onsdag 28 september 2011

En mindre men bättre Riksdag

William Petzälls val att hoppa av Sverigedemokraterna för att bli politiskt vilde i riksdagen har öppnat upp en diskussion om riksdagsledamöternas position och roll.

Det står helt klart att partierna inte gillar när personer byter sida eller blir vildar men faktum är att våra riksdagsledamöter sitter på personliga mandat. Partierna har därför inga formella befogenheter att nyttja mot en person som väljer att hoppa av efter att ha blivit invald på deras lista.

Personen kommer troligtvis inte få stå på någon lista eller företräda partiet i några andra sammanhang igen, men det är en annan femma. Riksdagsuppdraget är personligt. Det är bara att förhålla sig till.

Eftersom riksdagens arbete och roll efter antagandet av vår nuvarande grundlag blivit reducerat till att endast fungera som transportkompani är det dock vanligt att folk tror att riksdagsledamöter styrs av partierna.

Förhållandet är dock det omvända. Eller ja, det borde vara det i alla fall. Idealt sett. Men eftersom personvalsinslaget kommer att öka från och med nästa val kanske det kan vara en förändring på gång.

Vi behöver nämligen mer aktiva ledamöter i Sveriges riksdag. Ledamöter som känner att de har något annat än bara partiets stöd (vilket är fallet med merparten av alla nuvarande riksdagsledamöter).

Missförstå mig dock inte. Det ska vara svårt att bli riksdagsledamot. Svårt därför att man faktiskt måste skaffa sig ett förtroende hos de som eventuellt vill rösta på en. Jag är nämligen övertygad om att den representativa demokratin ska handla om just representation.

I en demokrati röstar väljarna på den person som de anser bäst kan företräda deras åsikter i en parlamentarisk församling. Det kräver att väljarna känner till vem man är och vad man står för.

Det kräver också att riksdagsledamöterna inte är för många. Som det är i dag är de 349 stycken varav de allra flesta lever en ganska anonym tillvaro, särskilt i de stora partierna.

Att kapa bort åtminstone 100 stycken skulle göra varje plats mer viktig och därmed mer värd att kämpa för. Rätt kombinerat, helst med ett borttagande av personalsvalsspärrarna, skulle en mindre riksdag verkligen kunna vitalisera den svenska demokratin.

Frågan är om partierna någonsin kommer att gå med på så stora förändringar? Jag tror dock inte att de behöver vara rädda för vad som eventuellt skulle komma att hända.

I USA fungerar partier mer som kampanjorganisationer än som partier i vår mening. Och det fungerar alldeles utmärkt där och har fungerat alldeles utmärkt här i Sverige också en gång i tiden.

En mindre, men "friare" riksdag skulle därför, tror jag, leda till att församlingen i fråga befolkades av än mer dugliga och förtjänstfulla personer än vad som kanske är fallet i alla lägen i dag.

Vore inte det spännande så säg?

Nyheter: Exp, DN, DN, Exp.

Bloggar: Beelzebjörn.

3 kommentarer:

Maxxoo sa...

Riksdagsuppdraget ska vara personligt menar Kvp:s ledare. Ingenting kan vara felaktigare. Sverige har som bekant inte personval, värt namnet, även om det formellt existerar i begränsad omfattning genom att man kan kryssa för en kandidat på valsedeln.

Nej de flesta röstar på ett parti som i sin tur bestämmer ordningen på valsedlarna, dvs hur högt upp reespektive kandidat placeras och därmed kommer på "valbar" plats eller inte. Detta förfarande gör att en riksdagsplats i praktiken är allt annat än personlig.

Johanna Sköldbäck sa...

Jag är inte säker på hur jag ställer mig i frågan eftersom det skulle vara katastrofalt om det slog över åt andra hållet (minimal förutsebarhet och svårt för medborgarna att rösta då det kräver mycket tid och energi att sätta sig in i exakt vad de olika kandidaterna står för), men jag är säker på att det även skulle gynna partierna ideologiskt att deras politik blev mindre strömlinjeformad genom att representanterna skulle kunna rösta mer efter övertygelse och bry sig mindre om partipiskan.

martin-edgelius sa...

Eftersom jag anser att det ska vara svårt att rösta, och att det är den enskildes uppgift att skaffa sig den information den behöver, så tycker nog inte jag att det skulle vara ett stort problem med tydliga men enskilda kandidater. I övrigt håller jag med dig :)