Det här inlägget borde ha skrivits i går men då jag var upptagen hela dagen så får ni finna er i att jag är en dag sen. Ämnet är dock alltid och ständigt aktuellt så jag hoppas att det inte gör något.
I går var det 50 år sedan som Berlinmuren började byggas. Ledarna i DDR hade tröttnat på att invånare lämnade landet i stor skala. Att människor de facto flydde till förmån för friare liv i Västtyskland (alternativt andra delar av den fria världen) verkade inte föresväva dem. Allt de såg var människor som hoppade av det kommunistiska projektet till förmån för det förhatliga kapitalistiska väst.
Således började man bygga Berlinmuren, eller den "anti-fascistiska skyddsvallen" som den kallades i Sovjetblocket. Muren sades var ämnad för att hålla människor borta, som en skyddsåtgärd i kriget mellan öst och väst. Att människor sedan offrade sina liv för att komma ut ur Östtyskland talar dock sitt tydliga språk.
En bekant till mig, som tidigare arbetade som lärare, berättade en gång att det hände att elever frågade om det verkligen var så himla farligt i östeuropa under kommunisttiden. Han svar var alltid kort, men konkret; invånarna fick inte åka därifrån om de ville. I stället för att berätta om brödköer, planekonomi och svält valde han alltså att fokusera på den begränsade rörlighet som invånarna tvingades till.
Denna inskränkning i rörligheten fanns i hela östblocket men ingenstans var den så tydlig som i Östtyskland, något som Berlinmuren var den yttersta manifestationen av. Tyvärr finns dessa inskränkningar kvar i världen med Nordkorea och Burma som främsta exempel. Att uppmärksamma Berlinmuren handlar därför om att uppmärksamma dem som fortfarande lever som fångar inom sitt eget lands gränser.
Vi får därför aldrig glömma Berlinmuren och vad den stod för. Och vi får inte glömma dem som fortfarande lever under sina ledares nyckfulla regimer.
Ett måste en helg som denna är att titta på följande klipp: Ronald Reagan vid Berlinmuren
Nyheter: SR, DN1, DN2, DN3, B, Exp1, Exp2, Yle, HD, SvD1, SvD2, VI, SyD, AB.
Bloggar: HE.
1 kommentar:
Martin m fl;
"... Vi får därför aldrig glömma Berlinmuren och vad den stod för. Och vi får inte glömma dem som fortfarande lever under sina ledares nyckfulla regimer."
Så sant, så sant.
Skicka en kommentar