I dag följer DN:s ledarsida upp Hanne Kjöllers ledarstick från den 16 mars (som jag skrev om här). Kontentan då som nu är att hårt arbete lönar sig, och att SFI-kurser och arbetsmarknadsutbildningar bara gör att det tar längre tid innan personer som invandrar till Sverige får fäste på arbetsmarknaden.
I dagens ledare exemplifierar man med de två svenskirakier som Studio Ett:s reporter Kristina Gunnarsson följt under fem år. Den ena mannen har gjort som svenska myndigheter har bett honom om, och han är fortfarande arbetslös. Och den andra mannen struntade i SFI, började jobba direkt, och har nu köpt sig en tobaksaffär.
Det finns således inget som säger att det inte går om man bara vill. Svensk integrationspolitik har dock varit, och är fortfarande, fokuserad på fel saker. Språkkunskaper i all ära, men de kommer för de allra flesta om de bara får jobba.
Rätt fokus är därför arbete, och arbetets förutsättningar. Enklare regler för att starta företag, enklare regler på arbetsmarknaden, men framför allt... mindre omhändertagandementalitet och mer utkrävande av ansvar och egen försörjning (av alla som är kapabla till det).
Men vad diskuterar vänstern? Jo, huruvida man är rasist eller inte om man kallar utomlands födda personer för invandrare.
Läs även andra bloggares åsikter om politik, sverige, integration, arbetsmarknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar