onsdag 10 augusti 2011

The streets of London

Det sista "riktiga" inlägget jag skrev på min gamla blogg hade rubriken Även en pöbel består av individer. Den handlade om den enskilda ansvaret hos de individer som använt de senaste dagarna till att förstöra och stjäla. London, och ett antal andra brittiska städer, står just nu i brand.

Trots att det är uppenbart att merparten av alla som deltar i oroligheterna gör det för att det är spännande/för att berika sig/eller för att de tycker om att slåss (eller allt ovanstående) så står de som vill förklara upploppen med bakomliggande sociala faktorer på rad. Kanske inte på lika långa led i Storbritannien som här i Sverige, men ändå.

Som jag ser det så kan kriminellt beteende aldrig rättfärdigas mot bakrund av social faktorer. De kanske kan förklara delar av bakgrunden men ingen kan gömma sig i en pöbel och på så sätt undgå ansvar för det som sker. Sociala faktorer ursäktar inte heller upplopp och kravaller i en demokratiskt rättsstat. Något som de flesta som lever i social utsatthet också är medvetna om. Det är därför de inte har deltagit i de senaste dagarnas våldsamheter. De har i stället fått stå och se på när "thugs" förstört deras kvarter.

Och det här är symptomatiskt för den här typen av händelser. Det är de som har det svårt, de som redan är utsatta, som lider hårdast. Det är deras butiker som slås sönder, det är deras gator och hus som sätts i brand. Något som aldrig hade hänt om de som förstör faktiskt kände någonting för dem vars liv de använder som förvändning för att gå bärsärkargång. I ett robust civilsamhälle bränner man nämligen inte ner grannens hus och man stjäl inte heller från sin kvartersbutik.

Pöbeln består fortfarande av individer, ansvariga för sina handlingar och dåd.

SvD1, SvD2, SvD3, SvD4NT, DN1, DN2, DN3Exp.

Axess, TTD, BO, DG.

2 kommentarer:

Thomas sa...

Martin,

"... Som jag ser det så kan kriminellt beteende aldrig rättfärdigas mot bakrund av social faktorer. De kanske kan förklara delar av bakgrunden men ingen kan gömma sig i en pöbel och på så sätt undgå ansvar för det som sker. Sociala faktorer ursäktar inte heller upplopp och kravaller i en demokratiskt rättsstat..."

Jag ser det på samma sätt, men officiellt tycks dock bilden vara en annan. Den finns sedan några decennier en armada av sociologer, kriminologer, samhällsvetare, antropologer m m, verksamma på högre lärosäten, tidningsredaktioner m m, som frankt sagt livnär sig på att hävda motsatsen; dvs att bakom allt djävulskap finns ett underliggande samhälle.

Allt elända är kort och gott samhällets fel, och den som ej begriper detta är obildad, gör simpla avvägningar, har ett förenklat tänkande, och är inte att ta på allvar.

Jag må vara hur enkel och rent av simpel som helst, men jag hävdar att individen alltid har ett ansvar för sina handlingar. I denna fråga är jag mer än konservativ, här är jag rent reaktionär, ty jag vill att samhället attitydmäsigt ska backa tillbaka till tidevarv när den generella uppfattningen i samhället var just denna.

Det vill säga, tillbaka till uppfattningen om att individen aldrig kan fly ansvaret för sin handlingar. Individen ansvarar för det som individen gör, inte ett dimmigt begrepp som "samhället".

Mvh

martin-edgelius sa...

"Individen ansvarar för det som individen gör, inte ett dimmigt begrepp som ”samhället”."

Hear hear, säger jag!