Tidsobestämt ska vara tidsobestämt

Tony Olsson känner sig orättvist behandlad för att han inte får ett tidsbestämt fängelsestraff. Jag känner mig dock helt bekväm med det. Tanken med Tony Olssons tidsobestämda straff är inte att det ska vara en dans på rosor. Tanken är primärt att Tony Olsson ska hållas borta från våra gator.

SR1, SR2, Exp1, Exp2, AB, DN.

Läs även andra bloggares åsikter om straff, fängelse, Kriminalitet, kriminalvård.

Sjukvård, fotboll och integritet

Spontant tycker jag nog att Djurgårdens eget privata register känns som ett större hot mot integriteten än att olika sjukvårdsinrättningar har tillgång till mina journaler.

Datainspektionen verkar dock inte hålla med mig.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Apokalypsen är fortfarande långt bort

Stora delar av den aktiva miljörörelsen lever i tron att världen kommer gå under och mänskligheten dö ut om dagens utvecklingsländer börjar leva på samma sätt som vi i västvärlden. De tycker således att det är viktigare att hålla en stor del av världen i fattigdom än att bidra till att utveckla mer resurseffektiva tillvägagångssätt att bruka mark och framställa energi etc.

Utvecklingen i Tyskland just nu är ett tragiskt exempel på vad jag menar. Som ett resultat av att man vill visa handlingskraft har man beslutat att all kärnkraft i landet ska vara avvecklad om tio år. Det här i ett land där kärnkraft står för 23 procent av elproduktionen och vindkraft etc för 17 procent.

Resterande elproduktion kommer från kol och olja. Sannolikheten för att den avvecklade kärnkraften ersätts med till exempel vindkraft fullt ut torde vara minimal. I alla fall på tio år. Det som återstår då är att öka effekten i redan befintliga kol- och oljekraftverk. Är det någon som på fullt allvar ser det som en miljövinst?

Precis som DN:s ledarsida konstaterade i går så är det enda sättet att faktiskt göra något åt eventuella miljöproblem, men framför allt resursproblem, att fortsätta utveckla mer effektiva sätt att tillverka saker, bruka mark, köra bil, resa etc.

För västvärlden kommer inte vilja lägga om sitt sätt att leva i någon större utsträckning. Och dagens utvecklingsländer kommer inte gå med på att hållas tillbaka av den internationella miljörörelsens dåliga samvete.

Så vad göra? Miljörörelsen kan börja med att släppa sina låsningar inför visa energislag och utvecklingsmöjligheter.

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, DI, SR, Exp, SyD.
GH, TB, S.

Läs även andra bloggares åsikter om energi, fattigdom, klimatalarmism, kärnkraft, miljö, politik.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Göran Hägglund öppnar för en översyn av abortgränsen.

Barometern och Expressen drar inte samma slutsatser av Veckans Affärers artikel om arbetslöshet bland invandrare.

Just nu verkar Mitt Romney vara den mest populära republikanska presidentkandidaten.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, blogg, usa, abort, integration.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Alice Teodorescu skriver om debatten kring kungahuset.

Carl-Johan Ljungberg skriver mycket intressant om Hans Järta.

Eric Erfors om ett KD som en gång försökte vara något annat än ett förbudsparti.

Johan Ingerö ger programmet Debatt en känga (med rätta).

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, kungahuset, kd.

Rättsstat för vem?

Borde inte en förstärkning av den svenska rättsstaten har den enskilda befolkningens fromma för ögon? Snarare än att vara en förebild för omvärlden vill säga.

Hans Corell säger dock inte ett ord om vad en eventuell förändring/förstärkning skulle betyda för Sveriges medborgare. Han fokuserar helt och hållet på vad det skulle betyda för bilden av Sverige i omvärlden.

Känns som ett konstigt fokus.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Sverige lägger mest pengar på äldreomsorg av alla OECD-länder.

Är den svenska konsensuskulturen verkligen en positiv kultur?

Är du intresserad av vilka som ger mest pengar till brittiska Tories? Du hittar listan här.

Läs även andra bloggares åsikter om länkar, nyheter, politik, Storbritannien.

Ransonerad sjukvård och privata försäkringar

Om jag köper en privat sjukvårdsförsäkring och genom den får tillgång till privat sjukvård, har jag då, på något sätt, trängt undan alternativt trängt mig före någon som väntar på vårdinsats från den offentliga sjukvården?

Svaret är så klart nej. Den offentligt tillhandahållna vården påverkas inte av att ett antal medborgare nyttjar privat vård. På annat sätt än att dessa personer inte står i den offentliga vårdens köer vill säga.

Och det är köerna som är problemet, och troligtvis anledningen, till att företrädesvis arbetsgivare väljer att försäkra sina anställda. De litar nämligen inte på att den offentliga vården kommer vara snabb nog.

Så de vänsterpolitiker som klagar på privat sjukvård och privata sjukvårdsförsäkringar borde egentligen klaga på köer och ransonerad vård. Det vill säga två fenomen som borgerliga politiker i Sveriges landsting försöker komma till rätta med.

DN1, DN2.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukskrivningar, sjukvård, socialförsäkringar, Ekonomi.

Politik och skvaller

Jag gillar skvaller. Det är inte tu tal om det. Jag tycker att det är roligt att veta vad som händer och vad människor gör. Både i stort och i smått.

I det politiska skvallret finns det dessutom en ytterligare dimension till skvallret som jag gissar handlar om insyn, kunskap och makt. Det kan vara livsviktigt att veta vad andra planerar, både av strategiska som av personliga skäl.

Thomas Bodström verkar nu ha skrivit en bok som helt och hållet går ut på att "avslöja" sådant som tidigare varit okänt, i alla fall för den bredare allmänheten. Jag är dock osäker på om jag verkligen vill läsa hans bok.

Jag kan nämligen inte släppa känslan av att Bodström bara är en bitter gnällspik som vill ha uppmärksamhet. Och jag känner därför instinktivt att han inte bör få den uppmärksamheten.

Bodströms möjligheter till någon form av comeback inom socialdemokratin såg redan dåliga ut. Men i stället för att vänta på rätt läge för att åter kliva ut i det politiska rampljuset skrev han i stället en bok om dem som han tycker har felat.

Småsint? Ja, antagligen. Dumdristigt? Högst troligt.

Jag är övertygad om att Bodström hade kunnat komma tillbaka till politiken om några år, om han bara velat. Nu är jag inte längre lika säker på att det går.

I alla fall inte så länge som eventuella antagonister sitter kvar på ledande poster inom socialdemokratin.

(Min nyfikenhet säger mig dock att jag kommer läsa boken ändå, förr eller senare).

Exp1, Exp2, Exp3, Exp4, DN1, DN2, SyD, SvD1, SvD2, SR, AB1, AB2, GP.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna.

Dagens länk (från Konservativa tankar)

Nu kan ni titta på det seminarium som jag var på hos tidningen Axess i förra veckan.

Läs även andra bloggares åsikter om axess, politik, länkar, bloggar.

Framtida fördelning av kostnader

DN fortsätter skriva om utvecklingen inom svensk vård och omsorg. I dagens artiklar dag ligger fokus på ekonomi och kostnader. Frågor som DN anser att politiker duckar för.

Jag håller dock inte med. Välfärdens framtida finansiering har varit flitigt debatterad de senaste åren. Ofta kopplat till den förväntade utgiftsökning som man tror sig se inom äldreomsorgen i framtiden, men även debatten om till exempel utformningen av A-kassa och socialförsäkring är ju sprungen ur kostnadsmässiga frågeställningar.

Borgkommissionen är en del av den här debatten (jag skrev om den förra sommaren) och DN har berört den tidigare i sin artikelserie.

Jag är således övertygad om att frågan finns med hela tiden. Jag skulle till och med drista mig till att säga att så gott som alla politiker i Sverige brottas med frågan. Det är därför vi hela tiden gör vårt bästa för att kontinuerligt utveckla det svenska samhället.

Om man ska fundera på några tillvägagångssätt för att stävja kostnadsökningar framöver så skulle de kunna se ut så här (utan inbördes rangordning);

Effektiviseringar. Omdisponeringar inom de offentliga budgetarna. Höjda egenavgifter. Utbyggda vårdvalssystem.

Det är åtminstone vad jag kommer på så här på rak arm.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, vård, vårdval, omsorg, välfärd, Ekonomi.

Grattis PP!

I dag gratulerar vi Partido Popular för framgångarna i de spanska lokal- och regionvalen!

Grattis!

SK1, SK2, SK3, DI, GP, SvD, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2.

Läs även andra bloggares åsikter om val, demokrati, Spanien, politik.

Förändringens vindar

För ett par månader sedan beslutade jag och min fru oss för att sälja vårt hus i Sorunda i Nynäshamn. Efter snart fyra år så styr vi i stället kosan mot min gamla hemstad Katrineholm.

Den främsta anledningen är att livssituationen inom några år förhoppningsvis kommer må bra av att det finns barnvakter i närheten, i stället för 13 mil bort.

Jag kommer fortsätta att jobba där jag jobbar och det kommer faktiskt ta lika lång tid att åka till jobbet från Katrineholm som det gör från min nuvarande bostad. Vilket kanske låter konstigt men är sant.

Med anledning av detta så kommer bloggandet under de kommande veckorna vara koncentrerat kring vardagarna. Helgerna kommer vara fullspäckade av packande, bärande och flyttande.

Bara så att ni vet.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Philip Lerulf skriver på SVT-debatt om SVT:s bristfälliga statistikåtergivelser angående inkomstskillnaderna i Sverige.

Det finns två sätt att hantera valnederlag; att skylla på sig själv och att skylla på väljarna. Dagens Arena ägnar sig främst åt det senare.

Tänk om alla folkpartister var som Adam Cwejman.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, lärarhögskolan, bloggar, politik, Ekonomi.

Människans onda sidor

Genom historiens gång har mänskligheten byggt upp system för hur vi bäst interagerar och samarbetar med varandra. Vi använder oss av moraliska system som i mångt och mycket verkar finnas inprogrammerade i oss från när vi föds.

Dessa system gör att vi intuitivt förstår hur andra människor mår, vad vi får ut av ett samarbete samt vad som är ett ok beteende gentemot människor i vår omgivning.

Om det här beror på evolution (vilket David Brooks skriver om i sin kolumn i DN i dag, den finns dock inte på nätet) eller något annat låter jag vara osagt i sammanhanget. Klart är dock att vi behöver ramar, regelverk och samarbete för att fungera som människor.

För en konservativ så är det här knappast ett revolutionerande konstaterande. Vi vet att det är ovanstående som krävs för att ett samhälle ska fungera. Baksidan av den mänskliga personan är nämligen långt mycket mindre smickrande än vad de flesta vill kännas vid.

Människan är kapabel till dumheter och grymheter bortom all fantasi. Och oavsett vad folk säger så tror jag att ALLA människor, under vissa omständigheter, är förmögna att utsätta andra individer för outsägliga handlingar. Om inte annat så visar historien oss att så är fallet.

Med anledning av den mänskliga, högst bristfälliga naturen, behöver vi därför regler och moraliska system för att hålla våra mer onda sidor på plats. Dessa system, trots att även de verkar finnas i oss redan från början, kräver omsorg för att upprätthållas.

Vi behöver som människor ständigt påminnas om vad det som gör oss till just människor, separerade från de övriga djuren.

Det vill säga; förmågan att sätta sig över våra negativa drivkrafter och i stället ta vara på vår broder.

Läs även andra bloggares åsikter om civilsamhället, Djur, familj, historia, lycka, moral, samlevnad.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Riksdagsledamot Jessica Rosencrantz skriver på Brännpunkt om Ingemar Gens tankar kring barns (o)fria lek.

Tanja Bergkvist har lagt upp alla föredrag från Freedom Fest.

Levande foster motiverar sänkt abortgräns enligt Samvetsbloggen.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, Kön, gener.

På Axess

Sitter just nu på ett seminarium på Axess. Temat är den svenska konsensuskulturen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hon, Han, Hen?

I dag fortsätter DN:s artikelserie om människor som inte känner sig bekväma som vare sig man eller kvinna.

Jag förstår dock fortfarande inte varför deras önskan är att få klassificera sig/identifiera sig som ett tredje kön (utöver de två biologiska kön som de facto existerar). Maria Eriksson är dessutom inne på samma spår.

Målet borde rimligtvis vara att avskaffa könsindelningar. Om man nu tycker att det är ett problem att det "bara" finns två vill säga.

Rent juridiskt är det dock ganska oproblematiskt att stifta lagar som går emot människors eventuella uppfattning om sig själva, vilket Niclas Karlsson konstaterar.

Dels för att det knappast tillför något rent praktiskt till lagstiftningen som sådan. Dels för att det skulle öppna upp för ytterligare krav på kategoriseringar och indelningar.

Just det exempel som tas upp i artikeln minns jag dessutom att jag faktiskt läst om. Det var en kvinna som inte kände sig som 60 utan som 40, något hon också ville skulle stå i hennes pass.

Biologiska skillnader och förutsättningar är dock inte så enkla att ändra på. Så oavsett vad folk tycker så kommer vi även framgent att dela in människor i män och kvinnor. Hur folk sedan uppfattar sig själva, det är en annan fråga. Dock inte en lagstiftningsmässig.

Läs även andra bloggares åsikter om Kön, Könsbyte, politik, gener.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Det verkar som att det pågår en strid om det brittiska överhuset just nu.

Alice Teodorescu om den (o)fria leken.

KD respekterar rätten till samvetsfrihet.

Och i vården upplevs levande foster som ett dilemma vid aborter.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, Storbritannien, Kön, abort.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Jag har inte hunnit mediebevaka något nämnvärt i dag så det blir bara två länkar.

Kulturdepartementet bjuder in till seminarium om kultursponsring.

Och Niclas Berggren konstaterar att Rättvisemärkta produkter är ganska dåliga på att minska fattigdom.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, rättvisemärkt, kultur, politik.

Två, tre eller inget?

Om man inte känner sig bekväm i de två mänsliga kön, som enligt biologin bevisligen existerar (de som är biologiskt intersexuella är en försvinnande liten del av befolkningen).

Borde det inte vara mer rimligt att jobba för att kön helt och hållet slopas från alla former av offentliga register och liknande, snarare än att jobba för att införa ett till?

DN1, DN2.

Läs även andra bloggares åsikter om Könsbyte, Kön, gener, politik.

Vapenhandel igen

Kuwait kan svårligen ses som en demokratisk stat som hyllar mänskliga rättigheter, i alla fall inte enligt våra västerländska ögon. Den ärftliga emiren utser till exempel premiärministern och kvinnlig rösträtt infördes så sent som 2005.

Trots det så gissar jag att de flesta ansåg att staten Kuwait hade full rätt att försvara sig självt när Irak invaderade dem i början av 90-talet.

Vapenhandel är därför aldrig svart eller vit, och det vet nog även personerna som skriver på DN-debatt i dag. Trots det säger man att man kategoriskt vill stoppa svensk vapenexport "till diktaturer eller andra länder där det riskerar att användas för att kränka de mänskliga rättigheterna".

Något som absolut är önskvärt och eftersträvansvärt samt behöver efterlevas i så stor utsträckning som möjligt. Men det kanske inte är så enkelt egentligen. För även i helvetet finns det som bekant grader. Och även semi-demokratier kan behöva försvara sig från andra stater.

Frågan är dessutom vem som ska avgöra vilka kriterier som ska gälla samt hur dessa skall bedömas. Samt om vapenhandel verkligen är ett påtryckningsmedel vi som nation vill använda oss av gentemot andra.

Som ni märker så är det här svåra frågor och jag är tveksam till om det finns några entydiga svar. Jag har dem i alla fall inte. Det enda jag vet är att jag är skeptiskt till att använda vapenhandel som ett sätt att bedriva utrikespolitik.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Johan Ingerö skriver underhållande om skillnaden mellan accepterad konst och icke-accepterad konst.

Gudstro är mänskligt, enligt Oxfordstudie.

Ingemar Gens; certified mad man. Enligt honom får inte barn leka fritt eftersom det är i "den fria leken som könsstereotypa mönster föds och cementeras".

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, blogg, bloggar, genuspedagogik, politik, konst.

Att rösta eller att inte rösta

Det var omval i Örebro och Västra Götaland i går, för den som inte märkte det. Oaktat resultatet så verkar dagens stor indignation röra själva valdeltagandet.

Som om någon kan vara förvånad över att gemene man inte pallrar sig iväg till valurnorna en gång till. Särskilt som många inte verkade förstå varför det var omval över huvudtaget.

Men jag förstår ändå inte de upprörda känslorna. Jag trodde att demokrati handlade om rätten att lägga sin röst i demokratiska val, likaväl som rätten att inte göra det.

Så så länge ingen tänker argumentera för rösttvång så är det egentligen ganska ointressant hur högt eller lågt valdeltagandet blir. Att avstå från att rösta är nämligen också ett val.

Och jag tycker fortfarande att skilda valdagar vore en bra idé. Trots helgens val.

AB, SR, DN1, DN2, Exp1, Exp2, Exp3, SvD1, SvD2, N24.
GP, ER, TB, S.

Läs även andra bloggares åsikter om demokrati, politik.

Offentliga institutioner skapar inte civilkurage

Hur skapas civilkurage och tillit mellan människor? Vänsterns svar på frågan är oftast; genom höga skatter, generella välfärdssystem och offentligt administrerad solidaritet. Att det inte funkar något vidare torde dock vara uppenbart för de flesta.

Anonyma system leder till anonyma människor. Och anonyma människor behöver inte ta ansvar för sina medmänniskor. I stället förväntar man sig att någon annan ska göra det åt en (den så kallade nånannanismen).

Går det då att motverka nånannanismen? Ja, åtminstone delvis. Dock inte primärt genom politisk vilja. Eller ja, inte genom den typ av politiska vilja som vänstern brukar förespråka. I stället bör man göra som DN föreslår i dag:

Snarare än att stifta lagar borde politikernas mål vara att skapa ett så starkt civilt samhälle att vi alla känner ansvar för både vår egen välfärd och våra medmänniskors.

Ett sådant samhälle skapas inte genom att man skapar fler offentliga institutioner eller bygger ut redan befintliga. Det skapas genom att man låter människor ta ett större ansvar för sig själva, och därmed även för sina medmänniskor.

Solidaritet och medmänsklighet kan inte administreras fram. Den måste vi skapa tillsammans.

Läs även andra bloggares åsikter om civilsamhället, familj, idédebatt, konservatism, politik, samlevnad, trygghet, välfärd.

Mer Ignite (Poverty for all)

Sångaren i Ignite, Zoli Teglas, är delvis uppvuxen i Ungern. Något som har gjort honom till en varm anti-kommunist. Vilket visar sig i nedanstående låt.

Lyssna gärna här.

Ignite - Poverty for all
Sold by your own, October revolution
Out to the streets, to fight against the tyranny
In 56' we fought the occupation
The young and old against the Communist regime

The sorrow, a so-called liberation
The sorrow, a violent domination
Sorrow, the humiliation
Fifty years, the death of a nation

Poverty for all but freedom's the exception
The Proletariat, now the red Bourgeoisie
The murder, the torture, the terror, the famine
Fifty years under the communist regimes

The sorrow, a so-called liberation
The sorrow, a violent domination
Sorrow, the humiliation
Fifty years, the death of a nation

The price of freedom, is worth it to me

Fighting A revolution
Fighting for human rights
The Cheka, the Stasi
The human tragedies
The casualties of the state

Fifty years, a tragic philosophy
Fifty years, collective suffering
Fifty years, we're the casualties of the state

The sorrow, a so-called liberation
The sorrow, a violent domination
Sorrow, the humiliation
Fifty years, the death of a nation

Läs även andra bloggares åsikter om musik, låttexter, ignite, kommunism.

Minnet av Ådalen

I helgen har det, av förklarliga skäl, skrivits en hel del om den där vårdagen i Ådalen 1931. Få händelser är väl så mytomspunna i svensk modern historieskrivning som den här.

Vänstern, och senare även socialdemokratin, har använt den som ett exempel på arbetarnas kamp mot överheten men verkligheten är nog tyvärr inte så enkel.

Det råden ingen tvekan om att det som hände var tragiskt för alla inblandade. Fem människor dog, ett faktum som inte går att bortförklara. De militärer som var inkallade av länsstyrelsen var ovana vid situationen och missbedömde kanske hotet från demonstranterna.

Klart är dock att de kommunister som gick i tåget hade agerat våldsamt, både mot strejkbrytare, poliser och militärer. De tillhörde dessutom en politisk schattering som knappast var intresserad av demokrati i vår mening.

Följdeffekten av Ådalenhändelsen blev därför bland annat politiskt uniformsförbud samt av uppluckring av polisens snäva indelning i landet. Man ville således motverka både politiska extremister men också göra allt för att slippa använda sig av militären igen.

Så visst. Ådalenhändelsen bör finnas kvar i det svenska kollektiva minnet. Men inte som en ärofylld händelse, utan som den tragedi den var. För alla inblandade.

Ska ni bara läsa en artikel om händelsen så föreslår jag Per T Ohlssons krönika i Sydsvenskan. Mycket belysande och nyanserad. Han pekar bland annat på det tragiska i att socialdemokratin tagit över revolutionsromantikernas syn på Ådalen 1931.

HG, AB1, AB2, AB3, DN, SvD, ÖA1, ÖA2, A.
TM, AF, BF, O, MO.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, historia, Ådalen.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

I dag kommer nästan alla länkar från Svenskans ledarsida.

Thomas Gür diskuterar skillnaden mellan det lilla och det stora samhället.

PJ Anders Linder konstaterar att det fanns ett fullt fungerande Sverige även innan LAS.

Per Gudmundson slår hål på Juholts tomma snack om barnfattigdomen i Sverige.

Och så den första som inte kommer från SvD: Hakelius undrar varför kvinnor egentligen drömmer om att sitta på tråkiga möten.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, politik, Hakelius, blogg, bloggar.

Eget ansvar

Ni som återkommande läser den här bloggen vet att min musiksmak ligger lite utanför mittfåran, både för konservativa och för människor i allmänhet. Sedan tidig tonår lyssnar jag nästan uteslutande på en musikgenre som kallas för hardcore. Genren är i sig påfallande vänsterinriktad, särskilt i Sverige. Jag kan dock leva med det. Särskilt då merparten av de band jag föredrar inte är särskilt politiska.

Vissa är det dock, men trots det så finns mängder av texter som, åtminstone i mina ögon, återger en borgerlig världsbild. Kanske beror det på att utgångspunkten och grundsynen är något annorlunda i USA, där de flesta av banden kommer ifrån.

Ett av mina favoritband är Ignite. De beskrivs ofta som ett politiskt medvetet band (vilket brukar betyda vänster). Jag har dock tänkt att jag ska lägga upp några av deras texter här de närmaste dagarna. Texter som i mina ögon svårligen kan beskrivas som vänster. Vi börjar med låten Epidemic (som tyvärr inte finns på Spotify).

Ignite - Epidemic
in these days there's no such thing as random violence
it's deliberate and premeditated, ignorance in your way
you're accountable for your own actions, life is the path you take
the uncaring and loss of respect leads to agony

life is sacred
tread softly in your ways
there's an epidemic
in these days

in one's own life not all bad doings go unrepaid
a life of crime brings upon you many unhappy days
you're at fault for your own actions, life is a path you take
the uncaring and loss of resepct leads to agony

life is sacred
tread softly in your ways
there's an epidemic
in these days

you are responsible for
your own actions in this life
whatever roads you travel
will lead you to where you are right now

Läs även andra bloggares åsikter om låttexter, musik, usa, ignite.

Äntligen avdragsrätt för gåvor till ideella sektorn (lite i alla fall)

I går eftermiddag skickade Finansdepartementet ut ett pressmeddelande om att skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet kommer att införas från den 1 januari 2012. Eller ja, man lägger in en den sedvanliga brasklappen om att förslagets eventuella tillblivelse;

beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2011.

Så än så länge är ju ingenting säkert.

Lagrådsremissen går i alla fall ut nu, lagom till sommaren. Förhoppningsvis så kommer det inte komma in några större synpunkter under remissrundan, och då kan förslaget implementeras från och med nästa år.

För även om summan i förslaget är snålt tilltagen så är det ändå en viktig symbolfråga. Det visar att den ideella sektorn är viktig och att staten uppmuntrar människor att skänka pengar till verksamhet som de själva vill stödja.

Det kan även, på sikt i alla fall, gör civilsamhällets organisationer mer självständiga i förhållande till staten. Något som i mina ögon är mycket positivt.

Så, det återstår att se vad utfallet blir. Jag är ändå försiktigt positiv. Trots den låga summan.

D1, D2, SB, SvD, PA, SyD, RoD, DI.

Läs även andra bloggares åsikter om civilsamhället, politik, Ekonomi, avdragsrätt.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Newt Gingrich har nu officiellt meddelat att han ämnar försöka bli det republikanska partiets presidentkandidat.

Vad är Fairtrade; jo, socialism förklädd till marknadsekonomi.

Gud eller Mammon?

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, fairtrade, politik, Ekonomi.

Bror duktig är plötsligt kaxig (om samvetsfrihet och resolutioner)

Sverige och EU. Ni vet hur det brukar vara; vi anpassar oss alltid fullt ut, implementerar lagstiftning, beaktar resolutioner, eftersom vi anser att det förväntas av oss. Plus att vi gillar att ha en bror duktig-attityd gentemot länder som till exempel Italien som bara implementerar sådant som man själv gillar och struntar i resten.

I går valde emellertid riksdagen att göra något mycket ovanligt. I behandlingen av den resolution om samvetsfrihet för läkare som europarådet antog i höstas beslutades att Sverige ska verka för att förändra resolutionen i fråga. I stället för att göra som vi brukar valde vi alltså att öppet ifrågasätta europarådets resolution.

Den som livligast förespråkade skrivelsen i utrikesutskottets betänkande var vänsterpartiets riksdagsledamot Hans Linde. Och kanske är det så att han har dåligt samvete över att resolutionen finns till över huvudtaget. Det var nämligen en motion från socialdemokraten Carina Hägg (till europarådet) om inskränkningar i samvetsfriheten som resulterade i resolutionen FÖR samvetsfrihet från första början.

Men i stället för att inse att abortpolitik inte är en fråga för överstatlig politik väljer man alltså att försöka jobba mot europarådet. Och inte på grund av att frågan inte borde ha tagits upp i europarådet från första början, utan för att säkerställa fri abort i hela Europa. Man har således inte lärt sig nånting.

Något man dessutom fick med sig nästan hela riksdagen på. SD röstade nej och KD la ner sina röster. I övrigt verkar alla andra ha röstat för skrivelsen. Marietta de Pourbaix-Lundin (M) säger dock till Riksdag och Departement att frågan inte borde ha kommit upp från första början. Det har man tyvärr inte varit så tydlig med i debatten.

Självklart bör man som läkare ha samvetsfrihet ifråga om att delta vid aborter. Det är dock en nationell fråga och inte en överstatlig sådan. Att Sverige nu börjar ifrågasätta europarådets resolutioner kommer dock göra det svårt för oss att klaga på andra länder som inte implementerar saker och ting fullt ut. Kanske är det en omsvängning i synen på EU och europapolitik vi just bevittnat?

VI1, VI2, JTL1, JR, JTL2, D1, D2.

Läs även andra bloggares åsikter om abort, politik, samvetsfrihet, europarådet.

Svar från Jan-Olof Bengtsson

För ett par månader seden skrev idéehistorikern Jan Olof Bengtsson om mig på sin blogg. Jag svarade här och nu har Jan-Olof svarat mig, i kommentarsfältet i hans ursprungliga inlägg.

Jag har för avsikt att svara igen, oklart när dock.

Läs även andra bloggares åsikter om konservatism, politik, Jan-Olof Bengtsson.

Är vapenexport utrikspolitik?

Det verkar i dag som att DN är för ett NATO-medlemskap samt ett djupare samarbete med internationella aktörer för att säkra väpnade insatser i mån av behov.

Vilket så klart är positivt. Sverige är redan en trovärdig aktör i de sammanhangen och det vore synd om utvecklingen skulle gå i motsatt riktning.

Jag har dock lite svårt att hänga med i turerna när man skriver att svensk vapenexport är en del av vår svenska utrikespolitik. När blev den det och hur menar man att det i så fall tar sig i praktiskt uttryck? (Brukar vi till exempel använda oss av vapenexport som påtryckningsmedel mot andra stater?)

Men framför allt; finns det andra exportområden inom det svenska näringslivet som DN anser är aktuella för en så pass långtgående inskränkt näringsfrihet som föreslås för vapenindustrin? Och menar man att nuvarande regelverk är otillräckligt?

Många frågor blev det.

JW, SyD, SR.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Frälsningsarmén, statliga bidrag och åsiktsförtryck

Ingen kan ha undgått de senaste dagarnas debatt kring Frälsningsarmén. Det hela började med att Kalla Fakta "avslöjade" att man svårligen kan bli frälsningssoldat om man lever i en homosexuell parrelation.

Frälsningsarmén, precis som alla andra organisationer, har dock rätt att ställa vilka krav de vill på sina medlemmar. Särskilt de som fungerar som funktionärer eller är yrkesverksamma i organisationen.

I just Frälsningsarmén handlar ett av kraven om att man för att bli Frälsningssoldat antingen måste leva i celibat eller inom ett heterosexuellt äktenskap. Detta för att man som kyrka hedrar den traditionella syn på äktenskapet som Bibeln föreskriver.

Vill man bli medlem i IOGT-NTO måste man förbinda sig till att inte dricka alkohol. Vill man bli frimurare måste man tror på Gud. Faktum är att ganska många organisationer ställer upp krav för vad som krävs av medlemmarna. Jag som förtroendevald för Moderaterna har till exempel skrivit under dokument där jag förbinder mig till vissa saker.

Tyvärr verkar det i fallet med Kalla Fakta och Frälsningsarmén som att allt för många inte lyckas se skillnad på interna medlemskriterier och extern hjälpverksamhet. Merparten av de pengar som Frälsningsarmén får från det offentliga går till olika former av hjälpverksamhet. Det går således inte in till organisationens missionsverksamhet.

Som trossamfund får emellertid Frälsningsarmén, tillsammans med mängder av andra samfund, anslag från det offentliga och detta kan så klart diskuteras. Och visst, man kan utgå ifrån att staten (eller annan institution) bör ställa upp vissa åsiktskriterier för vad man måste tycka för att få pengar. Det är dock ett tillvägagångssätt som vi i Sverige brukar förkasta när andra stater använder sig av.

Här visar sig därför en historielöshet i debatten som är näst intill skrämmande, i alla fall från de som upprörs över att staten ger pengar till organisationer som Frälsningsarmén.

För 60 år sedan var homosexualitet förbjudet i Sverige. Det var således statens offentliga hållning att det inte var tillåtet för två män att ingå sexuella relationer. I dag är förhållandet som bekant annorlunda. Läxan borde dock vara att den åsikt som staten för tillfället hyser inte nödvändigtvis bör få företräde framför andra. Än mindre få ekonomiskt stöd.

De som tycker att det är problematiskt att Frälsningsarmén får pengar borde därför, i rimlighetens namn, också tycka att det är problematiskt att RFSU eller RFSL får pengar för att bedriva opinionsbildning (eller några andra organisationer för den delen). RFSU får till och med statliga uppdrag, helt utan upphandling vad det verkar som, för att sprida sin syn på reproduktiv hälsa (det här är alltså ett företag som tjänar ganska stora pengar på att sälja kondomer).

Diskussionen bör således handla om, inte om huruvida just Frälsningsarmén ska få pengar i egenskap av att vara ett trossamfund, utan om staten överhuvudtaget ska finansiera en viss tros/åsikts-inriktning framför en annan.

Jakob Heidbrink skrev bra i frågan om staten som neutral part på Juridikbloggen här om dagen:

Vidare skall staten vara neutral, det vill säga staten skall inte blanda sig i trosuppfattningar: att den officiella statliga inställningen är att homosexualitet är en sexualitet bland andra, skall inte spela någon roll när statens pengar delas ut. Staten har helt enkelt inte till uppgift att uppfostra medborgarna. Om staten skulle ta sig sådan frihet, skulle staten bli ett tvångsmedel för åsikter i den rådande majoritetens hand. Tanken med demokratin är att alla åsikter skall ha möjlighet att fredligt verka för att få en majoritet på sin sida. Detta förutsätter att den för tillfället rådande majoriteten inte med tvång eller genom att dra undan förmåner som majoriteten får från andra åsiktsriktningar omöjliggör för någon åsiktsriktning att så småningom bli majoriteten.

Så. Frälsningsarméns syn på livet är egentligen ganska ointressant. Debatten bör vara en helt annan, nämligen; Är det statens uppgift att hålla ideella och frivilliga organisationer under armarna medelst ekonomiska bidrag?

Det kanske är det vi ska diskutera?

D1, D2, D3, D4, SVT1, SVT2, MM, DM, Exp1, Exp2, AB, DN, PB, SvD1, SvD2, SvD3, VI. DP, SW, SB, S, SyD, Q.

Läs även andra bloggares åsikter om Frälsningsarmén, Kristendom, länkar, bloggar, nyheter, politik.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Sanna Rayman (och även tidningen Dagen) skriver bra om Frälsningsarmén i dag.

I går publicerade Gotlands Allehanda en intervju med Stefan Olsson med anledning av hans bok "Handbok i konservatism".

Rand Paul har skrivit en bok om hur det gick till när Tea Partyrörelsen tog sig till Washington.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, Tea Party, Kristendom, konservatism, politik.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Roland Poirier Martinsson skriver bra om acceptansen inför dåligt beteende på våra fotbollsarenor.

Kalla fakta hade i sitt program i går uppenbara svårigheter med att göra skillnad på vilka deras etiska dokument egentligen gäller. Det är dock bra och viktigt att debatten kring huruvida trossamfund bör få pengar från staten över huvudtaget förs. Så som Kalla Fakta porträtterar organisationen riskerar dock hjälpverksamheten att bli utan pengar. Och jag antar att det inte är det man vill?

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, Roland Poirier Martinsson, Kristendom.

One stop shop

I Norge har man det, i Australien har man det och i Holland har man det. Visserligen utformat på lite olika sätt men andemeningen är den samma. Det offentliga står för grundtryggheten, oavsett om du är sjuk eller arbetslös.

Resurser kan sättas in där de bäst behövs, men framför allt; myndigheter bollar inte individer mellan sig med önskan om att slippa ta ansvar.

Almegas tankar är således inte nya. Frågan är bara hur de ska utformas i Sverige. Facket är inte så sugna på att ge upp a-kassorna, trots att de till största del bekostas gemensamt av oss alla.

Kanske kan man lösa det genom att människor får möjlighet att försäkra sig utöver det som staten tillhandahåller. Antingen privat eller genom kollektivavtalslösningar. Om man nu är rädd för att trampa någon på tårna vill säga.

Läs även andra bloggares åsikter om socialförsäkringar, facket, politik, Ekonomi, Arbetsförmedlingen, försäkringar, arbetsmarknad.

Borgerligheten får inte bli mätt

Under den partiella medieskugga jag befann mig i under Sverigemötet så lyckades jag missa att Thomas Idergard, Markus Uvell och Lars Tobisson via DN-debatt efterfrågade en bredare borgerlig idédebatt.

Jag håller så klart med. Jag har trots allt deltagit i den själv (här, här, här och här bland annat). Eller rättare sagt; jag deltar i den hela tiden via den här bloggen. Tycker jag själv i alla fall.

Borgerligheten får absolut inte bli mätt, vilket både DN och SvD varnar för i dag. Vi måste fortsätta agera gentemot det som vi anser vara otillräckligt eller icke önskvärt. Samtidigt som vi tydligt pläderar för vad vi vill se i stället, alternativt vill bevara.

Med anledning av första maj skrev jag om hur socialdemokraternas långa maktinnehav konstant kombinerats med en förmåga att kontinuerligt stå i opposition. Mot sig själva och mot omvärden. Alliansen - och Moderaterna - måste lära sig att göra samma sak.

Men, det krävs även att en bredare borgerlighet deltar i debatten. Det är därför viktigt att Timbro ger sig in i leken på allvar med sin Idékommission, men det behövs mer. Borgerliga ledasidor, SNB, Captus, alla måste bli bättre på att utmana och komma med nya idéer.

Så klart vore det även önskvärt med någon form av konservativ tankesmedja men så länge det inte finns så får vi som är konservativa delta i det offentliga samtalet på annat sätt.

Vad vill vi, vart vill vi, hur ska det går till? Det här är frågor som den samlade borgerligheten bör diskutera. Inte nödvändigtvis för att vara överens. Men åtminstone för att ha ett hum om hur den borgerliga politiken bör se ut framöver.

KB, SyD, S, GP, B.

Läs även andra bloggares åsikter om moderaterna, Borgerligheten, socialdemokraterna, politik, idédebatt, debatt, länkar.

Fler jobb, inte fel jobb

Så, då var man hemma igen efter Moderaternas Sverigemöte. Det har varit två intensiva dygn med mycket stå-gå-lyssna men stämningen har varit på topp och alla som jag har mött har varit på gott humör.

Reinfeldt, Borg och Arkelsten var alla på hugget i sina framföranden och den stora behållningen nu kommer vara känslan att vara en del av ett parti som faktiskt har en tanke och en vision om vad det svenska samhället behöver för att utvecklas framåt.

Statsministerns avslutningstal, även om det inleddes lite sävligt, var helt klart konferensens höjdpunkt. Han kom verkligen igång under andra halvan och det var befriande att höra hur mycket moderaternas syn på arbete och dess värde för människan skiljer sig från socialdemokraternas.

Moderaternas utgångspunkt är att de flesta har en arbetsförmåga, men att arbetsmarknaden kan behöva justeras för vissa. Målet är dock att öka drivkrafterna till arbete och att alla som jobbar ska få mer pengar kvar i plånboken.

Inte särskilt vare sig extremt eller oväntat, men för oppositionen verkar det vara det mest skrämmande i hela världen.

Vår utgångspunkt är inte heller, till skillnad från socialdemokraterna, att peka ut vissa jobb som "fel" jobb (eller som skitjobb). Alla jobb behövs och alla jobb är bra jobb. Vi talar därför inte om fel jobb, utan om fler jobb.

Det är svårt att låta bli att låta som en partimegafon efter dagar som dessa men helgen har i stort varit inspirerande. Självklart finns det politiska vägval framöver som man kan oroa sig över i olika grad, även för oss.

Partiet ska till exempel ta fram både ett idépolitiskt- och ett kommunalpolitiskt program (För beslut på partistämman i höst) och det är viktigt att dessa fylls med rätt saker. Det är dock interna frågor som kommer finnas med i processerna ett tag till. Men jag hyser tillförsikt.

Nu tror jag dock att jag tar helg.

SvD, DN, SR, PB, Exp1, Exp2, Exp3, SMP, GP1, GP2, GP3, SVT1, SVT2, SyD.
TB, GP, FK, PA.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, Sverigemötet, Jobbskatteavdrag, socialdemokraterna.

Morgonens kranka blekhet

Det är lördag morgon och klockan är strax efter nio. Det blev ungefär fem timmars sömn i natt men eftersom jag har fördelen av att inte dricka alkohol så känns det ändå helt ok. Gårdagen var i alla fall mycket trevlig, trots att Sven-Ingvars och Starboys stod för delar av underhållningen.

Just nu sitter jag på ett seminarium om Moderaternas nya idéprogram. Partistyrelsen tillsatte i höstas en grupp för detta och den leds av riksdagsledamot Jessica Polfjärd. Tanken är att arbetet ska redovisas i juni och en av målsättningarna är att ta fram ett program som skapar förtroende för våra moderata frågor (så klart).

Ansatserna i arbetet verkar goda och tanken är att man inte bara ska fokusera på dagsaktuella frågor. Programmet ska ändå hålla över ett par val och inte bara fram till 2014.

Det nuvarande är från 2001 och det är nog rimligt att ha ett decennium som mål för hållbarheten. Frihet är ledordet i gruppens arbete och lyckas man kombinera det med en ansvarstanke så tror jag faktiskt att det kan bli bra.

Om du är moderat så finns det möjlighet för dig att göra inspel till gruppen fram till slutet av månaden. Det finns kontaktuppgifter på moderat.se.

SvD, SyD, AB, NWT, PA, PB.

- Posted using BlogPress from my iPhone

The Hökmark Collection

På Sverigemötet finns det även plats för mode. Nedan ett plagg ur Gunnar Hökmarks senaste kollektion.


SR, Exp.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Anders Borg på Sverigemötet

Anders Borg på Sverigemötet. Han konstaterade bland annat att det är bra att Sverige har en Luthersk syn på arbetsmoral.


Exp, DI, TB, NWT.

- Posted using BlogPress from my iPhone

@Arkelsten på Sverigemötet

På plats i Karlstad CCC. Det är fullsatt så det verkar som att de flesta (som ska vara här) är här nu.


Sofia konstaterar att det här är Moderaternas första stora möte sedan valet och påminner oss om att det aldrig har funnits så många nya moderater som nu. Moderaterna gick fram inom nya grupper i valet 2010 och vi fick förmånen att styra landet.

Viktiga saker att faktiskt tänka på i sin vardag som politiker. Oavsett vad som emellanåt står i media så röstade faktiskt ca 30 procent av Sveriges (rösträttsberättigade) befolkning på Moderaterna.

Några citat från talet:
-Vi håller på med politik för att vi bryr oss om människor
-Vi driver skolpolitik för att rusta människor
-Vi sänker skatten för att det ska löna sig att arbeta
-Vi har väljarnas förtroende för att vi utgår från Sverige som det ser ut i dag
-Vi bygger vår politik på frågor som människor ställer i sin vardag
-Vi kan jobbfrågan bättre än något annat parti

En stor del av talet i övrigt handlade om det faktum att Moderaterna som parti har ett lågt förtroende för sin politik inom välfärdsområdet. För att råda bot på det måste moderata kommunpolitiker bli bättre arbetsgivare samt öka de offentliganställdas makt över sin vardag.

Även miljö fick stort fokus, samt det nya idéprogram som partiet håller på att ta fram. Sofias medskick till arbetet med programmet var att "det är med idéer som grund vi skapar ett friare Sverige".

Exp, KP, TB, TM.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Morgon i Karlstad

Sitter och äter frukost i Karlstad. Underbart med hotellfrukost, som vanligt. Det har hittills inte blivit så mycket politik (Sverigemötet har ju inte börjat än) men många kom redan i går så var man än tittade i centrala Karlstad i går kväll såg man moderater.

Har redan lyckats göra det jag hoppades att jag skulle göra. Det vill säga träffa före detta kollegor och bekanta, och göra mig några nya bekantskaper.

Snart börjar evenemanget och en av de inledande punkterna är partisekreteraren Sofia Arkelsten. Jag hoppas kunna skriva lite om talet så jag återkommer.

ER, TM, TB, AB, NM.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dags för Sverigemötet!

I morgon börjar Sverigemötet. Det vill säga det som tidigare hette Kommunala rikskonferensen (förkortat Kriks). Det är ett årligt återkommande evenemang för moderata kommunpolitiker och i år tror jag att vi blir ca 1 700 personer som samlas i Karlstad.

Jag hoppas så klart på att träffa många vänner, bekanta och före detta kollegor, men även på att jag ska göra mig en del nya bekantskaper.

Ni kan nog förvänta er en del bloggande men framför allt mycket twittrande från Karlstad de närmsta dagarna.

Vi som ses där; Vi ses! Tåget går redan i eftermiddag.

Ni som inte kan vara där kommer kunna titta på en del av innehållet på Kunskapskanalen i nästa vecka.

GH, TB, TM, PA, AA, JN, MÖ, F.

Läs även andra bloggares åsikter om moderaterna, politik, Sverigemötet.

Friskhetens pris

För ett par år sedan tog SKL fram en rapport (som jag skrev om här) där det framgick att kostnaderna för vård och omsorg hade ökat mer än vad befolkningstillväxten egentligen borde gett vid handen. Mätperioden som SKL utgick ifrån startade 1980.

I dag påbörjar DN en artikelserie om svensk sjukvård som verkar konstatera samma sak. Trots alla larmrapporter om brist på resurser så kostar svensk sjukvård mer än någonsin.

Det verkar dock som att vi i dagsläget får mer valuta för pengarna i form av räddade liv och fler friska människor. Något som så klart är både glädjande och roligt.

I artikeln står det emellertid något som jag tycker är lite märkligt. Det står att samhällen lägger ner en större del av BNP på sjukvård ju rikare det samhället blir. Betyder det att vi blir sjukare ju rikare vi blir, eller handlar det helt enkelt om att vi tycker att vi får råd att lägga pengar på sjukvård i större utsträckning?

Eller beror det kanske på att det är vården i sig som blir dyrare ju svårare fall vi lyckas ta hos an?

Jag har så klart inga svar men jag gissar på att allt av det ovan nämnda spelar in. Den ytterligare frågan blir då hur långt den här utvecklingen kan gå. Hur mycket dyrare är det rimligt att sjukvården blir? Och vem ska egentligen betala för fördyringen?

Något som behöver tas in i beräkningen framöver är det som debatterades i DN här om veckan, det vill säga medikaliseringen av tillstånd som egentligen inte är att betrakta som sjukdomstillstånd.

Kan man få ner den samhälleliga kostnaden för behandlingen av den typen av tillstånd frigörs så klart pengar för mer specialiserad vård. Vilket bör vara det som ska stå i fokus.

Beroende på den kommande kostnadsutvecklingen så det kan även vara rimligt att se över vad som ska bekostas av det offentliga och vad som ska bekostas av den enskilde. Det offentliga kan rimligen inte stå för alla kostnader i längden. Inte om kostnadsutvecklingen fortsätter i samma takt i alla fall.

Förhoppningsvis kan Borgkommissionens rapport finnas med som underlag i de framtida diskussionerna på området.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, AS.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, sjukvård, Ekonomi, borgkommissionen, SKL.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Från undangömda till filmstjärnor. Utvecklingen för synen på utvecklingsstörda har verkligen varit remarkabel.

Alice Teodorescu om vad som finns bortom multikulti.

Förnekar LO fakta om ingångslönernas påverkan på arbetsmarknaden?

Emanuel Karlsten skriver bra om Kalla Faktas tveksamma "granskning" av Frälsningsarmén.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, multikulti, arbetsmarknad, religion.

Den Beridna högvakten

I går träffade jag (i tjänsten bör kanske tilläggas) Beridna högvakten. Deras verksamhet är mycket uppskattad av många stockholmare men kanske framför allt av de många turister som hänförs av de vackra hästarna och den ceremoni som de bistår hovet med.

På deras hemsida står att läsa följande om deras verksamhet.

Den beridna vaktparaden är en symbol för hela Sverige och spelar också en betydelsefull roll som en del av det svenska kulturarvet. Vid statsbesök, nationaldagsfirande och Riksdagens högtidliga öppnande samt naturligtvis vid högvaktslavlösningar fyller dess närvaro en oersättlig funktion.

Beridna högvakten är en medlemsorganisation som helt och hållet lever på sina medlemmar och sponsorer. De är således inte en del av hovet, vilket kanske många tror.

De fyller dock en viktigt funktion i det ceremoniella livet kring våra mer högtidliga offentliga stunder. Det var därför väldigt roligt att träffa del och få höra dem berätta om sin verksamhet.

Den Beridna högvakten är värd att bevara. Om inte annat som den utsmyckning av det offentliga rummet som den faktiskt är. Människor behöver ceremonier, och den Beridna högvakten bistår med en mycket ståtlig sådan.

För den som är intresserad så kan man "gilla" Beridna högvakten på Facebook.

Läs även andra bloggares åsikter om civilsamhället, historia, kultur, Stockholm, svensk kultur, sverige.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Att tro på Gud är bra för hälsan.

Sektor 3 tycker att de svenska partierna saknar sjukdomsinsikt om sina sjunkande medlemssiffror.

Annie Johansson klargör att fattiga barn främst lever i familjer där föräldrarna är invandrare med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det är arbetsmarknaden det är fel på.

Läs även andra bloggares åsikter om nyheter, länkar, bloggar, religion, integration.

Tories fick egen majoritet i Kanada

Att det konservativa Tories fick egen majoritet i gårdagens val i Kanada verkar inte vara någon stor nyhet för svensk media. De enda som rapporterar är Ekot.

Jag säger grattis till Stephen Harper som nu för första gången kan bilda majoritetsregering!

Uppdatering: I dag vid lunch skrev DN om Tories valseger. Inramningen är dock lite märklig.

TGAM, DE, C, WP, HG, SR, SY, SvD.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, Kanada, konservatism.

Dagens länkar (från Konservativa tankar)

Svenska frikyrkor är tydligen under press.

Stora skillnader mellan de rödgrönas budgetförslag.

Som medlem i Svenska Missionskyrkan känns det tråkigt att GF-styrelsen inte lyckats vaska fram ett namnförslag till posten som kyrkoledare för det kommande gemensamma samfundet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Oh, the joy

Jag ser framför mig hur amerikanska familjer nu dansar runt och ropar "Usama is dead!", likt hur ett samstämmigt kollektiv gör i Lukas Moodyssons film Tillsammans. Fast då är det Franco som dött.

Dagens besked är en enorm seger för den amerikanska presidenten, och för det amerikanska kriget mot terrorismen. USA har nu visat att de är uthålliga och att de menar allvar.

Jag gissar att Obamas opinionssiffror kommer att öka dramatiskt framöver.

Den huvudsakliga glädjen i dag består dock av att världen slipper åtminstone en galning.

D, DN1, DN2, DN3, SvD, AB, GP, Exp1, Exp2, SR, DI.

Läs även andra bloggares åsikter om usa, terrorism, politik.

Sköna första maj?

Sedan 1932 har Socialdemokraterna suttit på regeringsmakten under ca 66 av 79 år. De har således haft stor frihet att forma Sverige efter sin egen vilja. Något de så klart även gjort.

Från 1950 fram till slutet av 70-talet byggdes offentlig sektor ut, skattetrycket ökade från 20 till 50 procent och genom ett korporativt system byggdes socialdemokratin in i stora delar av den offentliga samhällssektorn.

Trots det har man kontinuerligt demonstrerat på den sedan 1939 allmänna helgdagen första maj. Något som i bakspegeln nog bör ses som ett genialt PR-knep utan motstycke. Trots att man innehaft makten, och således varit "makten" i samhället, har man lyckats skapa en bild av att det hela tiden finns krafter som arbetar mot socialdemokratin.

Man har även förfäktat idén om att det hela tiden finns mer att göra för att komma närmare det jämlika, politiskt fulländade samhälle som man vill uppnå. Historiskt sätt bör därför första maj ses som en arena där socialdemokratin kunnat kräva mer reformer, för att sedan genomdriva dem politiskt.

Demonstrationstågen gjorde att det hela tiden såg ut som att det fanns en folklig förankring bakom den förda politiken. Att det i stort var samma personer som gick i tågen och sedan genomförde politiken låtsades man inte om.

I dagsläget är det emellertid allt färre som går i tågen. När jag var liten, under uppväxten i Katrineholm, behövdes det två musikkårer i tåget (en längst fram och en längre bak) för att alla skulle kunna höra dem. I dag räcker det dock med en, och alla deltagare hör gott och väl den musik som spelas.

Gissningsvis har det under årens lopp blivit allt mer oklart vad man egentligen demonstrerar mot. Om man själv sitter på makten, varför då gå ut i snålblåsten och ropa ramsor om arbetstid och arbetsrätt?

I dagsläget, med borgerlig regering, har jag större förståelse för att den samlade vänstern tycker det känns viktigt att demonstrera. Min uppfattning är dock att tågen trots det inte är längre än vad de var för 6 år sedan. Det är de närmast invigda och redan engagerade som deltar. Inte några breda massor.

Varje parti och varje fraktion går dessutom för sig själva och ställer ofta helt olika krav på vad politiken bör leverera.

Det är lite oklart vad jag egentligen vill ha sagt med den här texten. Kanske att fenomenet första maj har sprungit ifrån arbetarrörelsen? I en tid när det inte längre är självklart att man sitter vid makten går det inte att använda demonstrationstågen som förtrupp inför kommande politiska beslut.

Att dagen dessutom går i slentrianens tecken gör nog att den för utomstående framstår som intern och snävt partipolitiskt. Den samlade vänstern bör nog därför fundera på vad man vill att dagen ska vara framöver. Man kan inte bara, som Göran Greider och andra, leva på att dagen i fråga har haft en historisk betydelse.

Om första maj ska kvarstå som arbetarrörelsens dag så måste något drastiskt hända i den interna synen på den. Annars kommer kanske KD:s familjedemonstrationer vara större tillställningar om några år.

AB1, AB2, AB3, SR1, SR2, SR3, SR4, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, Exp1, Exp2, Exp3, PB1, PB2, R, KK, SvD1, SvD2, SvD3, GP, SVT.
TB, GH, RB, CBH, FS, ES, ML, JI.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, facket, LO.