Det verkar i dag som att DN är för ett NATO-medlemskap samt ett djupare samarbete med internationella aktörer för att säkra väpnade insatser i mån av behov.
Vilket så klart är positivt. Sverige är redan en trovärdig aktör i de sammanhangen och det vore synd om utvecklingen skulle gå i motsatt riktning.
Jag har dock lite svårt att hänga med i turerna när man skriver att svensk vapenexport är en del av vår svenska utrikespolitik. När blev den det och hur menar man att det i så fall tar sig i praktiskt uttryck? (Brukar vi till exempel använda oss av vapenexport som påtryckningsmedel mot andra stater?)
Men framför allt; finns det andra exportområden inom det svenska näringslivet som DN anser är aktuella för en så pass långtgående inskränkt näringsfrihet som föreslås för vapenindustrin? Och menar man att nuvarande regelverk är otillräckligt?
Många frågor blev det.
JW, SyD, SR.
- Posted using BlogPress from my iPhone
2 kommentarer:
Vapen är en så viktig vara för länders politiska utveckling att försäljning av vapen får en en utrikespolitisk betydelse.
Jämför t.ex. skillnaden mellan att exportera artillerilokaliseringsradarn Arthur till Nordkorea eller Sydkorea. Vad skulle våra vänner i världen anse om Sverige om företag aktiva i Sverige hjälper Nordkorea att hota Sydkorea? Det skulle givetvis skada oss. Åt andra hållet hjälper det oss om effektiva vapen säljs till Sydkorea och hjälper dem att försvara sig mot Nordkorea.
Den här politiseringen lär öka och även börja gälla andra varor om ekonomin i världen krymper efter peak oil.
Sverige har ju redan regler för under vilka omständigheter det är ok att sälja vapen till andra länder. Menar även du (som DN) att dessa inte räcker? Det vore ju nämligen väldigt oroväckande om utvecklingen gick åt det håll du varnar för. Jag är av åsikten att handel mår bäst av att vara så fri som möjligt. Om världen krymper i brist på olja så kommer ändå frihandel vara att föredra, även då. Handelshinder främjar inte samarbete.
Skicka en kommentar