fredag 18 juni 2010

Obligatorisk eller inte?

Det verkar som att SCB har publicerat statistik över vilka som lämnat a-kassan under de senaste åren. Jag kan tyvärr inte hitta den men det verkar som att oppositionens alla farhågor i stort har motbevisats.

Men långt ifrån alla tycks ha tvingats ut i otrygghet. Av de 405.000 som hoppade av 2006-2007, var 41 procent, omkring 165.000 personer, 55 år eller äldre med inte så lång tid kvar till pension. Det innebär att omkring var femte äldre än 55 år lämnade a-kassan.

Många avhoppare tycks också haft marginaler för att klara arbetslöshet. Drygt 110.000 hade en förmögenhet på minst en miljon kronor.

Människor har således gjort en kalkylerad beräkning och kommit fram till att man har råd att stå utanför, inget konstigt med det. Sven-Erik Österberg ser dock fackets ställning som hotad i och med att förbunden får allt färre medlemmar. Men hur rimmar det egentligen med att Arbetslöshetskassornas Samarbetsorganisation (SO) framställer a-kassorna som fristående från fackförbunden? Vems version är den rätta?

Skattemedel bekostar i dagsläget runt 75 procent av kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen. Den siffran var tidigare runt 90 procent. I Sverige har vi alltså ett system där fristående fackföreningar administrerar en statlig försäkring. Det är knappast rimligt och Socialförsäkringsutredningen har ett digert uppdrag i att ta fram ett förslag på hur en eventuell obligatorisk arbetslöshetsförsäkring skulle kunna se ut.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen på området. Jag är nämligen inte säker på vad jag själv tycker är en önskvärd utformning. Kanske är Skattebetalarnas socialförsäkringspeng det mest attraktiva förslaget hittills?

torsdag 17 juni 2010

En liberal-konservativ ekonomi för Europa

Fredrik Reinfeldt och David Camerons artikel på DN-debatt i dag är ett tydligt rop på budgetbalans och frihandel. I mina ögon precis vad Europa behöver. Allt för många länder har levt över sina tillgångar, och allt för många flörtar med protektionism.

Om Europa som helhet ska komma på fötter igen så behöver vi mer utbyte länderna emellan, mer utbyte med övriga världen och bättre budgethushållning inom länderna. Sunda ekonomier helt enkelt... lite som Sveriges skulle man kunna säga. Kan man tänka sig att Vänsterpartiet är helt emot?

För det första måste vi få kontroll på dagens ohållbara skuldnivåer. Det står här klart att vissa länder har drabbats hårdare än andra. Sverige är, till följd av en ansvarsfull ekonomisk politik som inte levt över sina tillgångar, ett av de medlemsländer som klarat krisen bäst.
[...]
Svåra beslut kommer att krävas, men det är likafullt nödvändigt att regeringar med stora underskott minskar utgifterna för till exempel olika transfereringar och bidragssystem. I sken av den ekonomiska verkligheten behövs insikt om att det finns saker vi inte längre har råd med.
[...]
Att enbart hantera dagens ekonomiska underskott menar vi vore ett otillräckligt svar på den situation vi nu ser. Länder över hela Europa behöver i grunden förändra hur de hanterar sina offentliga finanser. Detta för att skuldkriser av den omfattning vi nu ser inte ska uppkomma igen. Intentionerna i stabilitets- och tillväxtpakten måste tas på allvar. Bättre säkerhetsmekanismer behövs för att förhindra att medlemsstater spenderar och lånar för mycket.

tisdag 15 juni 2010

Om prinsar och prinsessor

När riksdagen 1981 ändrade den svenska successionsordningen till förmån för full kognatisk tronföljd gjordes även en annan förändring som det sällan talas om.

Tidigare stod det att ättlingar till Carl XIV Johan, tillhörande kungahuset var berättigade arvingar till den svenska tronen. Detta ändrades till ättlingar till Carl XVI Gustaf. Baktanken var, tror jag, att antalet berättigade arvingar på sikt förväntades decimeras till ett minimum varpå republik skulle kunna införas.

Det man inte tänkte på var att även kungahuset kan förändra sina traditioner. Ingen tror väl till exempel att Carl Philip kommer att berövas sin prinstitel om han gifter sig med en kvinna av folket?

Det svenska kungahuset kommer därför, i takt med att våra nuvarande prinsar och prinsessor gifter sig och skaffar barn, fyllas på med långt många fler arvsberättigade personer än vad våra lagstiftare nog hade i åtanke i början av åttiotalet.

Ödets ironi kanske? Eller bara en smart anpassning av Hans Majestät Konungen? "För Sverige i tiden" så att säga.

måndag 14 juni 2010

Mera kärnkraft!

Vad håller egentligen Greenpeace på med? Om de hade någon form av rim och reson i kroppen så skulle de vara för kärnkraft, för en vidareutveckling av processerna som ger oss el och energi genom kärnkraft, samt för en utbyggnad av hela kärnkraftsapparaten.

Men i stället så är man mot. Och visar det genom att bryta sig in på Forsmark. Utklädda till förnyelsebara energikällor...

Energikällor som i dagsläget endast bidrar med en bråkdel i förhållande till kärnkraften. Enerigkällor som inte klarar sig utan statliga subventioner för att över huvudtaget vara livskraftiga.

Men visst ja... Greenpeace (och Miljöpartiet) vill ju att vi ska glömma bort våra liv som vi lever dem i dag, och att i stället "återgå" till ett mer naturligt leverne. Utan bilar, flygplan, världsvida kommunikationer och annat trams.

Hur många tror de egentligen att de ska få med sig på det?

söndag 13 juni 2010

Det blir du och jag som får betala

Skattebetalarnas förening har i en nyligen presenterad rapport stuckit håll på myten att det är de "rika" som har gynnats mest av alliansens politik. De konstaterar till exempel att:

– Bara 1,3 procent av jobbskatteavdraget har gått till personer med miljoninkomster. Resterande 98,7 procent har gått till resten av löntagarna.

Saken är ju den, att de höginkomsttagare som Socialdemokraterna ständigt talar om, är så få att det i statsbudgeten knappast blir några pengar att tala om.

”Miljonärerna” är till antalet ungefär 1,6 procent av dem som jobbar heltid. De tjänar 4 procent av förvärvsinkomsterna och betalar 8 procent av alla direkta skatter på individer.

Skulle alla ”miljonärernas” förvärvsinkomster rent teoretiskt konfiskeras helt räcker pengarna bara till att driva offentliga sektorn en och en halv vecka extra.

Att som sossarna då hävda att de "rika" ska betala mer till välfärden är således en lögn. Sossarna behöver få in långt mycket mer pengar än vad den tionde decilen kan levera... om de vill bekosta sina förslag vill säga.

Den enda slutsats som kan dras av det är att det är du och jag som kommer få betala för oppositionens bidragslinje om olyckan skulle vara framme den 19 september. Som tur är så verkar det som att opinionsvinden blåser åt rätt håll igen.

lördag 12 juni 2010

Positiv bröllopstrend

Kanske betyder det ingenting, men det känns ändå positivt att Skansens Drop in-bröllop lockade flera hundra par.

Som jag ser det så är det en god sak att par väljer att ingå äktenskap för att på så sätt knyta sig själva närmare varandra, och jag personligen är ganska ointresserad av hur själva akten går till. Huvudsaken är att man på ett eller annat sätt lovar varandra trohet och ömsesidig kärlek.

Skansen är en vacker plats så jag har full förståelse för att man väljer att gifta sig där om man får chansen. En sak undrar jag dock; hade paren som dök upp på Skansen i dag egentligen planerat för en annan typ av bröllop men sen valt Skansen när de såg att möjligheten gavs? Man menar, man var ju ändå tvungen att ha gjort hindersprövning i förväg så det kan ju inte ha varit hur spontant som helst?

Hur som helst så önskar jag alla nygifta par lycka och välgång i sina äktenskap!

fredag 11 juni 2010

Dagens storm i ett vattenglas

Det verkar som att dagens storm i ett vattenglas är nyheten att Tidningen Dagen nekat en annons för ett HBTQ-läger. Och tänk, jag som trodde att man själv avgjorde vad ens tidning ska innehålla?

Självklart har man rätt att neka annonser som man inte tycker passar, det är inget konstigt med det. Det kallas äganderätt.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kristen-tidning-stoppade-lagerannons_4851911.svd

Äntligen förbjuds tidelag

Det var väl på tiden!

Eskil Erlandsson går nu ut och säger att det behövs en särskild lag mot tidelag, och jag håller med... det gör det. Det tidigare förbudet avskaffade samtidigt som homosexualitet avkriminaliserades i Sverige men jag tycker verkligen att det är på sin plats att återinföra ett förbud mot tidelag.

Det är inte rimligt att det bara är djurskyddslagen som reglerar den här frågan eftersom det, hur tokigt det än kan låta, kan bli en tolkningsfråga huruvida ett djur har lidit eller ej. Det enda rimliga är ett förbud. So go ahead Eskil.

Uppdatering:
Nu skriver DN om det också:
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/erlandsson-vill-forbjuda-tidelag-1.1120165

Politisk representation

I går rapporterade media om att kandidaterna till länets politiska församlingar har blivit rikare. Och i dag rapporteras det att de har blivit äldre. Betyder det att länets pensionärer har fått mer pengar i plånboken?

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 10 juni 2010

Positiv psykologi

Bengt Brulde och jag verkar ha en liknande syn på livet. Bortsett från att inte jag nödvändigtvis anser att den moraliska ansatsen behöver vara fullt så vid så håller jag helt med om att människan som individ behöver samband och sammanhang.

Som sagt, jag anser inte att vi har ett direkt moraliskt ansvar för alla människor i hela världen utan främst gentemot människor i vår mer omedelbara närhet... Men artikeln är tänkvärd.

Livet går inte ut på att vara lycklig.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Hemma

Sveriges beredskap är god...

...den ekonomiska alltså.

Sossarna och oppositionen vill inte erkänna att Sverige och dess regering faktiskt har lyckats bäst av alla länder i europa. Vi har inga enorma budgetsunderskott, vi måste inte göra stora saneringar av den offentliga ekonomin, arbetslösheten har inte stuckit iväg så som man befarade.

Trots det svartmålar man Sveriges ekonomi och regeringens arbete. Och rent politiskt så är ju det inte så konstigt.

Man jag hoppas att Sahlin och Östros, åtminstone nån gång ibland, funderar på hur det hade sett ut om de hade fått genomföra allt som de föreslagit när de upprepat sitt mantra "för lite, för sent". Eller om regeringen inte hade gjort sina förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna... Var hade vi stått då?

Knappast där vi är i dag.

På Bilprovningen för sista gången?

Sitter just nu och väntar på min tur hos Bilprovningen. Det kan dock bli sista gången som jag åker just hit för att kontrollera om min bil är körduglig. Den första juli öppnas nämligen den här marknaden upp för fler aktörer. Undrar vem/vilka som kommer erbjuda sig att besiktiga mina bilar nästa år?

Skickat från min iPhone

onsdag 9 juni 2010

Regeringen fick rätt: Utanförskapet har minskat

Trots utsagor från oppositionen om att allt skulle vara nattsvart, ekonomin på väg åt fel håll och arbetslösheten i topp... så lyckas ändå regeringen, under pågående ekonomisk världskris, att sänka utanförskapet i Sverige.

Något fler får socialbidrag just nu men det är vanligt i ekonomisk nedgång (men tittar man på till exempel Stockholm så är faktiskt andelen stockholmare som lever på socialbidrag just nu rekordlågt). I övrigt så lever nu färre personer i Sverige på ersättning från sjuk- och/eller arbetslöshetsförsäkringarna i förhållande till 2006.

Kontentan = Utanförskapet har minskat!

God natt

Lars Ohlys dubbelmoral pt. II

Lars Ohly tog tydligen inte till sig av mitt tidigare inlägg om hans dubbelmoral utan vidhåller att det är rimligt att fotbollsspelare får skattesänkningar, men inga andra.

Jag kan verkligen inte förstå hur han tänker när han säger att det är rimligt med särskilda skatteregler för att uppmuntra en elit inom idrotten, samtidigt som han anser att personer som har en mer normal inkomst av tjänst (dvs inte är fotbollsproffs), proportionerligt ska betala mer i skatt ju mer personen i fråga tjänar.

Borde det inte vara mer rimligt att skapa ett skattesystem som uppmuntrar alla till att försöka bli framstående inom sitt område? Ett skattesystem där hårt arbete verkligen lönar sig?

Goda nyheter om sprutbyte och opinionen

Svenskan rapporterar i dag att Moderaterna i Stockholms läns landsting lyckades få till en återremiss av ärendet som skulle öppna för sprutbytesprogram bland narkomaner i Stockholm län. Ett glädjande besked i mina ögon även om det de fakto endast förhalar beslutsfattandet med några veckor. Det är dock viktigt att frågan debatteras så mycket som möjligt och att alla eventuella frågetecken reds ut.

Jag håller helt med Föräldraföreningen mot narkotika när de säger att det länets narkomaner behöver inte är nya sprutor utan vård och avvänjning. För jag har svårt att se hur nya sprutor kan bidra till det. Rent juridiskt borde det även vara tveksamt om det är lagligt att underlätta för missbruk när svensk lagtext är så uppenbart mot all form av narkotikabruk.

En annan god nyhet är att ännu en opinionsanalys där Moderaterna är större än Socialdemokraterna har presenterats. Tyvärr ligger Kd under spärren men det hinner de nog reparera.

tisdag 8 juni 2010

Kapitalismen här för att stanna

PJ Anders Linder slår huvudet på spiken i dag. Han konstaterar att sannolikheten för att ett annat ekonomiskt system ska ta över efter kapitalismen är liten, och att det i så fall kommer ta väldigt lång tid.

Det är ju enkelt att peka på de positiva följdeffekter som marknadsekonomi har fått världen över... och vilka förödande konsekvenser andra ekonomiska system har lett till. I Kina i dag ställer den ökade ekonomiska friheten också större krav på individuell frihet... och dess tu går hand i hand och förutsätter varandra. Endast genom marknadsekonomi kan vi skapa fria samhällen. Socialism, kommunism och andra totalitära läror leder till inskränkningar, ofrihet och i förlängningen förtryck.

I övrigt så måste jag säga att det är mycket märkligt att Kommunal nu ska gå ut och kräva lagstadgad tvångsdelning av föräldrapenningen... trots att deras medlemmar är emot.

måndag 7 juni 2010

Elittyckande och övriga pekpinnar

Kanske inte helt förvånande, men jag anser att Göran Hägglund har många poänger i DN:s porträtt över KD-ledaren. Han säger bland annat:

– Det måste finnas ett utrymme för människor att själva kunna avgöra saker och ting. Annars plockar vi ifrån människor beslutandeförmågan men också ansvaret för de egna besluten.

Något som i mina ögon är helt självklart. Precis lika självklart som att den "starka" staten måste bekämpas. Dessa tu går dock hand i hand och förutsätter dessutom varandra. Om vi vill ge människor större makt över sina egna liv och val så måste också statens makt minska.

Det står dock kulturelit, och alla andra också för den delen, fritt att saluföra sina åsikter helst de vill. Problemet uppstår när offentliga organ och politiska företrädare börjar anamma deras politiska åsikter som gör gällande att individer inte själva skulle vara kapabla att fatta egna beslut.. och i förlängningen dessutom ställer krav på att lagstiftning och liknande anpassas så att människor inte kan välja "fel".

Denna utveckling, som vi tyvärr har sett en hel del av i Sverige, måste på något sätt fås att dras tillbaka. Att ryggmärgsmässigt ropa på reglering och anpassning så fort det statiska utfallet inte faller en i smaken skapar inte fria individer.

Passade nog så har Göran Hägglund en gästkrönika på hemsidan Alliansens Vänner i dag. Den följer samma tema som DN:s artikel.

söndag 6 juni 2010

Kristna ungdomsförbund och diskriminering

Jag måste säga att jag tycker att Ungdomsstyrelsens definition av diskriminering är lite märklig. Om ett påstående om vilken samlevnadsform som är att föredra tolkas som diskriminering så borde väl även, om man ska vara stringent i alla fall, negativa uttalanden om "heteronormen" och den samlevnadsform som den förespråkar också vara diskriminering... men det antar jag att Ungdomsstyrelsen inte kommer att säga.

Nu ska självklart människor inte trakasseras eller utsättas för hot eller liknande. Men att säga att man inte accepterar homosexuell samlevnad, inom sin egen organisation, kan aldrig vara diskriminering. Det står heller inte i motsatsförhållande till att vilja arbeta för likabehandling och alla människors lika värde. Det gäller att skilja på sak och person.

Den stora frågan som väcks är emellertid huruvida ungdomsförbund och andra organisationer överhuvudtaget ska få statsbidrag. I ett system där organisationer sköter sig och sitt på egen hand så behövs inga statliga pekpinnar på hur de ska bedriva sin versamhet... så länge de skriver under på demokratiska värderingar och allas lika värde vill säga. Våld, hot om våld, trakasserier och liknande är alltid olagligt, oavsett vem som utför det.

Min idealsamhälle i just den här bemärkelsen måste nog sägas vara USA. Där kan Amishfolket leva sida vid sida med allehanda andra grupperingar (oavsett om det är andra kyrkor, trosinriktningar eller homosexuella det handlar om). För mig är det självkart att det är ett sådant samhälle vi vill ha.

Live and let live, som de säger over there.

Svenska flaggans dag



Hoppas att ni får en trevlig nationaldag!

fredag 4 juni 2010

Teknikens under

Det här är ett test för att se vad man kan göra med hjälp av teknik. Även om jag inte tror att alla tekniska framsteg per definition är av godo så kan man onekligen göra mycket med hjälp av en Iphone och sociala medier.

Till exempel verkar det som att man kan nå ut med sitt budskap genom att koppla ihop konton etc.

Bara för att man är konservativ så betyder inte det att man inte kan ta hjälp av de medel som står till buds.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Hemma

Satsa på välfärden genom att minska det offentliga!

Här kommer lite trevlig helgläsning från de småländska skogarna. Läs och begrunda!

http://emilstankar.se/?newsitem=6005

En bra dag för Moderaterna!

Det börjar se allt bättre ut i opinionen. Sossarna rasar och Moderaterna går upp. Alliansen leder med nästan 6 procent i den mätning som presenterats i dag.

Det kan dock vara farligt att läsa opinionsundersökningar och vi ska absolut inte sätta oss till rätta i båten än. Jag hoppas dock, och tror, att den senaste tidens mätningar snarare sporrar till mer kampanjinsatser och ett hårdare jobb från alla som är engagerade i och för alliansen.

Tillsammans ska vi jobba för att få förtroende i fyra år till. Då ska vi göra Sverige ännu lite mer borgerligt, ännu lite mer fritt... och helt enkelt bättre.

torsdag 3 juni 2010

Drömmen om lika utfall leder till att svagare grupper hamnar efter

I både Svenskan och DN finns det i dag ledare som tydligt klargör vad socialdemokraternas strävan efter lika utfall leder till.

I skolan leder det till att svagare grupper hamnar efter, får svårare att klara skolan och därmed också får det svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Inom vården så handlar det om att redan resursstarka personer kan få den hjälp de behöver utan att vänta (genom att kunna systemet, känna läkare etc) medans resurssvaga snällt får vänta i väntrummet.

Socialdemokraterna och de andra vänsterpartierna drömmer sig emellertid tillbaka till en tid då ovan nämnda utfall var ännu tydligare. På vårdområdet tar sig drömmandet uttryck i ett motstånd till vårdval och fri etablering och på skolområdet genom ett vurmande för en betygslös flumskola.

Det de inte har förstått är att en ransonerad och centralstyrd vård leder till köer och gräddfiler för dem som kan, och att en betygslös flumskola leder till att de barn och ungdomar som inte kan tillgodagöra sig eller hitta kunskap på egen hand, och dessutom aldrig får veta det genom betyg, hamnar efter och får det svårare senare i llivet.

Drömmen om lika utfall för alla leder således till att svagare grupper hamnar efter...

onsdag 2 juni 2010

Gaza

Bilder på hur israeliska soldater bemöts ombord på ett av Ship to Gazas skepp:
Fredligt motstånd?

Moderatprat, Rickard Wendel, Gunnar Hökmark, Dick Erixon, Elisabeth Svantesson.

Kungar och sånt

De flesta av er följer den säkert redan, men jag vill ändå tipsa om Dick Harrisons Kungablogg på Svd. Harrison är extremt kunnig och mycket informativ i sitt skrivande. Han skriver ofta med glimten i ögat vilket jag bara tycker är trevligt.

Så om ni vill lära er mer om svenska medeltida kungar, eller kinesiska tronpretendenter, så föreslår jag att ni loggar in medans ni kan. Jag tror att tanken är att bloggen ska försvinna när kronprinsessan väl har gift sig.

lördag 29 maj 2010

Det var sossarna fel från början...

Det är oklart vilken sten som författarna till dagens DN-debatt har levt under. De hävdar följande i sin artikel; "Det länge framgångsrika arbete med att utjämna ekonomiska klyftor och statusskillnader i Sverige var en starkt bidragande faktor till att en brun nationalism inte kunde få fotfäste".

Konstigt att det ska behöva sägas men vi tvångssteriliserade romer och utvecklingsstörda i det här landet fram till 1974, bara för att de var annorlunda. Och då hade socialdemokraterna jobbat hårt sedan 50-talet med att jämna ut svenskarnas inkomster (förmögenhetsutjämning hade man då redan slutat att bry sig om). Om folkhemstanken, så som den har manifesterats av socialdemokratin, har lett till nånting så är det rädslan för det man inte känner igen.

Om vi hade haft ett ekonomiskt system som inte bara utgått ifrån att det finns en kaka som alla måste dela på så... och om facket inte hade stoppat arbetskraftsinvandringen på 70-talet så är jag övertygad om att saker och ting hade sett annorlunda ut.

Om det system man lever i, alternativt kommer till, uppmuntrar människor till att pröva sina vingar, om man inte bara ser statiskt på antalet jobb och att man ska göra samma sak hela livet, så blir det inte ett hot när det kommer nya människor till ett land.

Nu lever vi i stället i ett land där det är "mitt" jobb som hotas när befolkningen ökar... och det behöver verkligen inte vara så. Jag är dock helt övertygad om att det är den svenska modellen och socialdemokratin som ska hållas ansvariga för att människor inte är mer förändringsbenägna och öppna i det här landet.

Ser man ekonomi och samhälle som något dynamsikt, som något som växer så välkomnar man nya människor som bidrar. Socialdemokratin tillsammans med facket har i stället sett till att de invandrare som kommit till Sverige de senaste 40 åren i stor utsträckning inte har fått vara med och bidra. I stället har man jämnat ut inkomsterna genom att bygga ut bidragssystemen.

Hur bra tycker ni att det gick Linnea Nilsson och Emil Schön?

onsdag 19 maj 2010

Missionskyrkan och äktenskapsfrågan

Den gångna helgen tillbringade jag i Örebro på Svenska Missionskyrkans årliga kyrkokonferens. Jag var där som ett av ombuden för min församling Immanuelskyrkan i Stockholm. Årets stora frågor var den planerade sammanslagningen av Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Metodistkyrkan i Sverige, samt frågan om vigsel av samkönade par.

Utgången blev att varje enskild församling och pastor själva får besluta om de vill viga samkönade par. Mot det stod kyrkostyrelsens förslag om att rekommendera församlingarna att inte viga några samkönande par innan sammanslagningen av samfunden är klar. Det förstnämnda alternativet, som också ska erkännas ligger väl i linje med Missionskyrkans tradition, vann den slutna omröstningen med 383 mot 374. Det var således oerhört jämt.

Jag personligen röstade för kyrkostyrelsens förslag då jag, Missionskyrkans tradition till trots, inte har några problem med att fatta centrala beslut som gäller för hela samfundet. Pingströrelsen och Evangeliska frikyrkan (EFK), som också delar vår syn på den fristående församlingen, har inte haft några problem med att fatta riktlinjer som gäller för hela respektive samfund.

EFK avsade sig även vigselrätten vilket Missionskyrkan tyvärr inte gjorde. Något som jag på sikt tror är olyckligt. Jag tror nämligen att det bara är en tidsfråga innan det lagstiftas om vigselplikt för alla med rätt att viga. De samfund som inte vill viga samkönade par kommer således tvingas till att avsäga sig vigselrätten förr eller senare.

Nu återstår visserligen att se hur många församlingar och pastorer som verkligen väljer att viga homosexuella. Eftersom de flesta församlingar aldrig ens förättat välsignelse över personer som ingått registrerat partnerskap så torde vigsel av samkönade par ligga ännu längre bort.

onsdag 12 maj 2010

Lars Ohlys dubbelmoral

- Men vi har sämre möjligheter än våra närmaste grannländer att betala bra löner till idrottsutövare på grund av skattereglerna. Det kanske är rimligt att de får särskilda villkor så att vi kan behålla en elit i Sverige.

Ovannämnda citat kommer från Lars Ohly och det är taget från en intervju med honom i Dagens Metro.

Det här är alltså samme man som anser att personer som tjänar över vissa brytpunkter (ca 32 000 och 44 000 i månaden) ska betala en högre andel i skatt, bara för att de tjänar "mer". Det betyder att många ingenjörer, industri- och lagerarbetare, jurister etc. betalar en större andel av sin inkomst i skatt än vad personer som tjänar under brytpunkterna gör.

Trots det verkar Lars Ohly inte tycka att det skulle vara ett problem att införa särskilda skattevillkor för att underlätta för svenska elitidrottmän och kvinnor i Sverige.

Men alla forskare då, eller företagare eller vad det nu kan vara? Som trots allt bidrar till Sveriges ekonomi och välstånd i långt större utsträckning än vad elitidrottare gör... varför ska de straffas med högre skattesatser än "normalinkomstagaren"?

Kan någon förklara för mig varför Lars Ohly vill skapa skatteregler som underlättar för fotbollsspelare att stanna i Sverige, samtidigt som han är nöjd med nuvarande skatteregler som driver framstående forskare ur landet.

tisdag 11 maj 2010

Är du ond lille vän?

Jag, precis som många andra borgerliga, har av politiska meningsmotståndare anklagats för att vara ondsinta och cyniska. De säger sig bygga sin politik på omtanke och godhet, medan vi är kalkylerande och fyllda av baktankar.

Någon som känner igen sig?

Sanna Rayman skriver i dagens SvD bra om denna bildsättning och jag tycker att hon gör det bra. Särskilt då hon via Fredrik Reinfeldts ord faktiskt sätter fingret på vad som är grunden till våra olika utgångspunkter, samt vad det egentligen är som bygger civilsamhället.

Människor med kapacitet att göra gott har något slags moraliskt ansvar att låta den ambitionen gälla också för andra. Jag har haft mina prövningar i livet jag också, men jag har en kraft och en förmåga som räcker utöver att ta hand om mina egna problem. -Reinfeldt

Borgerligheten pratar rätt mycket om civilsamhället. Vad de egentligen menar är det där. Att lägga sin kraft på att ta hand om andras problem och prövningar är inte, som vänstern syrligt brukar hävda, välgörenhet. -Rayman

Det är våra utgångspunkter som är annorlunda, och våra åtgärder för att nå målen. Inga av oss är ondsinta utan vi tror att vi har rätt. Det manifesterar sig bara olika då vänstern har en tendens att misstro människor som inte tror som de.

Motpol har också skrivit bra om det här.

måndag 10 maj 2010

Relativt kloka idéer på socialförsäkringsområdet

Gunnar Wetterberg har ofta kloka tankar på socialförsäkringsområdet. I dag har han presenterat några av dem på Expressens ledarsida. De är väl visserligen inte nya men eftersom debatten främst förs kring höjda eller sänkta tak, eller vilka tidsperspektiv som ska gälla, så är det positivt att någon faktiskt för fram några tänkbara realistiska lösningar.

Det är även viktigt att som Gunnar gör, påpeka att det enda som vänsterns förslag om höjda tak leder till är att skälen för att sluta kollektivavtal på sikt minskar.

Jag tror dock inte att allt kan kopplas till avtalslösningar. Jag tror inte heller att det är önskvärt då det måste finnas möjlighet för personer som står utanför fackföreningens hägn att teckna egna lösningar.

Det är dock en god idé att koppla sjukfrånvaron på arbetsmarknaden till kostnaderna för densamma. Till exempel genom att faktiskt låta den minskade sjukförsäkringsavgiften få genomslag genom att ta bort den allmäna löneavgiften, och inte använda den som regulator.

tisdag 4 maj 2010

Förmögenhetsskapande motåtgärder

För att kunna skapa en förmögenhet genom arbete så måste man ha en inkomst, därtill en tämligen hög sådan. Problemet i Sverige är att allt för få lyckas bygga upp en personlig förmögenhet genom lönearbete. Allt för få tjänar helt enkelt tillräckligt mycket, plus att det svenska skattesystemet missgynnar högre inkomster.

Ta Mona Sahlin som exempel. Hon har under relativt lång tid tjänat förhållandevis bra med pengar. Man hör dock aldrig talas om att hon skulle ha en egen privat förmögenhet. Tvärtom visade tobleroneaffären att hon inte klarade av att betala för sig, trots statsrådslön.

Mot den bakgrundsbilden har den rödgröna oppositionen lagt en skuggbudget, som om det blev verkligenhet, skulle missgynna privat förmögenhetsbildning, hårt arbete, entreprenörskap och riskvillighet. Hela skuggbudgeten genomsyras av jantelagen så till den milda grad att det nästan är skrämmande.

Hur ska vi kunna skapa välstånd om det lönar sig bättre att gå på bidrag än att arbeta? Hur ska vi kunna skapa välstånd om vi inte tillåter att människor som jobbar hårt och tar risker också lyckas ekonomiskt? Hur ska vi kunna skapa välstånd om merparten av våra intjänade kronor och ören går till skatt?

torsdag 29 april 2010

Krav och socialförsäkringar

Egentligen hade jag tänkt tipsa och skriva om David Högbergs artikel om hur kravlöshet skapar oroliga människor...

Men i stället kan jag äntligen skriva att regeringen har tillsatt en socialförsäkringsutredning! Det var verkligen inte för tidigt!

Ulf Kristersson har blivit utnämnd att leda den. Det ska bli spännande att se vilka mer som kommer att ingå. Jag gissar på Gunnar Axén (M), Veronica Palm (S), Solveig Zander (C), Ulf Nilsson (Fp) och Lars Gustafsson (Kd) (det vill säga stora delar av nuvarande socialförsäkringsutskott), plus några till.

Undrar vem som blir huvudsekreterare?

tisdag 27 april 2010

Det vete fåglarna...

Socialstyrelsen har nu tagit beslut att den som vill avbryta sin livsuppehållande behandling ska ha rätt att göra det, förutsatt att han eller hon förstår den information som läkarna ger och konsekvensen av sitt beslut. Och även om jag anser att man inte i alla lägen ska göra allt som står i den medicinska vetenskapens tjänst för att rädda personer från att dö (till exempel väldigt gamla människor som riskerar en sista tid i livet med komplikationer och smärta, eller Jehovas vittnen för den delen, som ju valt att avstå från blodtransfusioner) så är att aktivt hjälpa någon att dö en helt annan sak.

Jag har nog egentligen ingenting emot att man stänger av livsuppehållande åtgärder. Problemet är att läkaren samtidigt förväntas tillhandahålla smärtstillande och sömntabletter. Gör man det så begår man i mina ögon en aktiv handling, helt väsensskild från den att endast stänga av apparater.

Men det är verkligen ingen enkel fråga och jag tror att det är bra att den debatteras. Jag vill absolut inte se någon aktiv dödshjälp i Sverige... men jag tror samtidigt att vi skulle göra oss en stor tjänst om vi kunde avdramatisera döden en smula. Vi ska alla dö, vi vet bara inte när.

Men, jag är inte säker på vad jag tycker. I mina mest fatalistiska stunder så tycker jag inte att man ska försöka bota sjukdomar (som inte går över av sig självt) över huvudtaget. Fast jag är så klart inte säker på att jag skulle tänka så om det hände mig själv eller någon närstående något...

Det är inte lätt det här.

fredag 23 april 2010

Det är Kielos som vill styra ditt liv, inte ekonomerna

I dagens Aftonbladet skriver Katrine Kielos om att ekonomisk vetenskap inte säger något om mänskligt beteende. Hon klagar även på vissa ekonomer vill att deras teorier "ska in i sängkammaren också".

För den ekonomiska analysen av Katrines ledare hänvisar jag till Simons blogg. Det jag vill säga är bara, helt kortfattat... att i princip allt som Katrine själv står för och argumenterar för innebär intrång i människors "sängkammare", deras familjer och deras liv i övrigt.

Så vem är värst? Den som tror att människor är kapabla att fatta rationella val, eller den som tror att människor måste styras för att göra "rätt" val?

tisdag 13 april 2010

Ismer igen...

Hans Wallmark skrev ett debattinlägg i tidningen Dagen i förra veckan. Artikeln handlade om konservatism och får väl ses som ett inlägg i den numera avsomnade debatten (åtminstone i dagspressen) om konservatism i Sverige. Hans fick sedan ganska stark kritik från sin riksdagskollega Rolf K Nilsson för att tillämpa en omfamnandekonservatism utan tydliga förhållningssätt.

Jag förstår bådas sätt att resonera och jag skulle nog vilja lägga mig någonstans i mitten. Jag håller nämligen med Rolf K om att det finns eviga värden och förhållningssätt som jag sätter högre än andra. Jag är dock inte särskilt intresserad av att kritisera andra som tycker annorlunda. Min mission (om jag har någon) är att påpeka och föra fram det som jag anser vara rätt och riktigt. Sen får andra tycka precis vad de vill...

Så som sagt, någonstans i mitten.

onsdag 7 april 2010

Ism och ism

Bloggen Tradition och Fason har just gjort något lovvärt. De har gett ut en liten digital skrift om konservatism och kapitalism. Jag har inte läst några av artiklarna än men utgångspunkten verkar vara att så många inriktningar som möjligt får komma till tals, vilket jag uppskattar. Jag är trots allt ekonomiskt liberal och skulle tycka att det var tråkigt om det bara var Rolf K Nilssons synsätt som vinklades =).

För övrigt så skrev Alf Svensson en bra debattartikel i Tidningen Dagen i går (på ett helt annat tema dock).

onsdag 31 mars 2010

Ribbing och Rayman

I dag tänker jag vara lite lat och mest tipsa om två bra artiklar. Den första är en kort intervju med Magdalena Ribbing i tidningen Fokus. Hon ger ett väldigt bra svar på frågan om kronprinsessan Victorias stundande bröllop granskas tillräckligt kritiskt:

– Jag har svårt att förstå de som menar att SVT lägger för stor tid på bröllopet med tanke på hur många i Sverige som faktiskt är intresserade. Jämför detta med att sända från OS varje dag i två veckors tid. Det kungliga bröllopet är en manifestation av Sveriges statsskick och man bör respektera vårt statsskick även om man inte gillar det.

Den andra artikeln är Sanna Raymans ledarstick i dag. Tänk om vi kunde få en lite mer sansad debatt om inkomst i det här landet. Och kanske fokusera mer på huruvida människor faktiskt klarar sig på sin inkomst, snarare än hur den inkomsten ser ut i förhållande till andra människors inkomst.

Glad påsk på er alla!

söndag 28 mars 2010

Trygghet och ekonomi, hur svensken berövades sin ansvarskänsla

Välfärdsstaten som den ser ut i dag gör att människor inte behöver ta ansvar, vare för sig själv eller för andra. Som svensk samhällsinvånare kan man alltid förvänta sig att någon annan (staten) ska ta ansvar i ens ställe.

Och genom att det alltid är någon annan som "tar ansvar" så försvinner sakta men säkert tilliten människor emellan. Det finns således ingen anledning för den enskilda individen att visa respekt, hänsyn eller solidaritet för sina medmänniskor. Ej heller att ta ansvar för sitt eget liv eller inkomst.

På så sätt har högskattestaten motverkat det som dess förespråkare sagt att den ska borga för.

torsdag 25 mars 2010

Trygghet och ekonomi, hur svensken berövades sin ekonomiska frihet

I dag skriver Dick Kling, på temat trygghet och ekonomi, på newsmill... och det är en av de bästa texter i ämnet som jag läst på länge. Koncist visar han att det inte är staten som skapar trygghet, utan vi tillsammans, med våra egna pengar. Smaka på det här:

Trygghet upplevs i gemenskap med andra man litar på, inte i beroendet av en stat som ständigt ändrar spelreglerna.

Oro och rädsla skapar en längtan efter säkerhet. Svenska politiker har inte varit sena att försöka tillfredsställa denna längtan efter säkerhet med ett av världens mest finmaskiga socialförsäkringssystem. Men hur tätt maskorna än knyts kan tillvaron inte bli säker. Och ju tätare de knyts desto mer utarmas medborgarna på egna resurser för trygghet, vilket skapar ännu mer oro och ännu fler trygghetsreformer i en ond spiral.


Texten är troligtvis publicerad med anledning av den undersökning och bok som Timbro presenterar i dag.

Fenomenalt!

måndag 22 mars 2010

USA behöver fortfarande inte Obamas vårdreform

Nu verkar det ändå som att Obama får igenom sin sjukvårdsreform men eftersom jag redan skrivit om varför USA inte behöver den, utan helt andra åtgärder, så tänker jag inte upprepa mig.

Vi kan nog dock konstatera att det här kommer ge republikanerna vind i seglen till höstens val. Finns det någon som har koll på hur möjligheten att riva upp tidigare beslutat lagstiftning ser ut i USA, för kongressen alltså? Obama kommer ju inte göra det, oavsett valutgång.

torsdag 18 mars 2010

Äntligen!

Det var inte en dag för tidigt! (Men många för sent)

Stor eloge till Centrum för Rättvisa som kämpat för frågan, envetet och träget under många år... och som också visat upp DO:s märkliga hållning i frågan på ett tydligt sätt.

måndag 15 mars 2010

Missionskyrkan och vigselrätten

Som medlem i Svenska Missionskyrkan är jag glad över kyrkostyrelsens senaste beslut i frågan kring vigsel av samkönade par. Eftersom Metodistkyrkan redan sedan tidigare sagt nej så finns det nu hopp om att ett framtida gemensamt samfund avsäger sig vigselrätten helt och hållet... vilket vore det enda rimliga.

Men det kommer nog bli en livlig debatt på Kyrkokonferensen även i år...

fredag 12 mars 2010

The beat of a different drummer

Som några av er kanske har förstått så lyssnar jag på en musikgenre som inte är den gängse bland konservativa... eller ens bland borgerliga över huvudtaget. Genren/subkulturen heter/kallas/benämns hardcore och det enda band som någonsin varit känt för en bredare publik i Sverige är Refused med dess frontman Dennis Lyxén, i dag i The (International) Noise Conspiracy och Invasionen.

Själv spelar jag i ett band som heter For the Record och vi kan lyssnas på här.

På vägen till jobbet lyssnade jag emellertid på det här:

Strife - Force of change

Resistance in a time of mass self-destruction
Makes the few who walk the straight edge
A growing force of change

Committed through gripped by the plague of a nation
Consumed by intoxication
and confined by a crippling greed

In...my...rage

I walk the path of true change
Commitment sworn in the name
Of those who still walk the straight edge
Convictions held to my grave


Trevlig helg på er, nu åker jag på Vårkonferens med jobbet.

tisdag 9 mars 2010

Likhet framför jämlikhet

Vad är egentligen rättvisa? Och hur ser jämlikhet ut? Dessa två begrepp hörs extremt ofta i den svenska debatten men det är ytterst sällan som någon känner sig manad att definiera vad de egentligen menar med orden (och jag kommer inte heller göra det då jag inte är särskilt intresserad av att använda mig av orden i någon eftersträvansvärd bemärkelse).

Ordet jämlikhet kommer från det franska ordet égalité, men samma ord betyder även "likhet". Jag är dock ingen språkexpert (och jag kan inte franska) men det finns de som menar att översättning av Liberté, égalité, fraternité egentligen borde lyda Frihet, Likhet, Broderskap... vilket sätter uttalandet i ett helt nytt ljus. För om det är likhet man eftersträvar, vilket jag tror att det är, då jagar man efter fel saker när man börjar tala om jämlikhet i stället.

Det många 1700-talsfransmän främst ville ha var likhet inför lagen och samhällets övriga instanser. Att människor skulle vara jämlika var nog en tämligen främmande tanke. Det är ett innehåll som har fyllts på i ett senare skede.

Därför blir också den nuvarande debatten, och då särskilt debatten kring boken Jämlikhetsanden, så märklig. Senast i raden av bokrecensenter är Göran Rosenberg som i dagens DN rycker ut till försvar för social och ekonomisk jämlikhet. Han skriver bland annat:

Inkomstspridningen i Sverige är i dag den största sedan mätningarna började 1975 och den rikaste hundra­delen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna mot ”bara” en femtedel 1997. Få skulle säga att detta har gjort Sverige till ett bättre samhälle, än mindre ett rättvisare, i synnerhet inte efter de senaste årens finansiella excesser och katastrofer. Ökningen av ”utanförskapet” (enligt Statistiska Centralbyråns definitioner och mätningar) är knappast ett rättvisetecken.

Det Göran inte tar i beaktande är att även de som förment ser fattiga ut i dagens läge, trots allt har det bättre än 1975. Det relativa fattigdomsbegrepp som vi dras med i Sverige ställer också till det eftersom vissa människor alltid kommer att se fattiga ut i förhållande till andra. (Han tar eller inte med i beräkningen att allt fler inte arbetar utan försörjs av det svenska socialförsäkringssystemet). Med spelar det någon roll? Stefan Fölster har i sin bok "Shanghaja de som ligger" mycket tydligt visat att konsumtionsmönstren mellan "fattiga" och "rika" i dagsläget inte skiljer sig nämnvärt åt. Kan man verkligen säga att någon är fattig då? ...och är det orättvist, alternativt ojämlikt? (Nonicoclolasos visar för övrigt på sin blogg att Rosenberg har fel och att inkomstklyftor faktiskt kan ha en positiv effekt för alla).

I mina ögon är det inte orättvist att någon tjänar mer än någon annan, det är inte heller ojämlikt. Det jag är intresserad av är om människor har någorlunda lika förutsättningar från början och att de behandlas med likhet inför lag och samhällssystem. Vad de sedan gör av sina förutsättningar och möjligheter spelar i mina ögon mindre roll. Det är framför allt en fråga för den enskilde och den gemenskap som den befinner sig i.

Läs andra som skrivit om Jämlikhetsanden här, här, här och här.

torsdag 4 mars 2010

Parlamentarismens utseende

Som bekant så pågår en debatt i USA om Obamas sjukvårdsreform. Och nu verkar det ha gått så långt att Obama tänker tvinga igenom förslaget. Jag har skrivit om reformen tidigare och tänkte inte gå in på den igen. För vad debatten har satt fokus på är även hur man driver igenom politiska reformer i USA.

För en svensk ter det sig ganska märkligt att en sittande president med majoritet i sina parlamentariska församlingar inte lyckas genomföra det som han har tänkt. Det sätter dock fingret på hur annorlunda det amerikanska systemet är från det svenska, och i mina ögon även bättre. Den amerikanska lagstiftningsprocessen är ju nämligen skapad för att det ska vara svårt att driva igenom förslag som inte är förankrade i (så gott som) alla läger. Det förhindrar populism och det förhindrar ogenomtänkta och förhastade beslut. Sen finns det tyvärr en baksida med en utbredd kohandel som knappast är gynnsam för de amerikanska skattebetalarna men det borde man kunna komma runt om man bara vill.

I Sverige har vi haft maktdelning tidigare. Regeringsformen från 1809 var i stora drag inspirerad av montesquieus maktdelningslära, den modell som ligger till grund för det amerikanska systemet. Sedan 1974 har vi emellertid en i internationell bemärkelse extrem parlamentarism där nästan alla makt i stället har förskjutits till regeringskansliet och Statsministern. I vårt nuvarande system har enskilda ledamöter i Sveriges riksdag tämligen lite att säga till om, och skillnaden mot USA blir i det fallet hiskelig.

Så vad göra? En möjlighet är att stärka riksdagens kontrollapparat, en annan är att öka personvalsinslaget så att partierna får mindra makt över listorna. Det finns dock inga enkla vägar och självfallet finns det även fördelar med vårt nuvarande system. En medelväg vore kanske att snegla på england (där enmansvalkretsarna gör att parlamentsledamöterna känner ett större ansvar gentemot sina väljare) och åtminstone införa tvåkammarsystem igen.

Eller så återgår vi till 1809 års regeringsform =)

måndag 1 mars 2010

Konservativ debatt (eller debatt om konservatism)

De senaste veckorna har det faktiskt, hör och häpna, förts en debatt kring vad en modern konservatism bör innehålla. Den har varit lite väl filosofisk för min del och jag uppskattar därför Roland Poirier Martinssons inlägg i SvD.

Jag hoppas dock att politik handlar om lite mer än bygatans underhåll men jag förstår mig inte riktigt på vänsterns krav/efterfrågan på en mer intellektuell höger. Vad är det för mening med att debattera politik med någon som tycker att allt är politik? Blir det ett konstruktivt samtal?

Är det över huvud taget intressant för mig att lägga ner tankemöda på (och dessutom politisera) huruvida arbetsfördelningen mellan mig och min fru är jämn (jämn i förhållande till vad?)? Blir det intressant för mig att debattera detta med någon som anser att vår arbetsfördelning är, och bör vara, föremål för politiska reformer? Jag tror faktiskt inte det...

Så diskutera ni... så lever jag...

fredag 26 februari 2010

USA behöver inte Obamas vårdreform

Det verkar som att det går sådär för Obama och hans vårdreform, och tur är väl det. Precis som Hans Bergström visade i DN för en tid sedan så behöver USA knappast Obamas förslag till vårdreform, utan helt andra förändringar. Till exempel så behöver advokatväldet brytas, samt den hårda kopplingen till anställning då det skapar inlåsningseffekter.

Till min stora förvåning så hade faktiskt DN i gårdagens pappersversion en artikel där de intervjuade ännu en svensk som var kritisk till Obamas planer, nämligen Claes G. Ryn. Roligt att se att DN faktiskt valde att uppmärksamma en av Sveriges främsta statsvetare på nyhetsplats. Den som vill veta mer om Claes kan läsa här och här. Den ena artikeln handlar just om vårdreformen och den påverkan som Ted Kennedys dödsfall fått på processen.

För den som missat det så dog senatorn Ted Kennedy för en tid sedan och därmed försvann demokraternas majoritet i senaten. Särskilt komplicerat blev det för demokraterna när invånarna i Massachusetts valde en republikan till ny senator. En tydligt markering mot Obamas planer om du frågar mig. Förhoppningsvis så dör förslaget helt och hållet snart...

onsdag 17 februari 2010

Att känna sin historia

Ibland kan man lita på Jan Björklund. Det är inte ofta, men det händer. I fallet med Skolverkets nya förslag på förändringar inom ämnena historia och religion så verkar det dock som att Utbildningsministern har alla rätt.

Att kristendom även framgent ska ha en särställning inom religionsundervisningen i svenska skolor torde vara en självklarhet. Att Skolverket inte verkar anse det är beklämmande. Vår kultur och vår moraluppfattning (bland annat) är av förklariga skäl starkt påverkade av kristendom och kristen tradition. Det är inte konstigare än att Indien är starkt påverkad av hinduism och hindusik tradition. Det säger ingenting om att den ena skulle vara bättre än den andra. Det är dock av yttersta vikt att faktiskt känna till varför vi är som vi är och varför vi tycker som vi gör.

Detsamma gäller med historieundervisningen. Om man inte läser om medeltiden och framväxten av det feodalasystemet, hur ska man då förstå franska revulotionen? Om man inte läser om utvecklingen av det monetära systemet, hur ska man då kunna förstå den industiella revulotionen?

Förhoppningsvis så kan Jan Björklund förändra Skolverket förslag, till det bättre. Det känns i alla fall hoppfullt.

(Lyssna på debatt mellan Jan Björlund och Lars Ohly.)

måndag 15 februari 2010

fredag 12 februari 2010

Floorpunch

Ingen politik i dag... för i kväll bär det av till Linköping och konsert med Floorpunch från New Jersey, USA. Sist de var i Sverige var för en 11-12 år sedan så det ska bli riktigt kul!

Floorpunch - True Colors
I know where I stand, I wear my heart on my sleeve
Will show my feelings, what I was taught to believe
I won't erase the past, I've got nothing to hide
I hope these times will last because I'm enjoying the ride

tisdag 9 februari 2010

Fattig eller rik?

Jag fortsätter den senaste veckans tema med inlägg om skatter och ekonomi. I går skrev nämligen Robert Gidehag (et.al.) från Skattebetalarnas förening på DN debatt om det ihoptryckta löneläget och den ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige. Artikel visar med all tydlighet att det är näst intill omöjligt att bygga upp en förmögenhet genom lönearbete i Sverige. Det räcker till exempel att tjäna 27 000 kronor netto för att landa i den högsta inkomstdecilen i den här landet... 27 000! Det är ett skämt. Och som jag ser det så är det inte ett problem att några ändå har lyckats bygga upp förmögenheter genom arbete, arv eller fastighetsförsäljningar. Problemet är ju att fler inte lyckas göra det.

Och vad är då orsaken till problemet? Rimligtvis att en allt för stor del av de flesta människors inkomster går till skatt. Samt att vi antagligen har en orimligt hög andel lönearbetare i förhållande till företagare.

Så sänk skatterna, gärna så att de med lägst inkomster gynnas mer, och öppna upp arbetsmarknaden för fler egenföretagare. Och nej Malin Siwe, momsen är inte fel skatt att sänka. Det är en väldigt bra skatt att sänka eftersom det direkt påverkar människors möjligheter till att till exempel köpa tjänster som de annars inte hade haft råd med.

fredag 5 februari 2010

Ronald Reagan (och fördelarna med reaganomics)

I dag tänker jag bara tipsa om ett lästvärt inlägg om fördelarna med Reaganomics. Den moderate riksdagsledamoten Andreas Norlén har skrivit en utmärkt artikel på Svenskt Tidskrift. Läs och njut.

Ronald Reagan skulle för övrigt ha fyllt 99 år i morgon. En högtidsdag värd att minnas!

måndag 1 februari 2010

Världens högsta skattetryck

I dag tänkte jag fortsätta på mina skriverier kring skatterna i Sverige. Förra inlägget handlade ju om momsen och nu tänkte jag skriva ner några funderingar kring skattetrycket i allmänhet.

Sverige har i dagsläget världens högsta skattetryckt. Vi låg tvåa från toppen ett tag men sedan nyår så leder vi igen eftersom Danmark genomfört ett antal förändringar i sin skattelagstiftning. Det har dock inte alltid varit så utan skattetryckets nivå drevs upp under en förhållandevis kort period i Sveriges historia, nämligen mellan 1950 och 1980. Under dessa år gick vi från ett 20 procentigt skattetryck till ett 50 procentigt... på 30 år! Hur var detta möjligt?

I de flesta länder där skattehöjningar kommer på tal så reagerar de flesta med skepsis, även länder där skattetrycket är lågt. Det finns således ett inbyggt motstånd mot skattehöjningar i större skala. Hur lyckades då Socialdemokraterna med att höja skatten så mycket på bara 30 år?

Jag har en teori, som jag säkert inte är först om. Jag tror nämligen att förändringen från självförsörjning till yrkesförsörjning är den stora bidragande orsaken, samt det faktum att en stor grupp som tidigare inte hade lönearbetat över huvudtaget tog sig ut på arbetsmarknaden (läs kvinnor).

Sveriges befolkning var helt enkelt inte vana vid att få inkomst av tjänst, därför hade man inte heller något förhållningssätt till den skatt som man var ålagd att betala. Därtill var åren mellan 1950-1980 förhållandevis goda år för Sverige varpå många säkert såg sina löner stiga utan att reflektera över att en allt större andel försvann i skatt.

Min mor är född 1952 och uppvuxen på en bondgård i Östergötland. Morfar (och senare min morbror) drev lantbruket och mormor var hemmafru. De levde av vad jorden och skogen gav, hade låga eller inga inkomster från tjänst... och så här såg det faktiskt ut för många i Sverige, kanske längre in i modern tid än vad många tror.

Skattehöjningarna genomfördes helt enkelt i en tid då svensk ekonomi skiftade, och många som tidigare inte hade haft inkomst över huvudtaget blev lönearbetare. Socialdemokraterna utnyttjade således tidens förändring till förmån för sin egen politik.

Ni som har en annan förklaring får gärna delge min den.

Under tiden så kanske det är på sin plats att påminna landet om att skatter i 50 procentsnivån inte är någon självskriven naturlag...

fredag 22 januari 2010

Moms, rimligt eller bara konstigt?

I dag i svenskan skriver elva "kända" svenskar att momsen på frukt och grönt borde tas bort, allt för att öka konsumtionen (och ätandet) av dessa varor. Jag tänkte inte skriva så mycket om det egentligen men jag tror faktiskt inte att priset är den största enskilda faktorn till ens val av matvaror i butiken. Slopad moms på grönsaker skulle troligt få som effekt att de som redan i dag äter mycket grönt, skulle köpa ännu mer.

Men det var som sagt inte det jag skulle skriva om. Med risk för att jag ger mig ut på en slak lina här (då jag inte är ekonom utan statsvetare och historiker) så skulle jag, till skillnad från ovan nämnda kändisar, vilja ifrågasätta hela systemet med moms. Varför ska man som konsument betala ytterligare en skatt, med redan beskattade pengar, bara för att man köper en tjänst eller vara? Eller rättare sagt; varför ska jag som försäljare/egen företagare behöva betala en extra skatt bara för att jag antas ha förädlat ett värde? Formellt så är det nämligen näringsidgaren som betalar momsen men den läggs ju alltid på priset på den köpta varan.

Vi har redan ett skattesystem där man betalar inkomsskatt, arbetsgivaravgifter, vinstskatt och avkastningsskatt (plus en mängd andra skatter), behöver vi verkligen också en skatt på skatten... bara för att vi konsumerar, med redan beskattade pengar. Jag är inte så säker på att jag tycker att det känns rimligt men någon får gärna försöka motbevisa mig.

Jag vet dock att momsen drar in ganska mycket pengar till staten så den kommer nog inte försvinna i första taget.

måndag 18 januari 2010

Framsteg för civilsamhället

Efter nästan en månads uppehåll är jag nu tillbaka och målsättningen är att framöver uppdatera bloggen åtminstone ett par-tre gånger i veckan. Jag hoppas att jag klarar av det, jag vill ju inte att ni helt ska förlora intresset.

Ingen kan ha missat den senaste veckans händelseutveckling på Haiti. Katastrof är bara förnamnet. Mitt i all misär har dock ett välkommet fenomen visat sig, nämligen att civilsamhället åter rör på sig. Svenska folket skänker pengar till frivilligorganisationer som verkar på Haiti och en enskild miljonär har beslutat att skänka 100 miljoner över en 25-årsperiod.

Särskilt Roger Akelius agerande är glädjande att se då vi tyvärr inte har någon tradition bland landets finanselit att (åtminstone inte offentligt) bidra monetärt till civilsamhällets uppbyggnad. Anledningen till detta torde bero på två faktorer, dels att det är ekonomiskt ofördelaktigt för företag att skänka pengar i Sverige, och dels för att Socialdemokraterna under lång tid byggt upp ett samhälle där ansvarstagande och engagemang människor emellan inte uppmuntras. Staten ska ta hand om dig, ingen annan.

Förhoppningsvis kan den senaste, ack så tragiska utvecklingen på Haiti åter föra upp debatten om skatteavdrag för gåvor till idella organisationer på dagordningen i Sverige. I så fall skulle man verkligen kunna hävda devisen "inget ont som inte för något gott med sig".

(Här hittar ni för övrigt en förteckning över organisationer som verkar på Haiti.)

torsdag 17 december 2009

God jul och gott nytt år!!!












Det kommer nog inte bli så mycket bloggat här under julhelgen, därför passar jag redan nu på att önska er alla en god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas att ni får det trevligt tillsammans med nära och kära.

Ps. Här kommer ett lästips om leksaker och genuspedagoger =)

tisdag 8 december 2009

Cyniskt utnyttjande av människors oro

Om det är något som Socialdemokraterna i Sverige gärna gör, så är det att på olika sätt försöka framställa alliansens politik som ondsint och driven av en illvillig, icke uttalad agenda. De-sänker-skatten-för-att-sparka-på-dem-som-ligger och den typen av argument.

Aldrig har det väl dock varit så tydligt som nu att det är precis det som driver Socialdemokraterna framåt. Den senaste veckans sjukförsäkringsdebatt är ett tydligt exempel på ett cyniskt utnyttjande av människors oro för att vinna politiska poäng.

För om man som Gudmundson på SvD gjort, nämligen granskat vad de verkligen skriver om hur sjukförsäkringen ska utformas, ja då framgår det ju med all tydlighet att de egentligen vill ungefär samma sak som alliansen... men skruvar upp tonläget för att framstå som allt det godas försvarare. Även LO la för ett par år sedan fram förslag som i allt väsentligt stämmer överens med alliansens införda rehabiliteringskedja, men det vill man så klart inte kännas vid i dag.

Maken till cynism får man leta efter. Men visst, vi genomför faktiskt det som vi gick till val på, något som socialdemokraterna aldrig har gjort... så jag förstår att många är chockade. Man borde dock kunna kräva mer av den politiska debatten ifråga.

måndag 30 november 2009

Fortsättning...

...från i fredags. Här är en bra artikel om hur sossarna kategoriskt förespråkar "mansjobb" framför "kvinnojobb".

Jag har verkligen aldrig förstått varför det skulle vara finare att bygga en bil än att städa ett hem... men, vad vet jag?

fredag 27 november 2009

Kvinnligt företagande

Här kommer lite lästips på temat jämställdhet. Vi tror ju gärna att vi är så framstående på det området i det här landet. Att det är långt ifrån sant visar Nima Sanandaji i sin senaste bok Jämställdhet inom räckhåll. Vi har en internationellt sett låg företagsamhet bland kvinnor i Sverige och svenska kvinnor tjänar mindre än män, till stor del för att de arbetar i en monopoliserad offentlig välfärd. Detta spår har även Anita lignell Du Rietz forskat om.

Alla som kämpar för jämsdtälldhet och lika lön borde rimligtvis ha den offentliga sektorn som största fiende. Att vänstern inte ser att de stängt in kvinnor i låglöneyrken är en skämt. Menar vi allvar med att det behövs nya företagare i Sverige borde vård- och omsorgsmarknaden vara en självklar arena att börja på. Då skulle kvinnligt företagande få blomsta på samma sätt som för män. Staten skapar inga jobb, företag gör det.

tisdag 24 november 2009

Face the pain

I dagens SvD, på idag-sidan, så är det en jättebra artikel om en ung tjej som vågade sätta sig upp mot sin egen smärta och kämpa sig tillbaka till ett aktivt och normalt liv. Varför ser vi inte mer av den här typen av artiklar? Vi vet att långvarig sjukdom leder till att man utvecklar följdsjukdomar. Vi vet att ju längre tid man är borta från arbete och andra sociala sammanhang, dessto större är sannolikheten att man aldrig kommer tillbaka. Och vi vet att snabb rehabilitering är det bästa. Så varför envisas vi med att stoppa i en 15-åring 10-15 tabletter smärtstillande om dagen? Varför vågar ingen säga "om du vill komma tillbaka från det här så måste du kämpa"? Precis så som de faktiskt gjorde när hon kom till smärtbehandlingsenheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Vi måste våga stå upp mot, och också acceptera smärta. Att falla till föga, lägga sig i sängen och hoppas på att det ska gå över hjälper sällan (eller aldrig). Visst, jag kanske aldrig blir helt fri från smärta, men är det värt att sitta inne resten av livet bara för att man tror att man inte skulle klara av att gå ut?

The First Step
Face the Pain

I've got people to stand with me
but I've got to bare this on my own.
Feeling fear has brought me to my knees.
Do I have the strength I truly need?

Face the pain.

Being angry won't get me far
if what I planned isn't how things are.
Facing life I'll take the risk
of finding out how life really is.

Face the pain.

We can't keep doing what we've always done!
FACE THE PAIN!

When the pain starts we can't turn and run.
FACE THE PAIN!

If you think you're stuck, stop and look again.
FACE THE PAIN

and the healing can begin

måndag 23 november 2009

(S)katteplanering

Socialdemokraterna talar gärna om vikten av att höginkomsttagare "bidrar" till samhället genom högre skattesatser, att man per definition betalar mer i skatt om man tjänar mer verkar inte spela någon roll. Det är dessutom högst oklart vem som egentligen är höginkomsttagare enligt (S).

Att man konsekvent skapat skatteregler som gynnat de verkliga höginkomsttagarna, och i stället klämt åt den hårt arbetande låg- och medelklassen har man dock inte varit lika tydlig med. Göran Persson verkar dock ganska intresserad av att minimera sitt skatteuttag och följaktligen så använder han sig av den lagstiftning som finns till hands. Inget konstigt med det. Eller?

fredag 20 november 2009

Vad ska du göra i helgen?



















Bilden lånad från Edward Bloms blogg (som för övrigt verkar vara en trevlig och sund person, bortsett från hans fäbless för rusdrycker =).

Trevlig helg på er!

torsdag 19 november 2009

Kvoterad föräldraförsäkring kan aldrig vara individuell

Att det finns en gräns för hur mycket social ingenjörskonst som människor accepterar visar den undersökning som DN i dag presenterar i pappersversionen (läs referat på Dick Erixons blogg). Enligt den framgår det med all tydlighet att svenska familjer faktiskt vill välja själva ur de delar upp sin föräldraledighet.

Att vissa inom Folkpartiet då planerar att gå ut i strid för fler öronmärkta pappamånader måste därför ses som ett stort steg åt helt fel håll. Man har i alla fall ingen uppfattning av vad väljarna egentligen vill ha.

Eller så beror det bara på att den socialliberala ådran fått ta över tänkandet. Som tur är så brukar Jan Björklund stå emot liknande påfund.

fredag 13 november 2009

tisdag 10 november 2009

Är du klimatsmart lille vän?

I dagens SvD får faktiskt två något mer sansade personer göra sina röster hörda i klimatfrågan, och det glädjer mig. Även om debatten har stillats något så är det ju ingen hejd på vad människor förväntar sig av det kommande mötet i Köpenhamn. Att regleringar inte är verkbar medicin och vägen framåt verkar dock gå upp för allt fler. Särskilt som de börjar ifrågasätta om diagnosen verkligen är rätt ställt. Vilket så klart är uppmuntrande.

Att engelska myndigheter tänker satsa en massa pengar på "information" för att människor inte är tillräckligt oroliga känns dock ganska trist men knappast något som vi är främmande för i vårt avlånga land.

Förhoppnigsvis är det här ett första steg mot en mer nyanserad debatt, men framför allt mot ett större ifrågasättande av IPCC och deras verksamhet.

onsdag 4 november 2009

Mer pengar = högre kvalitet = inte nödvändigtvis sant

I vår analys har vi inte kunnat visa något statistiskt samband mellan hur mycket resurser en kommun satsar på skolan och resultaten för eleverna, sedan vi tagit hänsyn till skillnader i elevunderlag mellan kommunerna beroende på föräldrarnas utbildningsnivå med mera. Vi har inte heller funnit något positivt samband mellan lärartäthet och elevernas prestationer, utan till och med ett svagt negativt sådant. Fler lärare ger inte automatiskt bättre prestationer.

Återigen har den gamla välfärdsmyten allt-blir-bättre-bara-vi-får-lite-mer-pengar fått sig en törn. Svenskt Näringsliv visar i sin senaste rapport att det inte finns någon direkt korrelation mellan mer pengar till skolan och högre kvalitet. Kvalitet beror i stället på andra saker som antal undervisningstimmar etc. Det finns dock en föreställning om att skolan fått mindre pengar de senaste åren, en myt som de kommenterar så här:

När kritik framförs om brister i skolans kvalitet är en vanlig förklaring från såväl politiker som fackliga företrädare att skolans resurser skulle ha minskat. Vi har tagit fram statistik som visar att skolans resurser tvärtom ökat med 8 procent per elev, mätt i fasta priser, under den senaste femtonårsperioden.

Det är alltså inte bristen på pengar som är problemet. Något som osökt får mig att tänka på SKL:s rapport Välfärdsmysteriet. I den kunde man konstatera att välfärdens resurser ökat långt mycket mer än vad den demografiska utvecklingen motiverat.

Kanske har det något med resursutnyttjande och effektivitet att göra, vad tror du?

(redigering) Och gissa om Metta Fjelkner inte håller med =)

fredag 30 oktober 2009

Mera kärnkraft!

Om vi har tur så kan vi snart få en ny kärnkraftreaktor i Sverige. Vad trevligt det vore, och vad positivt det känns att Vattenfall försöker komma överens om detta med svensk industri.

torsdag 29 oktober 2009

Big government, big problems!

Om Tories kan gå till val på att krypa statens ansvar, så borde även vi kunna göra det! I England finns det stöd för en mindre stat och det är jag övertygad om att det finns här också. Så vad väntar vi på?

söndag 25 oktober 2009

Rätten att få vara privat

Enligt Vänsterpartiets förslag till valmanifest vill man skrota FRA-lagen med hänvisning till "rätten att få vara privat". Betyder det att de även kommer att skrota sin gamla paroll om att det privata är politik? Om så är fallet så skulle jag nästan kunna gå med på att upphäva FRA-lagen.

torsdag 22 oktober 2009

Vigselrätt och (förändrat) äktenskap

Så var det gjort. Kyrkomötet har beslutat att de hädanefter ska viga samkönade par och att denna förening ska benämnas äktenskap. Ett rimligare förfaringssätt hade varit att frånsäga sig vigselrätten samt hållit fast vid det som är kyrkans tradition, istället för att följa i politikens ledband.

Jag förstår den oro som vissa av biskoparna känner då beslutet är allt för hastigt genomfört. Svenska kyrkan kommer nu i princip att stå ensamma i världen som kyrka med ett förändrat äktenskapsbegrepp. Vad det kommer innebära för det eukemeniska samarbetet över landsgränserna är högst oklart. Så vitt jag vet har man inte heller beslutat hur de präster som inte väljer att viga samkönade par ska behandlas.

Jag tror dock inte att vi har hört det sista från den opinionsbildade grupp som så envetet lobbat för att få igenom det här beslutet.

tisdag 20 oktober 2009

Ohly kastar sten i glashus

Utan att föringa det faktum att Sverigedemokraterna är rasister (vilket de är) så kan jag bara konstatera att Lars Ohly faller på eget grepp i Aftonbladet i dag. För om Jimmie Åkesson är:

rasistisk, i den meningen att han klumpar i hop människor, generaliserar och påstår att de har vissa dolda agendor - Lars Ohly

Ja, då är ju Lars Ohly själv rasist. Fast i hans fall så handlar det om att klumpa ihop och generalisera kring "borgare", alternativt "kapitalister".

Jag trodde att alla generaliseringar, och utpekande av "de andra" som farliga var av ondo. Det är i alla fall vad jag anser. Lars Ohly kanske är av en annan ståndpunkt? Det kanske är därför rasister och vänsterextremister inte har något emot att stå sida vid sida när det handlar om deras gemensamma fiende Israel? Så länge som "de andra" är några som man själv inte gillar... ja då är det tydligen helt ok att generalisera.

lördag 17 oktober 2009

Diskriminering

Att det ska vara så svårt för svenska universitet och högskolor att förstå att det inte finns något positivt med positiv särbehandling. Tur att Centrum för rättvisa finns och därtill hjälper människor att stämma dylika institutioner.

Följ gärna bloggen Bortsorterad för att hålla er uppdaterad på vad som händer i fallet.

torsdag 15 oktober 2009

Modetips

Som alla bloggare så måste ju även jag skriva lite om mode. Vad passar då bättre, på en blogg som denna, än att tipsa om den nyligen öppnade butiken A. Marchesan? A. Marchesan säljer begagnade herrkläder av bättre kvalitet och det är väl värt att gå dit om man är i Stockholm. Särskilt slipsarna och flugorna tilltalar mig.

A. Marchesan finns även som Facebook-grupp plus att det är möjligt att beställa över nätet om man vill.

tisdag 13 oktober 2009

Facket hindrar människor från att jobba

Man hör ofta talas om att dagens samhällsklimat inte ger utrymme för andra människor än de som kan prestera 100 procent, hela tiden. En samhällsutveckling som man skyller på både kapitalism och andra allahanda tänkbara syndabockar. Jag skulle dock vilja framhäva fackföreningarnas roll i utvecklingen mot allt mer specialiserad arbetsmarknad. Per Gudmundsson skrev om fenomenet i SvD här om dagen, då med hänvisning till musikbranchens utveckling.

Genom att kräva att alla, redan från början, ska vara specialutbildade, ha rätt erfarenhet, vara medlem i rätt förbund etc, så stänger man ute en stor del av arbetskraften. De som är unga, eller invandrare, eller långtidssjukskrivna hamnar då väldigt enkelt utanför. Om de aldrig får prova på eller känna efter, aldrig får chans att lära sig, då kommer deras utanförskap att bestå. Så tänk på det nästa gång ni hör en facklig företrädare "kämpa" för just hans medlemsbas... Vem blir lämnad utanför på grund av hans agerande?

fredag 9 oktober 2009

Vilket skämt!

Vilket jäkla skämt att ge Nobels fredspris till Barack Obama. Nog för att de brukar gå till diktaturkramare och klimatalarmister men det här måste nog ändå vara den mest politiskt korrekta utnämningen någonsin.

tisdag 6 oktober 2009

Välfärdsbarometer

I går presenterade SEB sin årligen återkommande Välfärdsbarometer. Den visade att många svenskar trots oroliga tider känner sig ganska hoppfulla inför sin egen ekonomi.

Den stora glädjen är dock att den även visar att människor är på det klara med att de måste ta större ansvar för sin egen välfärd framöver, och att de dessutom anser att det är rätt. I mina ögon visar det att det svenska folket så smått börjar mogna, och i stället för att förlita sig på att staten löser allt, sätter högre tilltro till sig själva och den egna förmågan att påverka och förändra ens egna liv. Det känns hoppfullt!

tisdag 29 september 2009

Humant papillomvirus

Inte nog med att det är tveksamt med massvaccineringar mot humant papillomvirus. Nu dör folk av vaccinet också.

Läs mer om vad jag skrivit tidigare i frågan här och här.

"Lycka är att leva tillsammans med dig"

Så står det ofta på broderade bonader hemma hos äldre personer. Något som modern lyckoforskning också understödjer. Marie Söderqvist Tralau skriver på Newsmill bland annat om att endast återkommande sex (till skillnad från tillfälliga sexuella kontakter) med en och samma person skapar mätbara lyckokänslor. Något som i mina ögon/öron spär på tesen om familjen som samhällets minsta beståndsdel, och inte individen.

Det är i familjen som vi skapar oss ett sammanhang, ger kärlek och får lycka. Inte genom att konstant söka självförverkligande för egen del.

Tyvärr var det redan fullt på Timbros lyckoseminarium när jag tänkte anmäla mig.

onsdag 23 september 2009

Familj och jämställdhet

På hemsidan Alltombarn intervjuas "jämställdhetsexperten" Ingemar Gens om mammors och pappors roll i familjen. Han konstaterar att det verkar finnas en ovilja hos mammor att dela med sig av föräldraledigheten, och att det dessutom skulle vara ett problem.

Men tänk om det nu är så att (hemska tanke) familjerna faktiskt kan komma överens om dylika saker helt själva, och att de dessutom är nöjda med sina val... Finns det då verkligen ett problem Ingemar Gens?

Det här återknyter även till mitt inlägg om varför man över huvudtaget sysslar med politik. Jag tror att det framgår med all tydlighet att jag och Ingemar inte står på samma sida i den striden.

Läs föresten gärna Jakob Söderbaums inlägg med anledning av samma debatt.

måndag 21 september 2009

Politikens existensberättigande

I förra veckan skrev Göran Hägglund på DN-debatt att "Sveriges redikala elit blivit den nya överheten". En tanke som han ventilerat tidigare, bland annat i Almedalen i somras. Då som nu så håller jag med honom... men det är egentligen Claes Borgströms svar som jag tänker kommentera här.

Dagen efter Görans artikel skrev nämligen sagda Claes ett svar där han gick till angepp mot Göran Hägglunds syn på vad politik egentligen är till för. Han skriver bland annat:

Hägglund bekräftar med sitt uttalande att regeringen i stor utsträckning abdikerat från sitt uppdrag att bedriva politik. Maud Olofsson har ju alldeles nyligen uttalat att politiken inte har ansvar för att kvinnor är näst intill utestängda från styrelserummen i de stora privata bolagen. -C. Borgström

Men nej Claes Borgström, politiken har inte ansvar för vad som händer i privata företags styrelserum. Inte heller ansvar för hur människor lever sina liv.

Och det är väl det här som är den stora skillnaden mellan Claes och mig (och mellan Claes och Göran Hägglund för den delen). Claes är politiker för att han vill bestämma över hur människor ska utforma sina liv. Jag är politiker/politiskt aktiv för att jag vill att människor själva ska få bestämma över hur de vill utforma sina liv.

It's as simple as that!

onsdag 9 september 2009

(S)katt

Ok, det här blir ett kort inlägg, men jag vill säga fyra saker.

1. Den stora merparten av vår välfärd betalas av kommunal- och landstingsskatter (vård, skola, omsorg)

2. Jobbskatteavdraget påverkar endast statens skatteinkomster (kommunernas skatteintäckter är således oförändrade)

3. Socialdemokraternas skattehöjarförslag (som de presenteras i DN i dag) ger endast inkomster till staten

4. Socialdemokraterna ljuger således när de säger att de vill höja skatten för att säkra välfärden

It's as simple as that!

tisdag 8 september 2009

Varför Pekgul har fel

Nalin Pekgul skriver i dag på DN-debatt att Stockholms medelklass är beredd att betala mer för välfärden. Ett antagande som jag förvisso tror stämmer, men Pekgul har nog gruvligt missuppfattat HUR de vill betala. Medans s-kvinnornas ordförande tror att medelklassen är villig att betala mer i skatt, på bekostnad av valfrihet (hon vill med skatteinkomsterna införa lagstadgad rätt till heltid och kvoterad föräldraförsäkring) så tror jag att det förhåller sig precis tvärt om.

Om något så vill dagens medelklass kunna köpa de tjänster som de själva tycker sig behöva för att få vardagen att gå ihop. De vill själva välja vem som ska vara hemma med barnen och hur länge, och de vill framför allt inte ha höjd skatt. Så det är kanske inte så konstigt att det inte går något vidare för Socialdemokraterna i Stockholm. Analysförmågan, och känslan för vad människor vill ha, lämnar helt klart mycket övrigt att önska.

Det finns dock mindre dogmatiska socialdemokrater som inte heller verkar tycka att Pekgul har något att komma med.

torsdag 3 september 2009

Äntligen! (Förbifart Stockholm)

Som boendes söder om Stockholm, med syskon och kusiner boendes norr om stan, så är beslutet (SR, DN, DN, SvD) att förbifart Stockholm äntligen får klartecken ytterst välkommet. Med en sträckning från Skärholmen till Häggvik kommer mängder med resor bli både snabbare och kortare. Och alla som kommer söderifrån med riktning norrut kommer att slippa åka in till Stockholm.

Självklart så är miljöpartiet och andra klimatalarmister mot, men det största misstag de gör är att förutsätta att de bilar som kommer att trafikera förbifarten (när den blir klar om 11 år) kommer vara av samma typ som av i dag. Utvecklingen går ju mot mer bränslesnåla bilar, samt bilar som drivs av alternativa drivmedel. Att utgå ifrån att bilarna 2020 fortfarande kommer att avge lika mycket avgaser som i dag är därför (med stor sannolikhet) ett felaktigt antagande.

Dessutom kommer förbifarten att förkorta många resor, göra att trafiken flyter bättre genom Stockholm samt sänka bränsleförbrukningen för alla som ska åka förbi Stockholm. Det kommer således att bli himla bra!

tisdag 1 september 2009

Maria Abrahamsson uttalar sig klockrent om feminismen

I dag medverkade Svenskans ledarskribent (och moderat riksdagsledamot in spe) Maria Abrahamsson i P3:s Morgonpasset. På frågan om hur hon ställer sig till feminismen så konstaterar hon, klart och tydligt, att feministerna nog har fel ändå.

Lyssna och njut!