torsdag 11 augusti 2011

Sverige behöver NATO

Säg NATO och jag tror att gemene man på sin höjd har en uppfattning om vad det är, men egentligen inte bryr sig nämnvärt om vad de gör, vad dess status i Sverige är eller hur Sverige förhåller sig till dem. NATO är helt enkelt inte en fråga för de flesta.

På elitnivå (eller vad man ska kalla det) diskuteras dock NATO med jämna och ojämna mellanrum. Borgerligheten brukar vara för och fredsrörelsen och vänsterpartierna emot. Socialdemokraternas hållning har dock varit något mer ambivalent.

Under kalla kriget var det ingen tvekan om vilka som var Sveriges fienden, inte ens för Socialdemokraterna. Utåt hävdade man alliansfrihet men i verkligheten samarbetade man tätt med både NATO och USA. Framför allt utbyttes information.

Nu står vi i en situation där Sverige kan sågas befinna sig i limbo i förhållande till försvarspakten. Vi deltar i insatser och övningar, men vi är formellt inte medlemmar och har därför inte något att säga till inom organisationen i fråga.

För mig förfaller det rimligt med ytterligare närmanden till NATO. Sveriges påstådda alliansfrihet är sedan länge endast en myt. Vårt försvar har genomgått en metamorfos, från nationellt försvar till insatsförsvar, och passar därför bättre för den typ av operationer som NATO deltar i.

Vi har dessutom ett egenintresse av att ingå i en försvarspakt som kan garantera Sveriges intressen i händelse av krig (delvis med anledning av den ovannämnda metamorfosen).

För vår egen säkerhet, och för vårt anseende i världen, är således ett närmande till NATO det enda rätta.

DN1, DN2, SvD, Yle, HBL.

7 kommentarer:

Ragnfast sa...

Sverige behöver NATO ungefär lika mycket som en böld i ändan! Man skulle ha skrotat NATO redan när muren föll 1989, men istället bet sig USA fast och vägrade släppa Europa, som de hållit som gisslan sedan 1945. Det är dags att sätta ned foten, såga av trossen och låta det ruttna liket sjunka till botten, innan det drar med oss ned i djupet! Sparka ut skitlandet USA och bjud in Ryssland i den europeiska gemenskapen; vi har över tusen år av gemensam historia och kultur, USA har varken det ena eller det andra!

David Jn. sa...

Om man diskutera ett NATO-medlemskap tycker jag att det mest hederliga först beröra det mål som finns om att NATO-medlemmar skall spendera minst 2% av BNP på försvaret. Sverige låg på 1,4% 2010, om mina beräkningar stämmer. Vi skulle därmed behöva höja anslagen med lite drygt 20 miljarder, från 45,6 till 66,1 miljarder.

I USA verkar man vara rejält trötta på att dra det tunga lasset i NATO och subventionera europeisk försvarskapacitet. Och när man då säger att Sverige "behöver" NATO verkar man mest mena denna typ av militärt bistånd.

Så förespråka gärna ökade anslag till försvaret, och först när vi når upp till 2% kan vi ta en hederlig diskussion om ett NATO-medlemskap.

martin-edgelius sa...

"Så förespråka gärna ökade anslag till försvaret, och först när vi når upp till 2% kan vi ta en hederlig diskussion om ett NATO-medlemskap."

Jag ser inte hur det ena skulle utesluta det andra ;)

David Jn. sa...

"Jag ser inte hur det ena skulle utesluta det andra ;)" Nej, naturligtvis. Men jag tycker debatten haltar betänkligt när man inte nämner "det andra". I mitt tycke är NATO-frågan sekunda i relation till ett allmänt behov av ökat försvarsanslag. Ditt resonemang om NATO i övrigt håller jag med om. Bra blogg förresten!

Thomas sa...

Jag har inte bildat mig en uppfattning om Sverige bör ansluta sig till NATO, men ett är säkert; jag är mycket mer positiv till NATO jmf med EU, och oerhört mycket mer positiv till NATO jmf med EMU! ;=)

Mvh

martin-edgelius sa...

Eller så låter vi debatten om eventuellt NATO-medlemskap leda fram till ett allmänt krav på ökade försvarsanslag. Det fungerar således att argumentera från båda hållen.

Kul att du gillar bloggen!

Thomas sa...

Detta var ett nyttigt blogginlägg. NATO, och Sveriges förhållande till denna försvarsorganisation, behöver lyftas fram och debatteras. Oavsett vad denna debatt leder fram till. Vi behöver även samtala om vad det faktiskt innebär för landets säkerhet i stort, att det svenska försvaret har nedrustats så katastrofalt som skett. I detta sammanhang, går det ju även att inflika, att ett socialistiskt land som Sverige - där det alltid kommer att skapas mindre jobb och mindre skatteintäkter än i ett kapitalistiskt land - alltid kommer att ha mindre resurser satsa på försvaret än om vi bejakade kapitalismen mer.