Ingvar Kamprad var nazist när han var yngre.
En nyhet som knappast förvånar någon eftersom alla redan visste om det. Det har återkommande rullat runt i pressen de senaste 20 åren och Kamprad har bett om ursäkt varje gång.
Man skulle kunna tro att frågan var utagerad och att det inte skulle finnas något nyhetsvärde i att rapportera om Kamprads förflutna längre. Men så är tydligen inte fallet.
Jag försvarar inte Kamprads ställningstaganden, och jag håller med om att det är märkligt att så sent som 2010 framhålla Per Engdahl som en stor man (oklart om Kamprad menar det på ett personligt eller politiskt plan dock) men det är över 60 år sedan Kamprad var medlem i en nazistisk organisation. Att det fortsatt kan generera spaltmeter så gott som årligen är dock lite märkligt.
Särskilt som vi i Sverige har nu högst levande personer som fortfarande inte har tagit avstånd från att de under 70-talet hyllade Pol Pot (Jan Myrdal). Vi har även kulturpersonligheter i Göteborg som fortfarande bor i kollektiv uppkallade efter kommunistiska terrorister.
Varför döms inte dessa personer efter samma måttstock som Kamprad? Varför skrivs det inte spaltmeter om deras ungdomliga (och även nutida) tveksamheter?
Och varför öppnas inte arkiven över Stasi-svenskarna när vi ändå är där och gräver?
Nyheter: Exp1, Exp2, SvD, DN, DM, AB, F.
8 kommentarer:
Vilka äger media till att börja med? Hade det handlat om någon annan grupp än judarna (att romer, kommunister och homosexuella också råkade illa ut hör man sällan eller aldrig) så hade det varit tämligen tyst. Ska de inte kolla upp vad P:G: Gyllenhammar och Wallenberg hade för politiska sympatier när de var unga för en livstid sen?
Bra skrivet ME, men det är många som (numera) noterat att det finns olika måttstockar. Om ens pappa var med i ett parti för 60 år sedan hudflängs man i pressen (HMD). Om man själv var leninist till för bara några år sedan inbjuds man till TV-sofforna (Ohly). Det är så uppenbart skilda världar att ett barn kan se det. Jag ser kolumnisternas indignation, men jag saknar vreden. Vi borde bli fly förbannade på tingens ordning. Men är vi för tama inom högern? Är vi ovana med det upprörda sättet att debattera och föra opinion? Eller är det helt enkelt så att vi insett att vi saknar makt och inflytande över opinionen och medierna?
"Men är vi för tama inom högern? Är vi ovana med det upprörda sättet att debattera och föra opinion?"
Nja... vi är snarare för väluppfostrade ;)
Tack för de glada tillropen!
Att tycka illa om både nazism och kommunism är en sak, men att hävda att de är "samma andas barn" eller ligger nära varandra ideologiskt tyder enbart på en oerhört bristande analys förmåga.
Det finns mycket som är värt att kritisera Jan Myrdal för och jag tycker att det sker ofta. Om man jämför Myrdals kändisskap med Kamprads skulle jag säga att det är märkligt att det sker oftare med Myrdal än med Kamprad faktiskt. De journalister som "jagar" Kamprad drömmer nog också om att hänga ut Stasi-svenskar förresten.
Myrdal har en selektiv historiesyn, tveksamma åsikter i vissa fall och slätar över hemskheter, men om du ska jämföra hans engagemang med Kamprad så får du gärna berätta var Myrdal förespråkar folkmord? Vilka organisationer som förespråkar folkmord är han med i? Vilka intoleranta ideologier stödjer han? Vilka folkgrupper vill han utrota?
Det närmaste jag kan komma är väl hans mycket obehagliga homofobi.
Jag är knappast först i världshistorien med att se de uppenbara sambanden och likheterna mellan nationalsocialism och marxism/kommunism. Synen på kollektivet, statens roll i samhället och individens (minimala) roll i det hela är bara några av de likheter som finns mellan de båda. Det stora skillnaden dem emellan är att ras byts ut mot klass i den ena (antisemitismen var dock påtaglig även i Sovjet). Både ideologierna har dessutom, där de har införts, lett till folkmord och massdöd. Så nog är de samma andas barn alltid.
Du har rätt i att både kommunismen och nationalsocialismen är kollektiva ideologier, men på samma sätt kan ta vilken ideologi och jämföra med en annan, se vissa likheter och sen kalla dem för "samma andas barn". I den meningen är alla ideologier nog samma andas barn.
Marx var djupt inspirerad av såväl klassiska nationalekonomer som liberala tänkare.
Den nazistiska rasideologin handlar om att olika människor har biologiska egenskaper som ger dem olika värde och därför bör de ha olika rättigheter och hållas åtskilda.
Socialismen/kommunismen talar om att det finns en konflikt i samhället mellan olika klasser som har olika roll i produktionen. Detta är inte något statiskt utan något som förändrats genom historien och som kommer att fortsätta förändras. Socialismens mål är inte att utplåna människorna i någon av dessa kategorier eller tillskriva dem lägre värde, utan att utplåna den utsugning som sker när några äger produktionsmedlen och tar en del av det överskott som andra producerar.
Kort sagt:
Socialisten menar att alla människor har lika värde och att de klasskillnader som nuvarande produktionssätt ger upphov till därför måste försvinna. Socialisten ser också varje människas rätt till individuellt förverkligande genom att få en mer varierad sysselsättning och då för utlopp för sin natur som skapande varelse.
Nationalsocialisten/fascisten menar tvärtom att människor av naturen på grund av sin ras har olika värde och att vissa därför har rätt att härska över andra. Det är statiskt och förändras inte. Nazisten/fascisten menar vidare att människan endast är en kugge i det organiska samhället. Vissa människor passar som skomakare och andra som tänkare och alla har naturen sin egen plats. Därför finns det inte heller några konflikter i samhället, eftersom fabriksarbetaren jobbar på fabriken eftersom han är ämnad till det (socialisten menar däremot att fabriksarbetaren borde ges frihet att utvecklas till en fullständig mäuppnniska).
Så. Där var en kort lektion. Jag förstår inte riktigt vad som är de ofantligt stora likheterna? När det gäller staten så verkar du ha fått det helt om bakfoten. Socialismens mål är att avskaffa staten (Kommunism betyder i en socialistisk kontext ett samhälle utan klasser och stat). Däremot har olika socialistiska inriktningar olika uppfattningar om HUR staten ska avskaffas.
Och så var det ju detta med folkmord då. Jag tror inte att det finns något lyckat exempel på kommunistisk/socialistiskt samhälle och det finns stora problem med de försök som har gjorts. Därför jämför jag ideologierna som sådana. Däremot är det ju trams att säga att alla realsocialistiska stater ägnat sig åt folkmord. Du får gärna berätta om folkmord på Kuba, i Östtyskland, i Tjeckoslovakien, Indien, osv.
Att bara jämföra ideologier utan att ta hänsyn till vad de faktiskt har uträttat känns ju som ett praktiskt tillvägagångssätt för den som vill bortse från eventuella negativa konsekvenserna av ideologier.
Bara för att avsluta, eftersom du verkar vara mer bekant med vänsterns historia än högerns, så är "samma andas barn" ett Arvid Lindmancitat: http://libris.kb.se/bib/2801589;jsessionid=DBF8CB91B6C3B001B69EA779E26CE74E
vad är kommunism?
Skicka en kommentar