken).

Patrik Lindenfors sa...

Men om samhället - som du definierar det - är "människorna i det" kan det å andra sidan aldrig vara fel på det, eftersom det alltid är 100% representativt. Jag har en vidare definition av samhället i det att det inte bara består av människor utan även saker som gemensamma spelregler (lagar, traditioner, vanor) och institutioner (stat, kommun, polis).

Ben sa...

Bra att Sturmark och en (för en gångs skull rakryggad) representant för kyrkan insett att fienden stavas i-s-l-a-m

martin-edgelius sa...

Lindenfors: De individer som tillsammans utgör samhällets styrs absolut av lagar, traditioner och sedvänjor. Det är just därför som samhället aldrig kan vara vare sekulärt eller religionsneutralt. Staten, när den stiftar lagar, kan dock - och bör också vara - religionsneutral.

martin-edgelius sa...

Ben: Hmm, det var en väldigt märklig läsning av artikeln. Jag har svårt att förstå hur du kunde komma fram till att det är just islam som den handlar om.

Johan Borg sa...

Tack för upplysningen!

Johan Borg sa...

Tack för upplysningen!